Ämne: Vad återladdar en borra ?

[Roland]

Din liknelse bygger på att geotermisk, sol och regn inte tillför någon energi varken på sommar eller vinter. Klart som fan att det gör det. Ger ett räkneexempel senare i tråden.

Ett missförstånd, vad jag menade var att sommaråterladdningen är ett snabbt förlopp, redan nu är mitt borrhål nästan tillbaka på sommartemperaturen, jämfört med värmeledningen från ytan, som naturligtvis pågår hela tiden. Det rinner långsamt till vatten till badkaret hela tiden för att fortsätta liknelsen.

Regnvattnets roll är enligt min uppfattning starkt överdriven. Sommartid, när regnet är varmt, blir det mycket lite grundvatten av nederbörden, växtligheten suger upp det mesta. Sena höstregn och snösmältningen på våren ger stor andel grundvatten. Någonstans på SMHI:s hemsida finns det skrivet om detta. Höstregn och smält snö lär inte tillföra så mycket värme nedåt. Dessutom är det ju så att det sker en temperaturutjämning mellan marken och nedträngande vatten rätt nära ytan, samma fenomen som gör att det inte kommer varmvatten på en gång när ledningarna är kalla när man öppnar varmvattenkranen. Det blir en temperaturfront som vandrar längs ledningen men långsammare än vattnet.

Däremot kan strömmande grundvatten spela stor roll för transporten av värme i horisontell led till borrhålet.

Javisst, men oavsett om borran är 100 eller 250 meter, så leds värme från markytan.

Men det är ju det, att värme leds från markytan, som jag har tjatat om hela tiden.

Jag tolkar dig som att SVEP:s exempel inte gäller dig, då du har massvis med grannar som också har energibrunn. Du har ändå samma KB-in år från år. Det betyder att din brunn återladdas relativt bra.

Mitt räkneexempel för din brunn och SVEP:s temperaturuppgifter.

Lagrad energi = 118 meter x 4000 m² = 472 000 m³ x 2 500 kg x 1 kJ/kg/K x 0,013°C / 3 600 s = 4 261 kWh
(tack maha6305)
Geotermisk energi  4 000 m² x 0,07 w/m² = 2 452 kWh
Solenergi 15 000 kWh - (4 261 + 2 452) = 8 287 kWh

Lagrad energi 28%
Geotermisk energi 16%
Solenergi 55%

Har jag räknat rätt, så får det väl bli mitt svar till trådskaparen vid tätt borrade energibrunnar. Vid glesare belägna brunnar, blir procent för sol och geotermisk energi högre.]

Räkneexemplet bör ge en bild över hur läget är efter en så där ett par decennier efter driftstart, har inget emot det exemplet. Går man längre framåt i tiden kommer bidraget från lagrad energi (som egentligen inte är att räkna som återladdning) att sjunka. Då geotermiska flödet kommer att vara detsamma ökar andelen solenergi. 

Fast jag håller inte med om andelen sol och geotermisk energi blir högre vid glesare belägna brunnar. Värme kan ju tas från en större volym berg. Fast efter tillräckligt lång tid blir andelen lagrad energi noll i vilket fall som helst.

[Lexus]

Räkneexemplet bör ge en bild över hur läget är efter en så där ett par decennier efter driftstart, har inget emot det exemplet.

Absolut! Det är väl tämligen känt att de första 5 åren suger vi mest av lagrad energi. Den temperatur jag avsåg är SVEP:s mätning mellan 10-25 år.

Går man längre framåt i tiden kommer bidraget från lagrad energi (som egentligen inte är att räkna som återladdning) att sjunka. Då geotermiska flödet kommer att vara detsamma ökar andelen solenergi.

 

Nja, där håller jag inte med dig. En brunn som har varit aktiv en längre tid, har då kylt ner berg i en vidare cirkel d.v.s. den hämtar energi från ett större område varje år. Kanske inte i ditt fall, då du har en begränsad yta.

I ett av SVEP:s bilder syns tydligt att utjämningsområdet är över 0,01 km² d.v.s. geotermisk energi bör då vara över 6 000 kWh/år istället för i ditt exempel 2 500 kWh/år. Solen bör då också ge större påverkan, då området är större.

Fast jag håller inte med om andelen sol och geotermisk energi blir högre vid glesare belägna brunnar. Värme kan ju tas från en större volym berg. Fast efter tillräckligt lång tid blir andelen lagrad energi noll i vilket fall som helst.

Vad jag menar med att glest belägna brunnar, har större glädje av grundvattenflöde. I t.ex. ditt område så är det alltid någon granne som har kylt ner den, innan det kommer fram till dig.

[messer]

Hej

Jag har sett att ni räknar med formeln "Geotermisk energi  4 000 m² x 0,07 w/m² = 2 452 kWh"

Ni använder där ett värde 0,07W/m2, vad kallas detta värde ?
Hur bestämmer man detta värde?
Vem som helst får svara, bara det är rätt svarat helst.

MVH
Messer

[digitalrobert]

0,07 W/m2 borde vara det genomsnittliga sk "geotermiska värmeflödet".

[messer]

Hej

Ja det har du rätt i, men det jag tänkte på är W/m2, och om det är värmeledningsförmåga som menas så undrar jag om den är oberoende av temperaturen ?
När jag läser om det på Wikipedia så verkar det vara "Värmeledningsförmåga = Värmeflöde ÷ (Area * Temperaturskillnad)", Är det så?

mvh
Messer

[erp]

Är det inte något som fattas ?

Jag får 4 000 m2 x 0,07 W/m2 att bli 280 W och inget annat !

[svenske kocken]

Hur stort flödet är är väl gaska ointressant om man inte i sammanhanget har en tidskonstant så man vet hur mycket energi det handlar om som tex. 4000m2 x 0,07w x 24 t = 6720 w/h eller 6,72 Kwh

[messer]

Hej

Bra grabbar, nu verkar det återstå bara den faktor som driver det hela.
Som en liten hint, det hettar till  .

MVH
Messer

[Lexus]

Hej

Bra grabbar, nu verkar det återstå bara den faktor som driver det hela.
Som en liten hint, det hettar till  .

MVH
Messer

Är du säker på att det bara är en faktor?

[messer]

Hej

Säker och säker, enligt Wikipedia så lyder formeln "Värmeledningsförmåga mäts i SI-enheten W·m-1·K-1 (watt per meter och kelvin)"

och enligt dom så ser jag bara en parameter som saknas.
Och då har jag inte tagit med tiden än.

Vet du någon fler?


MVH
Messer

[Roland]

Är det inte något som fattas ?

Jag får 4 000 m2 x 0,07 W/m2 att bli 280 W och inget annat !

Antalet timmar per år saknas, multiplicera med 8760 och det blir 2452 kWh. Lexus tog en genväg.

[Roland]

Nja, där håller jag inte med dig. En brunn som har varit aktiv en längre tid, har då kylt ner berg i en vidare cirkel d.v.s. den hämtar energi från ett större område varje år. Kanske inte i ditt fall, då du har en begränsad yta.

I ett av SVEP:s bilder syns tydligt att utjämningsområdet är över 0,01 km² d.v.s. geotermisk energi bör då vara över 6 000 kWh/år istället för i ditt exempel 2 500 kWh/år. Solen bör då också ge större påverkan, då området är större.

Men just för att utjämningsområdet blir större ökar bidraget av solvärme liksom geotermisk värme. Det blir ett större område med lägre temperatur längre fram i tiden vilket gör att flödet från markytan ökar.

[Lexus]

Nja, där håller jag inte med dig. En brunn som har varit aktiv en längre tid, har då kylt ner berg i en vidare cirkel d.v.s. den hämtar energi från ett större område varje år. Kanske inte i ditt fall, då du har en begränsad yta.

I ett av SVEP:s bilder syns tydligt att utjämningsområdet är över 0,01 km² d.v.s. geotermisk energi bör då vara över 6 000 kWh/år istället för i ditt exempel 2 500 kWh/år. Solen bör då också ge större påverkan, då området är större.

Men just för att utjämningsområdet blir större ökar bidraget av solvärme liksom geotermisk värme. Det blir ett större område med lägre temperatur längre fram i tiden vilket gör att flödet från markytan ökar.

Yepp, det låter rimligt.

[messer]

Suck

Är det verkligen så att ingen här i forumet känner till hur det här med värme-energi fungerar när det gäller värmeledning.
Inte ens fast jag gett er hela formeln.

Det ni hittills inte lyckats få med är ju temperatur-differensen, dvs den ena sidan måste vara varmare än den andra sidan för att värme skall ledas över till den kalla sidan medelst transmission.

Ni får ursäkta mig, men i min enfald trodde jag det var allmänt känt hur det fungerar, nu börjar jag inse att det är en för svår nivå för dom flesta här.

Det verkar som för att ni skall tro på hur detta fungerar så måste det vara lite hokus pokus med det hela, nått hemlig flöde av något slag, kanske energi kan flyttas telepatiskt, kanske 3G masterna strålar ner hettan i marken.

MVH
Messer

[ROLPeR]

Hej Alla
Här är en länk till en uppsats om värmepumpsteknik och geotermisk energi.

http://www.vok.lth.se/~eep/courses/ehproj/geotermivp.pdf

MVH // Rolle