Sveriges största forum om värmepumpar!

---

Säljer en fungerande Sanyo CO₂ Eco SHP-C45DEN luft/vattenvärmepump, 4,5 kW.

Pumpen fungerar som den ska.

Säljs komplett enligt bilder, med inne- och utedel samt tillhörande utrustning.

Tillverkad: 2005
Köldmedium: CO₂ (R744)
Effekt: 4,5 kW
El: 230 V

Bud mottages.

Finns i Tollarp/Kristianstad.
Endast avhämtning.

---

Hej,

Jag har börjat fundera på ett vindkraftverk som skulle kunna driva en kompressor i stället för att producera elektricitet. Fördelen som jag ser det är att lagrad tryckluft är en enklare energilagringslösning än ett batteri och dessutom mer miljövänlig.
Problemet är att jag saknar lite kunskap om kompressorer. Tycker ni att det skulle vara möjligt att genomföra med ett mindre vindkraftverk?

Tanken är ungefär ett litet vindkraftverk för en stuga som producerar tryckluft året runt, och när man kommer till stugan startar man en tryckluftsmotor för att producera den elektricitet som behövs. Det är i stora drag idén. Kanske skulle det även kunna fungera för ett hus.

---

Hej, vi är intresserade av ett hus där tidigare ägare bytt från frånluftsvärmepump utan att ändra ventilationen.

Fakta:
- Huset byggt 2003.
- 1 1/2 plan 220kvm Skånelänga. Byggt med FVP och på ovanvåning elelement med olja.
- Ägare bytte från FVP till Luft/Vatten 2025. Fixade då inte ventilation, så idag är huset att anse utan ventilation/självdrag.

Varför kan man tänka sig att dem gjort bytet? Fick en bra deal och visste att dem skulle flytta? Finns det några fördelar?

Vad finns det för alternativ?
- Sätta en mekanisk utluftsläkt? Känns som att det kommer vara rätt mycket att elda för kråkorna?
- Byta tillbaka?

Från bilder ser jag inte direkt möjligheten att dra tilluftskanaler och skapa FTX.

---

Köpte en Skoda Enyaq för egna pengar för ett antal månader sedan, sen blev det dags att byta bort den andra fossilbilen, och efter att ha kört elbil i drygt ett år (haft en tidigare också) så kan jag knappt tänka mig att köpa ytterligare en fossilbil.
Valet föll denna gång på en Polestar 2, som jag privatleasar, för att det (borde bli) är billigare om man kan lita på alla schabloner rörande värdeminskning och sånt.
I mitt fall kommer ekvationen fram till ca 63 000 billigare under de tre år jag tänkt "äga" bilen.
När jag börjar se mig om och fundera över vem som äger de elbilar jag ser runt omkring mig så tänker jag att ytterst få elbilar nog köpts rakt av av de som kör den, får för mig att nästan alla är privatleasade eller förmånsbilar av olika slag.

Såg ett progam på youtube där man försökte jämföra leasingkostnaden för en Polestar 4 med eget köp av en begagnad Volvo XC 60, ekvationen visade att man var tvungen att köpa en väldigt gammal bil för att månadskostnaden (om man äger bilen i tre år) ska bli samma eller lägre.
I exemplet fick man gå ändå tillbaks till 2018 och en bil som gått nästan 20 000 mil för att komma ned i de ca 7000 kr/månad som det kostar att privatleasa en ny Polestar 4 i tre år. ( I leasingen var inräknat tillbehör som de flesta ska ha, inte bara grundkostnaden)

---

Hej!
Jag har en NIBE S1256 bergvärmepump och skulle gärna höra om någon här har erfarenhet av liknande problem.
Lite historik:
I vintras, när det var omkring −10 °C ute, upptäckte jag att det vita nivåkärlet/expansionskärlet för köldbärarvätskan hade sugits ihop och blivit deformerat.
En tekniker kom ut och:
rättade till kärlet så att det fick tillbaka sin normala form,
fyllde på mer köldbärarvätska/glykol,
fyllde nivån ungefär till den övre markeringen som vi gjorde på kärlet.
Trycket på manometern har varit omkring 1,3 bar.
Efter påfyllningen sjönk nivån långsamt från den övre markeringen till en lägre markering under några månader. Därefter har jag följt nivån noggrant.
Den senaste månaden har nivån varit helt stabil på samma ställe.
Men idag upptäckte jag plötsligt att nivån har sjunkit väldigt mycket. Nivåkärlet är nu nästan helt tomt – uppskattningsvis 99 % tomt.
Det är sommar nu och värmepumpen går därför betydligt mindre för uppvärmning, förutom bland annat varmvattenproduktion.
När teknikern var här tidigare gjordes, såvitt jag vet, ingen läcksökning eller tryckprovning av köldbärarsystemet. De rättade till kärlet och fyllde på vätska.
Jag kommer att kontakta NIBE/service på måndag och vill att de felsöker ordentligt. Men eftersom det är lördag tänkte jag höra här om någon känner igen detta.
Mina frågor är:
Kan nivån verkligen variera så mycket vid normal drift?
Vad kan göra att nivån är stabil i en månad och sedan plötsligt nästan försvinner?
Kan luft i kollektorsystemet orsaka en så stor förändring?
Kan problemet ligga i själva nivåkärlet, någon ventil eller koppling?
Bör man misstänka läckage i kollektorslangen/borrhålet?
Bör jag be teknikern att tryckprova hela köldbärarkretsen?
Finns det något särskilt på NIBE S1256 som jag bör kontrollera eller be teknikern kontrollera?
Bör värmepumpen stängas av tills detta har kontrollerats?
Pumpen verkar i övrigt fungera och jag har inte märkt något uppenbart fel.
Tar gärna emot erfarenheter, särskilt från er som arbetar med NIBE/bergvärme eller har haft liknande problem med köldbärarkretsen.
Jag kommer som sagt att ringa service på måndag – vill framför allt förstå vad som kan orsaka detta och vad jag bör be dem kontrollera så att de inte bara fyller på glykol igen utan att hitta orsaken.

---

Hej!

Köpte våran WH-MXC09J3E8 för ganska exakt tre år sedan, och den har väl tuffat och gått för det mesta, förutom en sak...
I perioder så har felkoden H62 dykt upp som gubben i lådan och sedan återkommit ett antal ggr under några dagar för att sedan upphöra tills nästa skov.
Senast den hade ett skov var någon gång i vintras och då jag inte blev klok på huruvida det verkligen var dåligt flöde eller inte så installerade jag en "extern" flödesmätare på röret till värmepumpen.
Men lagom tills att jag installerat den externa flödesmätaren så upphörde givetvis värmepumpen med att kasta fram H62, tills igår.
Det visar sig att det är mätaren (alternativt kretskortet) som är den felande parten, vilket jag väl redan misstänkte då flödet vid de tillfällen jag observerat felet i realtid brukar droppa från "normalt" till 0 l/min även om jag hör att den inbyggda cirkulationspumpen fortsätter jobba. Har misstänkt luftficka/luftfickor, men då borde man ju höra en förändring på varvtalet eller dyl. på cirk.pumpen strax innan (om luftfickan åker runt i systemet så att säga).
Jag har dock inte sett några avvikelser på den andra flödesmätaren, vilken jag har större tilltroende till då den visar värden som jag tycker verkar rimliga och då den sitter på röret till värmepumpen där vattnet inte har någon annan väg att ta vägen än igenom värmepumpen så är jag tämligen övertygad att flödet i realiteten är fullt tillräckligt (iaf betydligt mer än 0 l/min).

Har försökt att få fram lite info om flödesmätaren som sitter i värmepumpen, men det verkar inte finnas mycket "publikt", i princip allt jag hittat är det som återfinns i elschemat där jag funnit att
Pin 1 = +5V
Pin 2 = 10k till Gnd
Pin 3 = Gnd
Pin 4 = ?

Jag misstänker att Pin 2 är signalen, finns det någon som kan bekräfta detta, alternativt bekräfta mina bristande kunskaper när det kommer till hårdvara?
När jag mäter mellan pinnarna så får jag
Pin 1 - Pin 2 = ca 4,8V
Pin 1 - Pin 3 = 5V
Pin 1 - Pin 4 = 0,85V (är det kanske denna pinne som är signalen från sensorn? Har andra flödesmätare som har en offset på 0,5V)

Skulle vara mycket tacksam om någon som har bättre koll på denna sensor kan ge mig lite ljus i mörkret!

Tack på förhand!

---

Har inte hört något om detta förrns igår kväll när vi var på hembesök hos en kund.
Han visade en utskrift med lite info om Villaeffekten, regeringens nya stöd för energibesparing i småhus.
Tyvärr gäller det inte för den investering som ger kortas möjliga payoff-tid och störst besparing per satsad krona - alltså luftvärmepumpar.
Kanske är det redan en "för bra affär" för de som har direktverkande el, så de vill hellre stötta de som går över till vattenburet för att maximera den potentiella totala energibesapringen.
Känns på ett sätt rationellt, men jag kan tycka att man hade kunnat göra ett undantag just för de som har direktverkande el, de står långt från möjligheten att investera om de har en tight privatekonomi, men skulle kunna bli hjälpa av ett bidrag för luftvärmepump.
Kanske hade man kunnat diffentiera nivån av bidrag, kanske 15% för luft/luft i hus med direktverkande el?

Mer om bidraget finns att läsa här: https://www.regeringen.se/regeringens-politik/energi/fragor-och-svar-om-bidraget-for-energieffektivisering-i-smahus/

klistrar in det här också:

Frågor och svar om bidraget för energieffektivisering i småhus
Uppdaterad 24 juli 2026

Regeringen har beslutat att förlänga och bredda bidraget för energieffektivisering i småhus, som går under namnet ”Villaeffekten”. Det riktar sig nu till fler och ger större flexibilitet än tidigare. Den 1 september 2026 öppnar ansökningarna för bidraget.

I budgetpropositionen för 2026 föreslog regeringen en utveckling av bidraget för energieffektivisering i småhus med en budget på 300 miljoner kronor per år fram till slutet av 2030. Syftet med Villaeffekten är att främja en effektiv energianvändning och minska hushållens sårbarhet vid höga energipriser.

Frågor och svar
Vilka kommer kunna söka bidraget för energieffektivisering i småhus?
Du kommer kunna söka bidraget om du ska energieffektivisera ett en- eller tvåfamiljshus som du helt eller delvis äger, men för att vara berättigad till stöd behöver huset ha ett värdeår före 1990 och får inte vara anslutet till fjärrvärmenätet. Dessutom behöver du planera att vara stadigvarande i småhuset när åtgärderna är utförda och du ansöker om utbetalning.

När kan man söka bidraget?
Det kommer vara möjligt att ansöka om bidraget för energieffektivisering i småhus från den 1 september 2026. Det kommer vara möjligt att ansöka om bidrag för åtgärder som redan är påbörjade från den 17 oktober 2025.

Hur mycket kommer det gå att söka i bidrag?
Bidrag kommer kunna sökas för att täcka 30 procent av materialkostnaderna vid energi- och effekteffektiviseringsåtgärder, upp till 60 000 kronor i bidrag per småhus.

Vilka åtgärder kommer man kunna söka bidrag för?
Det går att söka bidrag för:

att förbättra klimatskärmen, genom tilläggsisolering, vindtätning, tilläggsglas eller byte av fönster eller dörrar,
att åtgärda uppvärmningssystemet, exempelvis genom att installera värmeåtervinning i ventilationen eller byta till ett vattenburet värmedistributionssystem,
att installera en pelletspanna eller en värmepump, dock ej luftvärmepump, och
att ansluta småhuset till ett fjärrvärmenät.
Hur ska småhusägare ansöka om bidraget?
En ansökan om bidrag ska skickas in till länsstyrelsen i det län där småhuset ligger. När åtgärden är genomförd måste man även ansöka om utbetalning av bidraget.

Mer information om hur dessa ansökningar ska gå till kommer finnas tillgänglig på Boverkets webbplats inför att förordningen träder i kraft.

Kommer det gå att få bidrag för åtgärder man redan genomfört?
Ja, till viss del. Det kommer att vara möjligt att söka om bidrag för åtgärder som har påbörjats redan den 17 oktober 2025. Bidrag får nämligen inte lämnas för åtgärder som har påbörjats före den 17 oktober 2025. Man kan bara få bidrag för kostnader för material som beställts tidigast den 17 oktober 2025.

Kan bidraget betalas ut innan åtgärderna är genomförda?
Nej, utbetalning sker först när åtgärderna är gjorda.

Är det möjligt att ansöka om bidrag flera gånger?
Ja, det finns ingen begränsning i hur många gånger man får ansöka om bidraget. Däremot kan man bara få bidrag utbetalt högst två gånger. Summan får då inte överstiga maxbeloppet på 60 000 kronor per småhus. Hur bidragssumman fördelas mellan de olika åtgärderna och i vilken ordning de utförs är upp till småhusägaren. Eventuella bidrag som utbetalts inom ramen för förra bidragsomgången (det vill säga 2023–2025) räknas också med.

Får man genomföra arbetet själv?
Det finns inga hinder i sig att få bidrag för materialkostnaderna om man utför arbetet själv. Man behöver dock tänka på att det finns byggregler, elsäkerhetskrav samt andra krav som behöver uppfyllas.

Vad händer om bidragspengarna för 2026 tar slut?
Bidraget planeras finnas till slutet av 2030, med 300 miljoner kronor avsatta per år fram till dess. Under dessa år behandlas ansökningarna i turordning oavsett vilket år de har inkommit. Det går alltså att till exempel ansöka om bidrag under 2026 och sen få en utbetalning under 2027 på det årets avsatta medel.