0 medlemmar och 1 gäst tittar på detta ämne.
En villa som byggs idag på 170 m2 klarar inte BBR-kravet om köpt energi är 16 000 kWh/år. Det ger 94 kWh/m2, vilket är dessutom över kravet för ICKE eluppvärmd. Sitter det en värmepump med el-patron klassas den som eluppvärmd och kravet är då 55 kWh/m2 (zon III). DVS 9 350 kWh/år i specifik energianvändning. Påstår man då att denna villa på 170 m2 klarar BBR-kravet med 16 000 kWh/år, bör man nog läsa igenom BBR:en, hoppas bara att du inte jobbar i branschen.
Jag söker en vätska/vatten maskin till ett passivhus. Effekten bör ligga i intervallen 2-3 kW, 2 kW är nog mer optimalt sett ur uppvärmningen och 3 kW är nog att föredra för varmvattnen produktionen.Finns det någon som har en, sett en eller kan referera till dokumentation för en?Handlar alltså om vätska/vatten värmepump, inte luft/luft eller luft/vatten.
Varför vill du inte att byggnaden ska klassas som eluppvärmd? Kommer du ha svårt att klara 55 kWh/m2 som gäller för eluppvärmning och behöver 90 kWh/m2 som gäller icke eluppvärmd byggnad? Jag antar att kravet du vill uppnå är max 12 W/m2 eleffekt för ett friliggande hus för att klassas som passivhus? http://sv.wikipedia.org/wiki/Passivhus
För det första har jag svårt att förstå varför du skall blanda in fastighetsel (Hushållsel) i ekvationen, den kan ju variera enormt beroende på om man har en TV och en Dator, eller om man som vi har 4 datorer, 4 TV-apparater, SPA-bad, POOL och en massa annan elektronik som förbrukar el.I ett passivhus skulle jag troligen få kyla huset, eller vädra med korsdrag stora delar av året.Jag kan väldigt lite om passivhus, men klart är att mer isolering och en tätare byggnad ställer större krav på både konstruktion av hus, byggyta, ventilation, fönster, dörrar o.s.v..300 000 är en minimisiffra som jag fått förklarat för mig, och det är jag helt övertygad om också, men har du exempel att visa på som säger att det kostar mindre extra än så får du mer än gärna länka till detta.Vad som är mer eller mindre helt klart är väl ändå att väldigt många skulle välja att bygga passivhus om det vore långsiktigt ekonomiskt lönsamt på samma sätt som väldigt många valt att köpa värmepump de senaste 15 åren - för att det är långsiktigt lönsamt.Du har rätt i att mitt exempel avsåg värmepumpsalternativet.I ett passivhus får man betala lika mycket för värme(pump) ventilation och vv-beredning som i en "normal" villa med golvvärme, FTX och värmepump, helt enkelt för att man måste köpa ventilation och värmepump som är framtagna för en väldigt liten marknad.Kostnadsmässigt är det alltså ingen eller liten skillnad på att sätta in ventilation och värmepump i en normalvilla och i ett passivhus, i vart fall om du i passivhuset vill kunna producera tappvarmvatten med en värmepump, vilket är ett måste om du verkligen vill få låga kostnader.Jag har räknat med ett bruttoenergibehov i passivhuset om ca 2500 kWh/år för värme, 5000 kWh/år för tappvarmvatten, totalt 7500 kWh/år.Med en ventilationsvärmepump som värmer hus och tappvarmvatten med COP 3.3 så skulle det innebära ca 2272 kWh/år för värme och tappvarmvatten.Vi bortser från det uppenbara behovet av kyla, bara för att göra jämförelsen enkel.I Normalvillan har jag räknat med 64 kWh/m (Älsbyhus standard i Östersund 150 m2) vilket ger ett bruttoenergibehov för värme på 9600 kWh.Varmvatten är samma i båda exemplen.Summa 9600 + 5000 kWh/år = 14600 kWh/år.Med en bergvärmepump får man runt 4.0 i COP om huset har golvvärme, vilket skulle ge ett energibehov för värme och tappvarmvatten på 3650 kWh/år.En skillnad på 1378 kWh/år till förmån för passivhuset.Går man på standard frånluftsvärmepump med COP 3.3 istället så får man en skillnad på 2152 kWh/år.För enkelhetens skull räknar jag med ett elpris på 1 kr (högre i fullpriszonen, men lägre i de subventionerade zonerna)OM passivhuset är 300 000 kr dyrare att bygga, och vi helt bortser från räntekostnader så ger det en payoff-tid på 139 år.Räknar vi med en ränta på 4.5%, vilket är lågt sett i ett längre perspektiv, så blir den ökade räntekostnaden brutto 13500 kr/år, och netto 9450 kr/år vilket gör att det aldrig någonsin lönar sig att bygga ett passivhus.Låt oss för nöjes skull räkna med att passivhuset bara blir 100 000 kr dyrare att bygga så blir payoff-tiden bara drygt 46 år om man bortser från räntekostnaderna, vilket fortfarande är för länge för att de allra flesta skulle välja passivhuset.Att lagstifta om åtgärder som fördyrar husägandet, lägger en död hand över mer eller mindre all nyproduktion, och ökar arbetslösheten ser jag som ett mycket kontraproduktivt politiskt beslut, speciellt då man alldeles säkert kan få samma eller större besapringar genom t.ex. skattehöjningar på el, förbud för alla glödljus, eller liknande allmängiltiga saker som inte blir sååå dyrt för enskilda personer, men som kan frigöra kapital som staten kan satsa t.ex. på att subventionera utveckling av förnyelsebara energislag, energibesparande utrustning, energieffektivt byggande som INTE kostar mer än konventionellt byggande, eller smart energistyrning som i sin tur skonar planeten, ökar sysselsättningen och stärker Svensk export vilket ger utrymme för en välfärd värd namnet även fortsättningsvis.I ett större perspektiv gör det dessutom att klyftorna mellan "arbetarklass" och sociteten accentueras allt mer då bara de allra rikaste kommer att ha råd att bygga nytt.Det finns mycket som staten gör rätt i att blanda sig i, men just när det gäller husbyggande anser jag att marknadskrafterna och de som bygger bör få göra sina prioriteringar efter eget huvud.
Jag kan väldigt lite om passivhus,
OM passivhuset är 300 000 kr dyrare att bygga, och vi helt bortser från räntekostnader så ger det en payoff-tid på 139 år.
300 000 är en minimisiffra som jag fått förklarat för mig, och det är jag helt övertygad om också, men har du exempel att visa på som säger att det kostar mindre extra än så får du mer än gärna länka till detta.
gäster: 657
dolda: 0
användare: 1
