Ämne: FTX + Frikyla i praktiken?

[Rickard]

Har själv förberett för kyla, jag tänker dock köra runt kylan inne i huset,jag tänker ta luften i källaren och blåsa den igenom en kanalkylare på 200mm och sedan dimma ner den till 160mm på vägen upp till vinden där jag sedan delar den till två st 125mm stammar och sedan så sticker jag ner en st 100mm pipa i varje sovrum.(4st)Sedan hoppas jag att luften skall vandra ner till bottenvåningen och sedan vidare ner i källaren igen och kylas på nytt ,på det sättet hoppas jag att man borde få betydligt högre effekt än att ta luft utifrån.Skulle det kunna funka?

Gör en radonmätning av luften i källaren innan du börjar pumpa upp den till övervåningen. (hoppas jag förstod rätt, att du skall cirkulera luften internt i huset)

[fripes]

Ja jag skall cirkulera luften internt i huset om jag kan få tag i tillräckligt kraftig kanalkylare och fläkt till hyfsad pris ,vad kan det tänkas kosta?Vilken kyleffekt kan man räkna med att min borra kan leverera(130 m)? Jag har kollat  och den var gott och väl under gränsvärdet.

[Rickard]

Jag är ingen expert på kyleffekt, men om du tar t.ex. 5 kW ut borran när du värmer (DeltaT radiatorer/vatten=ca 30°C) så bör du kunna kyla ca hälften så mycket (DeltaT brine/lufttemp ca 13°C)
Räkna med max 50% kyleffekt i förhållande till värmen alltså. (Hoppas jag inte är ute och cyklar nu)

[villafors]

Det finns en tummregel på kyleffekt / meter borra. Jag har 180 meter borra som skall ge 4-5 kw kyla.
Vilken rördimension har ni på brain till kylbatteri?
Jag har en cwk 250 i ftx agg från systemair, kanske kompletterar jag med en flk också.
Men den stora gåtan för mig är vilken rördimension man ska ha.
22 eller 50mm? Behövs en bauta cirkpump eller räcker det med någon liten typ Alpha2?

[Jarlen]

50 mm i diameter? Det låter som om du ska kyla en hangar. Skämt å sido 22mm torde räcka.

[jonasmj]

22 eller 50
Hur många meter rör behöver du dra? Vad har du för tryckfall över kylbatteriet?
Dessa parametrar styr rörledningsdimension och pumpstorlek. Det räcker med största sannolikhet med en rätt liten pump. Knappa in förutsättningarna här så kan jag bistå med dimensioneringstips.

[gnagar_putte]

Hur har er "FTX + frikyla i praktiken" fungerat nu i sommar? 

[gnagar_putte]

?

[gnagar_putte]

Hade ju varit intressant att få reda på hur det har fungerat...

[sidan77]

Hej,

Funderar också på kyla och ev. värme via FTX och kanalbatterier. Vi planerar bygga ett tvåplanshus på 220 m² och det verkar idealiskt att fixa värme/kyla via ventilationen. Problemet som alla skriver om är att man får låg effekt vid det låga luftflöde man normalt har. En enkel lösning är ju dock att välja ett FTX aggregatet som klarar ett högt luftflöde. Ett Heru 180 S EC kan t.ex. ge upp till 200 l/s (700 m³/h). Det rör sig om några tusenlappar i prisskillnad. Har räknat lite på detta med denna formeln:

Effektuttag (kWatt) = flöde (kg/s) * värmekapacitivitet (kJ/kg°C) * (temperatur före (°C) - temperatur efter (°C)) * verkningsgrad (η)                  
                  
Är det 30  ºC varmt ute så ger kylvattenbatteriet 3,6 kW kyleffekt vid tilluftstemperaturen 15  ºC. Detta måste räcka långt och om inte så kan man sätta upp lite markiser.

Är det -20  ºC kallt ute så ger ett varmvattenbatteri i kombination med värmeåtervinning i aggregatet 7,2 kW (3,2 kW i vattenbatteriet) vid tilluftstemperaturen 30  ºC och rumstemperatur 23 ºC.

Med ett FTX aggregat i kombination med en bergvärmepump/frikyla så kostar det väldigt lite att öka på luftflödet. I min beräkning skulle det gå åt 5 600 kWh om det var -20  ºC året runt och man körde 200 l/s kontinuerligt. I praktiken kan man ju dra ner luftflödet när effektbehovet är lägre. Håller på att kolla upp om man i första hand kan reglera luftflödet mellan 75-200 l/s och i andra hand vattenflödet i batterierna mot en rumsgivare för att uppnå önskad effekt och innetemperatur.

Man måste också ta med i beräkningen att effektbehovet i nya hus minskar nu med nya byggregler. Tjockare isolering i väggar, tak och under plattan samt energifönster som minskar både in och utstrålning av värme.

Hälsningar
Sidan77

[Lexus]

Hej,

Funderar också på kyla och ev. värme via FTX och kanalbatterier. Vi planerar bygga ett tvåplanshus på 220 m² och det verkar idealiskt att fixa värme/kyla via ventilationen. Problemet som alla skriver om är att man får låg effekt vid det låga luftflöde man normalt har. En enkel lösning är ju dock att välja ett FTX aggregatet som klarar ett högt luftflöde. Ett Heru 180 S EC kan t.ex. ge upp till 200 l/s (700 m³/h). Det rör sig om några tusenlappar i prisskillnad. Har räknat lite på detta med denna formeln:

Effektuttag (kWatt) = flöde (kg/s) * värmekapacitivitet (kJ/kg°C) * (temperatur före (°C) - temperatur efter (°C)) * verkningsgrad (η)                  
                  
Är det 30  ºC varmt ute så ger kylvattenbatteriet 3,6 kW kyleffekt vid tilluftstemperaturen 15  ºC. Detta måste räcka långt och om inte så kan man sätta upp lite markiser.

Är det -20  ºC kallt ute så ger ett varmvattenbatteri i kombination med värmeåtervinning i aggregatet 7,2 kW (3,2 kW i vattenbatteriet) vid tilluftstemperaturen 30  ºC och rumstemperatur 23 ºC.

Med ett FTX aggregat i kombination med en bergvärmepump/frikyla så kostar det väldigt lite att öka på luftflödet. I min beräkning skulle det gå åt 5 600 kWh om det var -20  ºC året runt och man körde 200 l/s kontinuerligt. I praktiken kan man ju dra ner luftflödet när effektbehovet är lägre. Håller på att kolla upp om man i första hand kan reglera luftflödet mellan 75-200 l/s och i andra hand vattenflödet i batterierna mot en rumsgivare för att uppnå önskad effekt och innetemperatur.

Man måste också ta med i beräkningen att effektbehovet i nya hus minskar nu med nya byggregler. Tjockare isolering i väggar, tak och under plattan samt energifönster som minskar både in och utstrålning av värme.

Hälsningar
Sidan77

Nja, kyleffekten är effekt du tillför huset minus den effekt du blåser ut.

Skickar du ut 100 l/s 23° 60% RF och tar in 95 l/s 15° 100% RF, så är effekten 0,9 kW.

Effekt värmeförlust blir vid -20° ute och +21° rumstemp 1,2 kW.

Vill du skicka in varmare luft (högre effekt), så är det stor risk att värmeenergin fastnar under innertak.

Ovanstående gäller roterande växlare typ Heru 180.

[sidan77]

Nja, kyleffekten är effekt du tillför huset minus den effekt du blåser ut.

Skickar du ut 100 l/s 23° 60% RF och tar in 95 l/s 15° 100% RF, så är effekten 0,9 kW.

Nja, den effekt som avges av kylvattenbatteriet beror på deltatemperaturen över batteriet och luftlödets hastighet. Detta framgår tydligt i databladet för kylvattenbatteriet och kan beräknas till samma värden med formeln från mitt förra meddelande. Vid deltatemp 15° och 200 l/s blir således kyleffekten 3,6 kW.

Vad det sedan blir för innetemperatur av detta beror ju på husets värmelast från solinstrålningen. D.v.s. hur mycket den 15 gradiga tilluften värms innan den når frånluftsventilen. Du får gärna svara på den frågan.

En viktig skillnad om man istället använder en fläktkonvektor är att den måste kyla både värmeinstrålning samt den värme som tillförs via tilluften, d.v.s. detta kräver högre kyleffekt jämfört med kylvattenbatteri i tilluftskanalen.

Effekt värmeförlust blir vid -20° ute och +21° rumstemp 1,2 kW.

Vill du skicka in varmare luft (högre effekt), så är det stor risk att värmeenergin fastnar under innertak.

Ovanstående gäller roterande växlare typ Heru 180.

Ja det stämmer ungefär med vad jag får ut. Deltatemperaturen över vattenbatteriet blir 15° för att komma upp i en tilluftstemperatur på 30°, vilket motsvarar 3,6 kW. 3,6 - 1,2 = 2,4 kW tillförd värmeeffekt. Obs inga värmeförluster utöver detta genom ventilationen, endast värmeutstrålning genom husets klimatskal. Ett högre luftflöde gör väl att man får bättre inblandning i rumsluften? Är det ändå risk att värmen hamnar i taket om man har 30° på tilluften?

Detta kan jämföras med en frånluftsvärmepump där man får in -20° i uteluftsdonen som måste värmas upp till 21° med värmepumpen via radiatorer eller golvvärme. En deltatemperatur på 41° och 75 l/s motsvarar en effekt på 3,7 kW. Nibe Figheter 750 kan ge max 6,5 kW från kompressorn vilket skall räcka för att klara uppvärmningen för en villa på 200 m2 som följer de nya energikraven. Maximal tillförd värmeeffekt om man drar bort förluster från ventilationen enligt vårt exempel är alltså 6,5 - 3,7 = 2,8 kW.

Slutsatsen är att man kommer väldigt nära att klara hela uppvärmningsbehovet med ett HERU 180 s EC och varmvattenbatteri. Med en vedkamin klarar man utan problem de dagar som man behöver skjuta till lite extra.

[Lexus]

Nja, den effekt som avges av kylvattenbatteriet beror på deltatemperaturen över batteriet och luftlödets hastighet.

Dina effekter är säkert rätt uträknade, men jag räknar på de effekter som gäller för huset med Herun.

Även med utetemperatur +30° jobbar värmeväxlaren d.v.s. den återvinner kylan som finns i huset. Därför blir inte kyleffekten på batteriet så stort som du anger.

Jag räknade även på halva luftflödet i jämförelse med din beräkning, men med en Heru 180 som har kapacitet långt över det. Det är helt okey att köra högre flöde på sommaren, men absolut inte på vintern då luftfuktigheten redan är för lågt inomhus. Rekommenderad ventilation i ditt hus är totalt 70 l/s.

[sidan77]

Även med utetemperatur +30° jobbar värmeväxlaren d.v.s. den återvinner kylan som finns i huset. Därför blir inte kyleffekten på batteriet så stort som du anger.

Har läst att man kan återvinna även kyla genom växlaren på sommaren men man kan också koppla ur växlaren, vilket man gör om innetemp är högre än utetemp. Men om det är återvunnen effekt eller tillförd effekt har ju ingen betydelse för den totala kyleffekten som aggregat med vattenbatteri kan ge. Utan batteri kryper ju temperaturen uppåt sakta men säkert tills återvinningen inte har någon effekt. För att hålla kylan inne måste man i så fall ha en eller flera fläktkonvektorer, vilket jag vet att man rekomenderar. Men enligt mina beräkningen ser det ut att räcka långt med ett kylvattenbatteri om man ökar luftflödet. Är inte detta en billigare och bättre lösning som sprider kylan effektivt i hela huset?

Jag räknade även på halva luftflödet i jämförelse med din beräkning, men med en Heru 180 som har kapacitet långt över det. Det är helt okey att köra högre flöde på sommaren, men absolut inte på vintern då luftfuktigheten redan är för lågt inomhus. Rekommenderad ventilation i ditt hus är totalt 70 l/s.

Enligt datablad för Heru. "Ingen avfrostning och kondensvattenavlopp behövs eftersom det aldrig bildas is i roterande växlare och upp till 50% av fukten återvinns." Låter inte som att luften avfuktas av aggregatet utan snarare tvärt om. Innan jag började räkna på detta själv trodde jag att det skulle bli stora värmeförluster om man ökade ventilationsflödet på vintern men tack vare den mekaniska återvinningen med hög verkningsgrad i FTX aggregatet och COP i värmepumpen blir förbrukningen mycket låg trots det höga luftflödet.

För uppvärmning går det åt ca 10 000 kWh tillsatsvärmeenergi med det enkla antagandet att man värmer huset under halva året och då förbrukar i snitt hälften mot exemplet vi använt. På detta kommer en COP på ca 5 från bergvärmepumpen och kvar är bara ca 2 000 kWh, pluss varmvatten och hushållsel.

Med enbart en frånluftsvärmepump med COP 3 blir motsvarande elenergiförbrukningen för uppvärmningen ca 17 000 kWh enligt samma antaganden.

[p-s]

En liten fråga,

Enligt en liten formel som jag kollat så behövs det ganska "stora" lufrmängder för att kunna få detta att fungera. Så det kommer att bli drag och stora ljudproblem om man inte dimensionerar rätt, vilket blir konstigt i en vanlig villa.

Om man säjer att kyleffekten är ca 100w/m2 så blir ju flöderna väldigt stora för att få det att fungera överhuvudtaget.

typ om man har ett hur på 200 m2 men kanske bara vill kyla 100m2 blir det ju ca 10 kw kan ju vara ok

MEN om man tex vill ta ner tempen från 30 till 24 grader via ventilationsystemet behövs ju ett flöde typ 5000 m3/h
blir ju ett ganska stort aggregat ... eller?

Kan någon påstå att detta kommer att fungera?