Ämne: FTX + Frikyla i praktiken?

[jonasmj]

Att värma eller kyla med ventilation är inget bra/effektivt sätt.
Vill man fÃ¥ ut mkt effekt blir det som du konstaterat stora luftmängder eftersom luft är en sÃ¥pass dÃ¥lig värmebärare. För att komma runt det kan man jobba med cirkulerande luft, dvs att man bara vispar runt en massa luft i rummet. Därav att det finns en uppsjö av cirkulationsvärmare/kylare i form av t.ex fläktkonvektorer.  Fördelen med ett fläktkonvektor är att att den kan snurra runt en massa luft utan att alstra allt för mkt ljud. Detta pga av att den slipper transportera luften i lÃ¥nga kanaler eller rör. Ska du fÃ¥ igenom stora luftmängder frÃ¥n ett centralt placerat aggregat för att bära ut mkt värme eller kyla blir kanaldimensionerna sÃ¥ stora att det mÃ¥nga gÃ¥nger är svÃ¥rt att fÃ¥ plats med det i en vanlig villa/bostad.

En annan aspekt att tänka på med kyla på ventilation är kondens. Styr man ut allt för kallt vatten på kylbatteriet så kommer luften tidvis på året kunna få en temperatur under daggpunkten med det resultat att det blir kondens i kanalerna och därmed droppar från tilluftdon. Inget kul med vatten här och där...

[David Rinnan]

Jag funderar på att bygga styrfunktion för mitt FTX så att den automatiskt växlar mellan värmeväxling beroende på ute/inne temp.

Därtill funderar jag på att sätta en fläktkonvektor kopplat mot frikyla om jag installerar bergvärme. Gör jag inte det kommer det ju vara luft/luft och då är problemet inte längre ett problem.......

Kanalvärme/kyla tycker jag verkar svårt att räkna hem helt och få att fungera tillfredsställande

[p-s]

Att värma eller kyla med ventilation är inget bra/effektivt sätt.
Vill man få ut mkt effekt blir det som du konstaterat stora luftmängder......................

Bra, jo självklart måste men göra installationen så att det fungarar med kyla, dvs vara mycket noga med isoleringen etc..

MEN jag tycker att denna lösning EJ är att föredra överhuvudtaget vad gäller bostäder (normalvilla), då är ju en konvektor bättre om man vill ha kyla i tex vissa rum. MEN även här är installationen viktig, dvs kondensproblemen måste lösas även här.

[Antifreeze]

Förlåt....

Är det någon eller några som har en fullt fungerande anläggning med FTX och frikyla?

Posta gärna var NI har för prylar och hur det fungerar samt effekt, kostnad mm.

Eftersom det har framkommit att i 99fall av 99 så räcker inte FTX med frikyla till. Man måste alltså ha fläkttkonvektorer. Bigger is better!

Det jag har funderat på när det snackas om att återvinna kylan i huset.. är följande

Beräkning:

Man vill kyla ca 100m2 av ett hus (övervåningen med sovrummen). Väldigt bra isolerat och provtryckt. BBR16 råder säger vi. 100x80=8kW som ska kylas bort.

Man har FTX med frikyla. Den ger 1kW säger vi i kyla över hela huset om man bara för frikylan med FTX.

Sedan har man säg två fläktkonvektorer på 4kW vardera som man slår på.

Det bör då bli 4+4+1=9 kW...

MEN

Nu till frågan för Er som inte var sjuka den dagen det var frikyla prat i skolan.

Är det så då att det kanske kan vara så att FTX:en då kan återvinna motsvarande inte 1 (EN) kW utan kanske 2 (TVÅ) kW eftersom luften blir svalare i huset och luftfuktigheten minskar något med fläktkonvektorerna?

Nu menar jag inte att den ska ge 2kW fast den bara kan ge 1 kW i kyleffekt utan att den kan hjälpa till att kapa topparna på värmen och luftfuktigheten om den har förutsättningar att göra det?

Kan den inte det så ser jag inga ekonomiska fördelar att ha kyla genom FTX men någon annan kanske kan förklara varför man ska köpa ett kylelement till FTX:en som inte är gratis när man kan få en fläktkonvektor ..... ??

[David Rinnan]

Om man ska ha aktiv kyla via FTX så bör man isolera ventilationskanalerna på grund av kondensrisken. Det fördyrar installationen. Mängden kyla du kan dra utan isolering är ganska liten om du skall undvika daggpunkten.

På sommaren kan man gå förbi återvinning och ta in så mycket kall-luft man kan när temperaturen ute är lägre än temperaturen inne. Då kan man även dra på med hastigheten för att öka ventilationen.

[Jawen]

Vad händer om man skickar runt 8-10° vatten i dom vattenburna golvslingorna dÃ¥  .

Jag har en brunn som ger bra med 6-8° igt vatten, en strömsnål dränkpump som putsar upp lite nytt svalt vatten då och då .som man skickar ut i slingorna som ligger ingjutna i betongen.

Någon ventil extra bara och några rörstumpar, sen ut med det uppvärmda vattnet i en typ stenkista bara.
Kondensproblemen borde inte finnas om plattan är ett par år gammal.

Flödet behöver inte bli så stort om man inte låter plattan bli för varm redan i början på sommaren, eller ?

MVH Jawen

[David Rinnan]

Borde inte din ras 10 göra bättre kyla utan risker.

Men vad gäller din frÃ¥ga lÃ¥ter det som nÃ¥got för en dignitär att svara pÃ¥. Jag har ingen aning alla flal   

[Carl N]

Vad händer om man skickar runt 8-10° vatten i dom vattenburna golvslingorna dÃ¥  .

Jag har en brunn som ger bra med 6-8° igt vatten, en strömsnål dränkpump som putsar upp lite nytt svalt vatten då och då .som man skickar ut i slingorna som ligger ingjutna i betongen.

Någon ventil extra bara och några rörstumpar, sen ut med det uppvärmda vattnet i en typ stenkista bara.
Kondensproblemen borde inte finnas om plattan är ett par år gammal.

Flödet behöver inte bli så stort om man inte låter plattan bli för varm redan i början på sommaren, eller ?

MVH Jawen

Jo, det blir kondensproblem.
Förklaringen är att luften på sommaren har ofta relativt hög relfukt, och kyler man golvet kan luftfukten kondensera ut i golvet.
Anledningen till att man använder en fläktkonvektor avsedd för kyla, är att den är försedd med kondensvattentråg.
I övrigt så blir det väl lite obehagligt med kalla golv?

[jonasmj]

6-8°C kommer att ge kondens i eller t.om på golvet. Håller du dig däremot strax ovanför daggpunkten (12-16°C) kan du säkert få lite avkylningseffekt. System för att kyla byggnadsstommar finns i drift - betongstommar är värme/kyl-lagrare så att nyttja dessa för att värma eller kyla är genomförbart. Skulle dock inte rekommendera det hemmavid Googla på kylning/värme av byggnadsstomme så finns mkt att läsa/lära. (t.ex http://www.climafloor.se/fakta1.html)
Läs även på om daggpunkt om du inte redan är förtrogen inom området.

[Antifreeze]

Nu undrar jag efter det att jag läst lite....

Vad har man för effekter på att kyla ner plattan i ett två eller 1 1/2 planare i ett hem?

Borde det inte vara en viss risk för at det blir kondens i plattan?

Kan man köra både kyla och värme i samma slinga? Antagligen borde det vara så.

Hur vet man när man har kommit upp i max innan det börjar bli kondens i plattan och eller golvet?

[David Rinnan]

Förlåt....

Är det någon eller några som har en fullt fungerande anläggning med FTX och frikyla?

Posta gärna var NI har för prylar och hur det fungerar samt effekt, kostnad mm.

Eftersom det har framkommit att i 99fall av 99 så räcker inte FTX med frikyla till. Man måste alltså ha fläkttkonvektorer. Bigger is better!

Det jag har funderat på när det snackas om att återvinna kylan i huset.. är följande

Beräkning:

Man vill kyla ca 100m2 av ett hus (övervåningen med sovrummen). Väldigt bra isolerat och provtryckt. BBR16 råder säger vi. 100x80=8kW som ska kylas bort.

Man har FTX med frikyla. Den ger 1kW säger vi i kyla över hela huset om man bara för frikylan med FTX.

Sedan har man säg två fläktkonvektorer på 4kW vardera som man slår på.

Det bör då bli 4+4+1=9 kW...

MEN

Nu till frågan för Er som inte var sjuka den dagen det var frikyla prat i skolan.

Är det så då att det kanske kan vara så att FTX:en då kan återvinna motsvarande inte 1 (EN) kW utan kanske 2 (TVÅ) kW eftersom luften blir svalare i huset och luftfuktigheten minskar något med fläktkonvektorerna?

Nu menar jag inte att den ska ge 2kW fast den bara kan ge 1 kW i kyleffekt utan att den kan hjälpa till att kapa topparna på värmen och luftfuktigheten om den har förutsättningar att göra det?

Kan den inte det så ser jag inga ekonomiska fördelar att ha kyla genom FTX men någon annan kanske kan förklara varför man ska köpa ett kylelement till FTX:en som inte är gratis när man kan få en fläktkonvektor ..... ??

Jo alltså du får en fördel med frikyla och FTX som inte tagits upp i tråden. Och som inte är med i beräkningarna. Om du kyler huset, på något sätt, så att du alla fall har en lägre temp inne än ute, ja då kan du genom återvinningen i FTX aggregatet få ner temperaturen på tilluften.

Därmed sätts en positiv kedjereaktion igång.

Pratar vi BBR 16 och markiser på solfönster samt en FTX med återvinning så kommer du ganska långt. Speciellt om du har en smart styrning på din FTX så den släpper in kalluft rakt av på natten och sedan går över i växlingsläge. Luften du tar ut kommer sänka tempen på luften du tar in. Om du därtill, efter återvinningen, ytterligare sänker tempen på tilluften så har du kommit en bra bit vad gäller att ta udden av övertemperaturen i huset. Men det kräver att du har löst problemet med solen, har ett väl isolerat hus som inte står och vädrar in varmluft samt då gärna att du kompletterar med någon separat kylanläggning där behovet är som störst.

Som vanligt gäller ju att om man har FTX så hjälper denna till att jämna ut temperaturen i huset genom att löpande byta ut luften i huset.

[cheetah1]

Bara en stilla undran; måste inte det billigaste och enklaste kylsystemet vara att gräva ner ett par 160 mm markrör ett varv runt tomten en meter ner i backen innan dom går in i huset i form av inluft?

Givet förstås att växlingen i FTX funkar fel då och måste stängas av, men det måste väl vara mycket billigare än att sätta en massa kanalkylare och dra brinerör kors och tvärs över hela vinden?

[David Rinnan]

Nu vill jag minnas att folk har haft problem med fukt o mögel som dragit tilluft i marken. Men jag kan minnas fel!

Personligen tror jag nog att ett kylpaket i FTXn är enklare och billigare att dra än att gräva ner tillräckligt med 160 rör.

Men visst är det mer effektivt med en konvektor. Men om, som i mitt fall, frikylarören passerar 30cm från FTX aggregatet så... varför inte.

[sidan77]

Det var ett tag sedan jag var inne på den här tråden och jag ser att det tillkommit en del intressanta ideer. Har också själv närmat mig en lösning för frikyla tillsammans med en kylentreprenör.

Först och främst. Golvkyla är fullt möjligt och vanligt i vissa länder. Dock inget att rekomendera eftersom det är obehagligt att gå på kalla golv. Kräver i princip att man har skor på sig.

Frikyla från jordslingor är ingen bra ide på gund av att temperaturen i jorden stiger för snabbt. Detta också ett problem med bergvärme. Man kan inte räkna med att få ut mer kyla än ca 25W/m borrål. Tar man ut mer värms hålet upp för snabbt och kyleffekten försvinner. Detta varierar dock säkert beroende på t.ex. grundvattenflödet i hålet.

Så till vår lösning. Vi kommer köra golvvärme nere och 0,35 l/s luftflöde via FTX. Uppe kör vi enbart luftburen värme och kyla via FTX med ca 1 l/s luftflöde. På kallvinden drar vi separata luftkanaler till de 5 rummen, med ett vattenbatteri per kanal. Vi får då en zoon per rum. zonerna styrs via vanliga rumsregulatorer som styr en kallvattenshunt och en varmvattenshunt i sekvens för varje vattenbatteri. Batterierna kopplas alltså över mellan kylkrets och värmekrets automatiskt via styrning från rumsregulatorerna. Vi tittar på möjligheten att köra brinevätska i hela systemet för att slippa värmeväxlare till köldbärarkretsen, någon som vet vad man skall använda? Vattenbatterierna sitter vid FTX aggregatet på vinden, detta för att lättare hantera anslutning av kondensvattenledningar till avlopp. Merkostnad för kyla och värme via ventilationen blir ca 20-30 kkr.

Beräkningar. Som diskuterats tidigare är det kyleffekten i FTX och fläktkonvektor inte riktigt jämförbar. I vårt fall kör vi 1,5 luftombyten i timmen på övervåningen (110 kvm), vilket innebär att vi vädrar ut uppvärmd luft snabbare än normalt. Med en undertemp på 10 grader får vi en tillförd kyleffekt till rummet på ca 1,5 kW. Men för att höja temperaturen 10 grader på 40 min krävs en värmelast på 2,5 kW. Vi får alltså i praktiken ut nästan dubbel kyleffekt totalt sett jämfört med fläktkonvektor som bara vispar runt luften. Kyleffeken blir fortfarande i underkant men vi anser inte att vi har samma behov som på ett kontor. Om det blir lite varmt en stund mitt på dagen så gör inte det så mycket för oss. Huvudsaken är att det är behagligt kvällar och nätter. Valet av FTX står mellan Heru 180S alt. Komfovent Rego 500. Vad gäller värmefunktionen så räcker 35 grader, d.v.s. man kan köra batterierna på samma varmvattenkrets som golvet, tillkommer även en acktank för att öka volymen ytterligare. Nödvändigt för att inte få temperaturfall vid värmeladdning av varmvattenberedaren.

Alla detaljer är inte helt spikade ännu men i stora drag.

Väl mött

[David Rinnan]

LÃ¥ter ju riktigt nice!!