Ämne: Svindyrt =)

[ART]

Jag har eget avlopp, inget reningsverk och inga VA-kostnader. studs

Jag hade eget avlopp på förra huset. Högre VA-kostnader har jag aldrig haft...

[Rickard]

Jag har eget avlopp, inget reningsverk och inga VA-kostnader. studs

= Dåligt vatten (Arsenik, järn, radon mm), dyr avloppskostnad (tömningen) och problem med för lite vatten vid torrperioder. 

Men OK, funkar allt perfekt och du bor i en kommun som inte tar skjortan för att tömma brunnen så kan det väl vara på ett ut.

[humlan57]

Avlopp lär nog dröja innan dom drar dit jag bor. Blir till att skita i en grop ännu en tid, å låta dom 2 å 4-benta avfallskvarnarna ta hand om allt annat avfall  Thumbsup

mvh humlan.

[Heed]

Ett enskilt avlopp är mycket sällan lika bra som ett komunalt, man har betydligt sämre rening av avloppsvattnet. Halterna av kväve, fosfor och organiska ämnen är mycket högre och bidrar till övergödningen, särskilt om man släpper ut vattnet till ett dike eller sjö.
Därför bör man noga välja ut vad man spolar ner i avloppet.

[T Ramsmark]

Jag har kommunalt vatten, men eget avlopp (tre-kammar-brun).
Vattnet kostar mig ca:1150:-/år, tkb:en töms en gång/år a 517:-, alltså en årskostnad för VA på 1667:-/år.
Och det ser inte jag som en hög VA kostnad !!
Har en god vän som bor i ett samälle någon km härifrån, han har kommunalt VA, och en årskostnad på ca:3500:- !
Dessa kostnader gäller 2006 i Skurups kommun i Skåne.

//--  Ramsmark  --

[Rickard]

Vad kostade trekammarbrunnen och hur ofta måste man göra om infiltrationen?

Det kan fort bli en rätt hög kostnad även om du slår ut den på många år...

Dessutom, kraven kommer nog att skärpas på egna brunnar - kraftigt!

[T Ramsmark]

Vad kostade trekammarbrunnen och hur ofta måste man göra om infiltrationen?

Det kan fort bli en rätt hög kostnad även om du slår ut den på många år...

Dessutom, kraven kommer nog att skärpas på egna brunnar - kraftigt!

TKB:en var i drift när jag köpte huset för 20 år sedan, har funger klanderfritt i alla år.
Inspektion av systemet är gjort så sent som 0604 av kommunens miljö avd, godkänt, nästa inspektion 2011.
Infiltrationsbädden la jag om 1999, till en kostnad av ca:10 000:-, beräknad livslängd, de enl entreprenören samt komunens miljö avd ca:25 år, alltså bör fungera ca 20 år till.
Håller filterbädden sina 25 år, så blr det 400:- på årskostnaden, ca:1700:- + 400:- = ca:2100:-/år, fortfarande en låg års kostnad.

//--  Ramsmark  --

[Rickard]

Såg ett program på TV förra sommarn där en miljöinspektör ondgjorde sig över alla trekammarbrunnar i "hennes" kommun, det skulle vara det enskilt tyngsta att få till när det gällde övergödningen - men något måste göras var hennes uppfattning.

Det var i ett område med mycket våtmarker, bor man mer perifert eller i inlandet är det nog mindre risk för krav på tankar med täta tömningar.

[T Ramsmark]

Såg ett program på TV förra sommarn där en miljöinspektör ondgjorde sig över alla trekammarbrunnar i "hennes" kommun, det skulle vara det enskilt tyngsta att få till när det gällde övergödningen - men något måste göras var hennes uppfattning.

Det var i ett område med mycket våtmarker, bor man mer perifert eller i inlandet är det nog mindre risk för krav på tankar med täta tömningar.

Jag bor ju på den Skånska slätten, och mycket torrare än här blir det nog inte ! 
Vad jag förstod på miljöinspektören då han var här, så var mitt system det lilla problemet i ett mycket stort stort samanhang !
Min infiltrationsbädd ligger ju nästan i en åker, där lantbrukaren kör ut tonvis med naturgödsel, konstgödning samt mängder med andra kemikalier varje år !
Enl honom är styrningen av lamtbrukanas kemikalie användning det stora problemet gällande övergödningen i Skåne !

//--  Ramsmark  --

[Rickard]

Tänk så olika uppfattningar olika miljöinspektörer kan ha, har för mig att den jag refererar till sa precis tvärt om.

[Heed]

Det är ett stort problem med enskilda avlopp, särskilt vid tättbebyggda sommarstugeområden där allt avloppsvatten leds ut till en vik med dålig vattenväxling t.ex.

Det har kommit nya regler i sommras från naturvårdsverket som har skärpt kraven på rening, men det finns inga billiga lösningar på reningsproblemen ännu. Skall man investera i ett reningsverk som klarar dem nya kraven är det inte särskillt billigt.
Men så vitt jag har förstått så gör komunens miljöinspektör en bedömning från fall till fall, och de nya reglerna används i nuläget bara på nya anläggningar och bedöms även där från fall till fall hur avancerad rening det behövs.
Ni kan läsa mer på: www.avloppsguiden.se där finns även de nya reglerna i sin helhet.

[T Ramsmark]

Tänk så olika uppfattningar olika miljöinspektörer kan ha, har för mig att den jag refererar till sa precis tvärt om.

Märkligt, inte någon logik i det !! 

[T Ramsmark]

Det är ett stort problem med enskilda avlopp, särskilt vid tättbebyggda sommarstugeområden där allt avloppsvatten leds ut till en vik med dålig vattenväxling t.ex.

Det har kommit nya regler i sommras från naturvårdsverket som har skärpt kraven på rening, men det finns inga billiga lösningar på reningsproblemen ännu. Skall man investera i ett reningsverk som klarar dem nya kraven är det inte särskillt billigt.
Men så vitt jag har förstått så gör komunens miljöinspektör en bedömning från fall till fall, och de nya reglerna används i nuläget bara på nya anläggningar och bedöms även där från fall till fall hur avancerad rening det behövs.
Ni kan läsa mer på: www.avloppsguiden.se där finns även de nya reglerna i sin helhet.

Som sagt, jag bor tämligen avskilt, anläggningen är godkänd enl 2006 års regler 

Här kostar ett nytt komplett godkänt system ca:50 000:- med en förväntad livslängd på 25 år, 2000:-/år, inte särskilt dyrt ! 

[Heed]

Vi måst klargöra vissa skillnader på anläggningar:

Infiltration: Vattnet från slamavskiljaren (3-kammarbrunn t.ex) släpps ut på en t.ex. en åker en liten bit under markytan.
Det krävs då att marken är genomsläpplig och kan ta hand om vattnet utan att det blir översvämning.
Detta är en bra lösning i miljöhänsyn eftersom det tar lång tid innan vattnet når ett vattendrag eller en sjö.

Markbädd: En konstgjord infiltration gjord av sand eller syntetiskt framställt matrial som vattnet från slamavskiljaren får sjunka igenom innan det rinner in i dräneringsrör som i sin tur leder bort vattnet till ett dike eller annat vattendrag. Denna lösning används när marken som anläggningen byggs på inte är tillräckligt vattengenomsläpplig.
En sämre lösning än infiltrationen i miljöhänseende.

[Rickard]

Tänk så olika uppfattningar olika miljöinspektörer kan ha, har för mig att den jag refererar till sa precis tvärt om.

Märkligt, inte någon logik i det !! 

OK.

Jag hörde väl fel då.