Ämne: Frågor kring utbyte av IVT greenline C7 från 2001

[sauerkraut]

Hej! Efter att ha läst en del trådar här skulle jag vilja be om hjälp att resonera kring ett eventuellt värmepumpsbyte.

Jag har en IVT Greenline C7 från 2001 som via ett 150m borrhål (144m aktivt) värmer en 130 kvm villa byggår 2001 med vattenburen golvvärme. Det är 1,5plan så golvytan är väl något större än 130kvm och jag överväger att bygga in en balkong vilket skulle öka uppvärmd yta ytterligare något. Den värmer också ett ca 40kvm garage. Inomhustermostater är inaktiverade och man ställer in värmen på pumpen som går på utetemp.

I menyerna ser jag att den har gått med tillskott 7231h av totalt 31400h drift (23%) om jag tolkar det rätt. Vintern 25/26 var ju kall, och mitt intryck var att tillskottet ofta gick när utetemp var ner mot -20. Elförbrukning totalt för huset maj -25 -> apr -26 (energiklass C) 13900kWh.

Två olika värmepumpsfirmor (båda jobbar ffa med IVT) har rekommenderat mig att byta en geo 606 för typ 130k totalkostnad,

I maj noterade jag första felmeddelandena under vår tid i huset: pressostat hög. Jag hade höjt vv-temperaturen och problemet verkade försvinna när jag återgick till föregående (snåla) inställning.

Flera frågor:
1. Hur ska jag resonera kring byte nu vs att köra en vinter till på denna 25åriga pump? Hur illa blir det om den lägger av - kan den värma huset hjälpligt på eltillskott i väntan på ny pump?
2. Påverkar det mitt beslut att den larmat för pressostat hög? blir inte riktligt klok när jag läser på om detta felmeddelande
3. Att pumpen går med tillskott vid kallväder - betyder det att jag har ett underdimensionerat system? Som sagt är en mindre utökning av golvyta (inbyggd balkong)  planerad. Fördjupa borrhål, är det något man ägnar sig åt?
4. Min stad har ett väl utbyggt fjärrvärmesystem som traditionellt haft låga priser. Bör jag bara bortse från det nu när jag redan har ett borrhål eller är det nåt man bör räkna på?
5. Läser också om nya regler för köldmedium i värmepumpar (från 2027?). Hur påverkar detta mitt beslut

Som ni märker håller jag på att lära mig om värmepumpar och är tacksam för all input kring detta.

[Börje__]

Tycker du ställer rätt frågor 👍

1) Den borde ha en 3,6,9 kW elpatron som backup, och tillsats.
Det är ju smart att prova att dessa verkligen fungerar.

2) Det är ofta att IVT behöver en service, dvs så att flöden fungerar bra. Då skall du kontrollerar filter. Sedan finns s.k. flexslangar som beckar igen, kanske inte i ditt fall. Framledning - returledning skall ha max 7-10° skillnad.
Se manual.

3) Lite tillskott är nog ganska normalt för installationer 2001
Fördjupa borrhål tror jag inte på om du redan har 150m, antagligen bättre med nytt hål, men du får fråga några stycken. Men först av allt kontrollerar du nästa vinter i februari din borrhålstemperstur.
(Mitt borrhål är fördjupat, men då från 80 till 180m)

4) Du kan absolut jämföra med bekväm fjärrvärme. Många bergvärme fanatiker glömmer kapital kostnaden, på 7-9.000/år, eller vad du vill räkna med.

5) Som jag ser det kan det vara en ide att vänta lite och inte köpa första utgåvan. Men annars fattar jag som att effektiviteten kan bli bättre. Men jag vet inte så mycket.

X) Jag förstår inte hur de kan föreslå en 6 kW pump när du har 7kW idag med tillskott.

X) Om jag fattar rätt kan din pump gått 32768*2+31400h = 97.000 h   (det skall vara en binär räknare som vänder ner till noll vid 2^15). 
Isåfall ha den gått rejält, och ett byte kan vara aktuellt att budgeteras för.


Min åsikt är att du tar det lugnt och värderar dina alternativ
1) Kör vidare och förbered byte när det rasar bortom all rep.
2) köp ny med ev nytt borrhål
3) Fjärrvärme


 

[Roland]

Larmet från högtryckspressostaten behöver inte betyda något. Det kan vara så att temperaturgivaren för varmvattnet visar lite för låg temperatur så att verkliga temperaturen är högre än vad som visas. Det betyder högre kondensortryck.

I maj är borrhålet rätt varmt vilket betyder att värmepumpen ger högre effekt. Varje grad högre köldbärartemperatur höjer effekten med 4-5 %. Det ger högre temperaturdifferens vid värmeöverföringen i kondensorn och därmed högre kondensortryck för en given värmebärartemperatur.

Förstår inte heller hur man offerera en inverterpump med lägre effekt än den befintliga pumpen. En pump på 7 kW från 2001 skulle idag betecknas som en 8 kW pump. Idag förutsätter man att pumparna är kopplade till golvvärmesystem och då ger de högre effekt än om de värmer hus med radiatorer vilket man utgick från förr. Installerar man en inverterpump ska den klara husets maximala effektbehov. Något annat är dumt. Pumpen bör vara på 10 kW eller mer.

Vid vilken temperatur behöver pumpen tillsatsel för att kunna värma huset? Tycker att vid -20 borde tillsatselen ha varit inkopplad hela tiden. Vad pumpen klarar utan tillsatsel säger en hel del om vilken utetemperatur enbart elpatronen klarar.

Jag skulle köra vidare och undersöka nästa vinter vad det är för köldbärartemperaturer när det är riktigt kallt ute och pumpen går mest hela tiden.

[Carl N]

Vi börjar med drifttiden, 31400/25 = 1256 h/år vilket är orimligt lite.
Det innebär att räknaren slagit över och börjat på från -32757 (jag har för mig om att den gör detta på IVT) och räknat baklänges så verklig drifttid är nog 96935 h
Då blir årsmedel ca 3880 h och tillsats mer normala 7,5 %.

Detta med högtryckspressostaten vid VV-laddning beror sannolikt på det välkända problemet med igensatta flexislangar på denna modell.
Sök på forumet och du kommer hitta.

Jag skulle försöka fixa detta och fortsätta köra på med befintlig anläggning.

[Roland]

Är det igensatta flexslangar blir temperaturdifferensen mellan in- och utgående värmebärare onormalt hög, över 10 grader. Kontrollera differensen när pumpen värmer huset. Det blir inte rätt värmebärardifferens när pumpen gör varmvatten på grund av placeringen av givaren för ingående temperatur. 

[tipo874]

Den slår om från +32767 till -32768 😜