Ämne: Principlösning för frikyla

[John Sjölander]

Hej. Jag har tänkt att koppla frikyla på ett kylbatteri i samband med att jag installerar bergvärmepump i år. Nibe har en principskiss i sin installationsmanual som jag tycker ser enkel ut att följa. Tyvärr lyckas jag inte infoga bilden här i mitt inlägg... Men det går i princip ut på att man på köldbärarens varma sida kopplar in två T-stycken med en backventil mellan. Sedan en pump och reglerventil på "frikylekretsen". Lätt som en plätt vilket tilltalar mig. Jag skulle emellertid vilja bygga detta som en stand-alone funktion och köpa en separat liten regulator som styr start av pump samt reglerventilen. Och det är nu jag blir lite fundersam:

När detta system är i drift sitter värmepumpens köldbärarpump i serie med frikylekretsens pump och jag misstänker att värmepumpens köldbärarpump är ganska kraftig för att kunna pumpa runt köldbäraren i 400 meter slang. Går denna pump hela tiden eller måste man på något sätt tvinga den att starta när det finns ett kylbehov?

[torbjorn_forsman]

Vanligtvis går köldbärarpumpen bara då den behövs.  Om den inte är varvtalsreglerad utan bara on/off -styrd, så är det väl lätt gjort att din egen regulator får dra ett relä vars kontakt ligger parallellt med VP:s relä för köldbärarpumpen. Om nu inte Nibe har någon förberedd styringång för att tvångsköra köldbärarpumpen.

[jishi]

BVPns köldbärarpump sitter inte i serie med din frikylepump egentligen, pga att backventilen kan öppna om BVPn behöver mer flöde än vad som går igenom frikylekretsen.

BVPns pump går bara när kompressorn går. Din frikylepump skall styras av din frikylereglering, och gå när du behöver kyla.

BVPn har egentligen inte så mycket med frikylan att göra alls, men vissa BVPs har möjlighet att styra en frikyleanläggning. Sen har vissa aktiv kyla, men det blir en helt annan princip.

[lutorm]

BVPns köldbärarpump sitter inte i serie med din frikylepump egentligen, pga att backventilen kan öppna om BVPn behöver mer flöde än vad som går igenom frikylekretsen.

BVPns pump går bara när kompressorn går. Din frikylepump skall styras av din frikylereglering, och gå när du behöver kyla.

Jag sitter också och funderar på detta.

Om BVPn behöver mer flöde än vad som går igenom frikylekretsen kan backventilen öppna, men när BVPn inte går så måste ju frikylepumpen pumpa genom BVPns pump. Vad kan man räkna med för tryckfall för detta? Det är ju omöjligt att dimensionera frikylans cirkulationspump utan att veta vilket tryckfall det blir.

[jishi]

Jag sitter också och funderar på detta.

Om BVPn behöver mer flöde än vad som går igenom frikylekretsen kan backventilen öppna, men när BVPn inte går så måste ju frikylepumpen pumpa genom BVPns pump. Vad kan man räkna med för tryckfall för detta? Det är ju omöjligt att dimensionera frikylans cirkulationspump utan att veta vilket tryckfall det blir.

I jämförelse med en fläktkonvektor med 10mm rör i batteriet och typ 300-400m kollektorslang så tror jag det är en försvinnande del tryckfall.

Cirkulationspumpar är väl också generellt designade för att släppa igenom vätska relativt enkelt?

Själv kör jag en wilo Pico 1-6 på typ halv effekt (ca 20W) för att dra runt allt igenom bvp, 100m borrhål och 2 fläktkonvektorer genom ca 25m PAL slang. Har nu 270m borrhål inför denna sommar, men två hål så får se hur jag behöver justera effekten på pumpen.

[lutorm]

I jämförelse med en fläktkonvektor med 10mm rör i batteriet och typ 300-400m kollektorslang så tror jag det är en försvinnande del tryckfall.

Cirkulationspumpar är väl också generellt designade för att släppa igenom vätska relativt enkelt?

Själv kör jag en wilo Pico 1-6 på typ halv effekt (ca 20W) för att dra runt allt igenom bvp, 100m borrhål och 2 fläktkonvektorer genom ca 25m PAL slang. Har nu 270m borrhål inför denna sommar, men två hål så får se hur jag behöver justera effekten på pumpen.

Ja vi provkörde just värmesidan där jag har en bypass och en separat cirkulationspump men eftersom vi inte hade nån ström till pumpen så stängde vi bypassen och körde på den interna cirkulationspumpen istället. Funkade hur bra som helst.

Upptäckte också att Niben har ett val där en extern ingång kan ha funktion "tvångsstyrning köldbärarpump" om man vill att pumparna samarbetar.

[jishi]

Upptäckte också att Niben har ett val där en extern ingång kan ha funktion "tvångsstyrning köldbärarpump" om man vill att pumparna samarbetar.

Värt att ha i åtanke är att den inbyggda KB-pumpen drar ganska mycket ström då flödeskravet för BVP är långt mycket högre än för frikylan, och det går inte att tvångsstyra olika hastigheter.

[tipo874]

Fast på låga hastigheter drar den inte mycket. Jag kör en liten fläktkonvektor i en matkällare och där använder jag KB-pumpen i vår F1245-12. Jag har den satt till 5% i tomgång och enligt elmätaren drar den då ca 5W.

[jishi]

Fast på låga hastigheter drar den inte mycket. Jag kör en liten fläktkonvektor i en matkällare och där använder jag KB-pumpen i vår F1245-12. Jag har den satt till 5% i tomgång och enligt elmätaren drar den då ca 5W.

Trodde inte KB-pumpen hade en specifik tomgångshastighet, men det är kanske specifikt för 1245 (hade en 1226 innan).

Det är klart att då gör det inte så stor skillnad. Gissar dock att tvångskörningssignalen ökar den till aktiv hastighet så så får man låta den gå dygnet runt istället.

Men min erfarenhet är ändå att den inte behöver gå om du har en dedikerad pump för frikylan.

[tipo874]

Nej, om man har dedikerad pump och backventil behöver såklart inte KB-pumpen gå. Så har vi i stan där vi har en större konvektor på övervåningen.
I matkällaren går vi bara ett par 15mm avstick på fram resp retur på kollektorn, ingen backventil. Vi har en elektrisk ventil som öppnar till konvektorn när den går.

[Allonand]

Hi gunspin , the brine pump of a heat pump usually does not run continuously but only when there is a heat demand. If you want to cool independently, it is best to use a separate controller and auxiliary pump to avoid overloading or backflow in the system.

[lutorm]

Värt att ha i åtanke är att den inbyggda KB-pumpen drar ganska mycket ström då flödeskravet för BVP är långt mycket högre än för frikylan, och det går inte att tvångsstyra olika hastigheter.

Jag håller på och räknar på flödeskravet för frikylan och jag vet inte om jag håller med. För att få bra kyla gäller det ju att hålla delta-T över kylbatteriet nere då köldbärartemperaturen är förhållandevis hög, och kyleffekten är väl ungefär hälften av vad max värmeeffekt är, så jag får ett flöde som är ungefär 50% av värmeflödet. Vad jag kan se så är tryckfallet över kollektorslangen större än i kylkretsen, jag får ett totalt tryckfall på 110kPa vid 0.4l/s varav 70kPa är kollektorslangen. Så det behövs ju en rätt kraftig pump för det.

Hur tänker man förresten om vad som händer när BVPn drar igång och ska göra varmvatten? Eftersom båda pumparna sitter i serie så kommer de ju att samarbeta och då kommer ju pumpen till frikylan helt plötsligt bara att behöva hantera tryckfallet över kylkretsen och inte kollektorslangen. Det kommer ju att bli mycket högre flöde i kylkretsen då.

Det verkar ju i så fall mer ekonomiskt att använda BVPns cirkpump för att pumpa genom borrhålet och då kan man sedan använda en mycket mindre pump till kylkretsen. Man kan iaf på vår S1256 ställa vilken fart pumpen ska gå på när den startas via extern ingång, även om man inte verkar kunna ändra farten externt. Fast det kan ju hända att det finns bland alla modbus-register.

[Lexus]

Jag håller på och räknar på flödeskravet för frikylan och jag vet inte om jag håller med. För att få bra kyla gäller det ju att hålla delta-T över kylbatteriet nere då köldbärartemperaturen är förhållandevis hög, och kyleffekten är väl ungefär hälften av vad max värmeeffekt är, så jag får ett flöde som är ungefär 50% av värmeflödet. Vad jag kan se så är tryckfallet över kollektorslangen större än i kylkretsen, jag får ett totalt tryckfall på 110kPa vid 0.4l/s varav 70kPa är kollektorslangen. Så det behövs ju en rätt kraftig pump för det.

Hur tänker man förresten om vad som händer när BVPn drar igång och ska göra varmvatten? Eftersom båda pumparna sitter i serie så kommer de ju att samarbeta och då kommer ju pumpen till frikylan helt plötsligt bara att behöva hantera tryckfallet över kylkretsen och inte kollektorslangen. Det kommer ju att bli mycket högre flöde i kylkretsen då.

Det verkar ju i så fall mer ekonomiskt att använda BVPns cirkpump för att pumpa genom borrhålet och då kan man sedan använda en mycket mindre pump till kylkretsen. Man kan iaf på vår S1256 ställa vilken fart pumpen ska gå på när den startas via extern ingång, även om man inte verkar kunna ändra farten externt. Fast det kan ju hända att det finns bland alla modbus-register.

Har du 40 mm kollektor så är tryckfallet 76 Pa/m eller 28 kPa totalt om borran är 180 meter djup.

Har du 40 kPa tryckfall inomhus känns som det är för klena rör. Fläktkonvektorn gissar jag har ett tryckfall på runt 10-15 kPa vid 0,2 l/s d.v.s. runt 4 kW i kyleffekt. Har du då två konvektorer så behöver du det flöde i bergkollektorn som du nämner.

Du behöver 28 mm kopparrör fram till det grenar av till de bägge konvektorerna 471 kPa/m, sedan 22 mm koppar fram till konvektorerna 315 kPa/m.

Har du då 10 meter av varje dimension, så har du ytterligare 9 kPa i tryckfall eller totalt 50 kPa eller ~55 kPa med avstick och rörböjar.

Bor du i norr kan du säkert dra ner på flödet, så att en 6-meters pump klarar kylbehovet.

[lutorm]

Har du 40 mm kollektor så är tryckfallet 76 Pa/m eller 28 kPa totalt om borran är 180 meter djup.

Vid vilket flöde då? Enligt tabellen https://www.rinkabyror.se/sida/hjalp/tryckfallstabell-pem-slang-2/ så har en 40mm PEM-slang 1.4m vattenpelare i tryckfall per 100m slang vid 0.4l/s. Ett 250m borrhål + 10m anslutning har 520m slang så då blir tryckfallet 7.28m vilket om jag inte räknat helt fel är 71kPa. Det är ju en hel del skillnad från det du säger ovan som skulle bli typ 39kPa.

Har du 40 kPa tryckfall inomhus känns som det är för klena rör. Fläktkonvektorn gissar jag har ett tryckfall på runt 10-15 kPa vid 0,2 l/s d.v.s. runt 4 kW i kyleffekt. Har du då två konvektorer så behöver du det flöde i bergkollektorn som du nämner.

Du behöver 28 mm kopparrör fram till det grenar av till de bägge konvektorerna 471 kPa/m, sedan 22 mm koppar fram till konvektorerna 315 kPa/m.

Har du då 10 meter av varje dimension, så har du ytterligare 9 kPa i tryckfall eller totalt 50 kPa eller ~55 kPa med avstick och rörböjar.

Bor du i norr kan du säkert dra ner på flödet, så att en 6-meters pump klarar kylbehovet.

Kylbatteriet till FTXen har lite högre tryckfall, 22kPa vid 0.15l/s, men sedan ska det en styrventil på det och en kvs 1.6 vid 0.15l/s ger ytterligare 11kPa vidöppen om jag inte räknat fel. Rören är inte så långa så det blir några kPa till bara. Men totalt 35kPa ca.

Jag räknade fel på konvektorn ser jag nu. Fast såvida inte Rinkaby rör har helt fel vad gäller tryckfallet i slangen så är det ju fortfarande merparten.

[Lexus]

40 mm bergkollektor har en innerdiameter på 35,2 mm, och 40 mm Rinkaby har en innerdiameter på 32,6 mm. Det gör att tryckfallet på Rinkabys PEM är 121 Pa/m med spritblandningen och 112 Pa/m med rent vatten vid 0,4 l/s.

Bergkollektorn har ett tryckfall på 76 Pa/m med 25 viktprocent etanol vid 0,4 l/s.

Räknar du på 35 kPa inne och 38 kPa ute så borde en 8-meters Wilo Yonos klara uppgiften.

Om du bara ska mata ett FTX-batteri med 0,15 l/s, varför räknar du med ett flöde på 0,4 l/s i bergkollektorn?