Börje__ och 14 gäster tittar på detta ämne.
Mmm, elbil om man måste ladda publikt känns inte vettigt, stackars satar som tvingas till det i framtiden när det inte längre finns fossilbilar.Egentligen borde det lagstiftas mot skyhöga anslutningsavgifter för laddstationer, nationell infrastruktur som denna bör bekostas av skattemedel, inte enskilda som så småningom tvingas in i elbilsägandet.
Vanlig 3 fas kontakt är gjord för kontinuerlig effekt.
En annan fråga.Att ladda med 10 A kontinuerligt i vägg uttag är ju helt förkastligt, ledningarna brinner upp, kinesiska schukouttag får glappkontakt , så max 80 % får man använda.Men ladda elbilen med 100% 16/20A går bra.Och sälja ström på max Ampere huvudsäkring går också utmärktOch ladda batteri samma sak, 16000 W var min inställd på av elektrikern för 16A huvudsäkring.Vilken slut ledning sats skall man dra, ni som har el utbildning?
De är inte specade för kontinuerlig full last, de brukar vara märkta t ex 16 A 6 h , dvs att de får fullbelastas max 6 timmar åt gången.
Jag vet inte om jag håller med. Alla "bensinstationer" har betalats av oljebolag, ICA handlare och inte med skattepengar.Ladd infrastrukturen har vi betalat till uppskattningsvis till 45%, och otroligt många stolpar används nästan inte eller sällan.Hade det skett utan subventioner hade nog mer riktig efterfrågan styrt placeringar.Det skulle istället styrts till max tre standard betal metoder på alla, varav max en app. Samt att varje mindre ort har tre stycken, centralt placerade, inte vid någon kyrkogård eller baksidan av ett gym.Kanske bara gnäller nu
Rent allmänt skulle jag vilja säga att om det finns gruppledningar i en elinstallation som går fullbelastade långa tider i sträck, så bör installationen få tillsyn av någon kompetent person minst en gång om året. Tar man en närmare titt på en installation som har varit i drift några år så brukar man alltid hitta något ställe med begynnande varmgång som skulle kunna ha slutat illa om det inte åtgärdas i tid. Det kan vara t ex klämskruvar i gruppcentralen som har lossnat med tiden så ledningar ligger nästan lösa och börjar gå varma, dåliga Wago-liknande snabbklämmor som har tappat fjäderkraften, etc etc. Efter 10 år kan man räkna med att nästan allt måste efterdras.Ett fall som jag kanske har nämnt förut här på forumet var ett nybyggt hus, elinstallationen var gjord av en gammal på orten välkänd firma som byggmästaren i fråga hade anlitat i många år. Något år efter inflyttning började det bli problem med blinkande lyse, ibland hördes ljud från gruppcentralen och det luktade bränt. En någorlunda elkunnig granne tillkallades och kunde konstatera att ALLA klämskruvar för utgående gruppledningar från dvärgbrytarna i den där centralen var lösa.
Nu har jag läst att skruvarna inte heller skall dras för hårt.
Man får dra åt med omdöme och ta hänsyn till hur klämmorna är gjorda. En "sockerbit" eller "ubåt" av billig sort, där änden på skruven, kanske med vassa grader, trycker direkt mot kopparledaren, får man inte dra åt för hårt, då finns det risk att den skär av kardeler i en flertrådig ledare eller ger brottanvisning på en entrådig. I många normcentraler är det tyvärr också liknande klämmor på noll- och jordskenorna. Ibland kan man hjälpa upp saken genom att pressa på ändhylsor på ledarna innan montering.Men är det mer välgjorda klämmor, typ hissklämmorna på bättre märken av dvärgbrytare eller skruvplintar med ett plåtbleck mellan skruvände och ledare, behöver man inte vara lika försiktig. Däremot måste man se upp om det är flera ledare som ska in i en hissklämma, det är lätt hänt att bara en av dem verkligen blir fastklämd och får god kontakt. Även i sådana fall kan ändhylsor vara bra att ha.
.png "Begagnade reservdelar till värmepumpar & pannor")
.png "köp din Berg-, frånluft-, Luft/vatten värmepump hos oss")
gäster: 996
dolda: 0
användare: 4
