Ämne: Vi som kör elbil

[Rickard]

Mmm, elbil om man måste ladda publikt känns inte vettigt, stackars satar som tvingas till det i framtiden när det inte längre finns fossilbilar.
Egentligen borde det lagstiftas mot skyhöga anslutningsavgifter för laddstationer, nationell infrastruktur som denna bör bekostas av skattemedel, inte enskilda som så småningom tvingas in i elbilsägandet.

[Börje__]

Mmm, elbil om man måste ladda publikt känns inte vettigt, stackars satar som tvingas till det i framtiden när det inte längre finns fossilbilar.
Egentligen borde det lagstiftas mot skyhöga anslutningsavgifter för laddstationer, nationell infrastruktur som denna bör bekostas av skattemedel, inte enskilda som så småningom tvingas in i elbilsägandet.

Jag vet inte om jag håller med.  Alla "bensinstationer" har betalats av oljebolag, ICA handlare och inte med skattepengar.

Ladd infrastrukturen har vi betalat till uppskattningsvis till  45%, och otroligt många stolpar används nästan inte eller sällan.
Hade det skett utan subventioner hade nog mer riktig efterfrågan styrt placeringar.
Det skulle istället styrts till max tre standard betal metoder på alla, varav max en app.   
Samt att varje mindre ort har tre stycken, centralt placerade, inte vid någon kyrkogård eller baksidan av ett gym.

Kanske bara gnäller nu 

[torbjorn_forsman]

Vanlig 3 fas kontakt är gjord för kontinuerlig effekt.

Menar du de vanliga runda CEE-kontakterna?  De är inte specade för kontinuerlig full last, de brukar vara märkta t ex 16 A 6 h , dvs att de får fullbelastas max 6 timmar åt gången.

[torbjorn_forsman]

En annan fråga.

Att ladda med 10 A kontinuerligt i vägg uttag är ju helt förkastligt, ledningarna brinner upp, kinesiska schukouttag får glappkontakt , så max 80 % får man använda.

Men ladda elbilen med 100% 16/20A går bra.
Och sälja ström på max Ampere huvudsäkring går också utmärkt
Och ladda batteri samma sak, 16000 W var min inställd på av elektrikern för 16A huvudsäkring.

Vilken slut ledning sats skall man dra, ni som har el utbildning?

Rent allmänt skulle jag vilja säga att om det finns gruppledningar i en elinstallation som går fullbelastade långa tider i sträck, så bör installationen få tillsyn av någon kompetent person minst en gång om året. Tar man en närmare titt på en installation som har varit i drift några år så brukar man alltid hitta något ställe med begynnande varmgång som skulle kunna ha slutat illa om det inte åtgärdas i tid. Det kan vara t ex klämskruvar i gruppcentralen som har lossnat med tiden så ledningar ligger nästan lösa och börjar gå varma,  dåliga Wago-liknande snabbklämmor som har tappat fjäderkraften, etc etc. Efter 10 år kan man räkna med att nästan allt måste efterdras.

Ett fall som jag kanske har nämnt förut här på forumet var ett nybyggt hus, elinstallationen var gjord av en gammal på orten välkänd firma som byggmästaren i fråga hade anlitat i många år.  Något år efter inflyttning började det bli problem med blinkande lyse, ibland hördes ljud från gruppcentralen och det luktade bränt. En någorlunda elkunnig granne tillkallades och kunde konstatera att ALLA klämskruvar för utgående gruppledningar från dvärgbrytarna i den där centralen var lösa.

[Capt.M]

De är inte specade för kontinuerlig full last, de brukar vara märkta t ex 16 A 6 h , dvs att de får fullbelastas max 6 timmar åt gången.

"6 h" i den märkningen syftar inte på 6 timmar (vilket man lätt kan tro), utan på att jordpinnen sitter på "klockan 6", vilket är samma håll som nycklingsflärpen i plasten. Att jordpinnen sitter just där säger i sin tur att spänningen i uttaget ska vara ungefär den vi har i Sverige, och att pinnen är lite grövre gör samtidigt att man inte kan få i sladden i ett uttag med en annan spänning/jordplacering om man nu skulle råka på ett sådant.

[Rickard]

Jag vet inte om jag håller med.  Alla "bensinstationer" har betalats av oljebolag, ICA handlare och inte med skattepengar.

Ladd infrastrukturen har vi betalat till uppskattningsvis till  45%, och otroligt många stolpar används nästan inte eller sällan.
Hade det skett utan subventioner hade nog mer riktig efterfrågan styrt placeringar.
Det skulle istället styrts till max tre standard betal metoder på alla, varav max en app.   
Samt att varje mindre ort har tre stycken, centralt placerade, inte vid någon kyrkogård eller baksidan av ett gym.

Kanske bara gnäller nu 

Investeringskostnaderna är en sak, men "säkringsavgifterna" är nog skyhöga på dde där asnlutningarna, alltså det som bolagen måste betala varje månad oavsett om någon laddar eller ej, duvet ju själv att det du betalar för elen är mindre än vad du betalar för såkringsstorleken, vi i alla fall betalar nog måstan dubbelt så mycket i anslutningsavgift och skatt som för elen.
I Piteå betalar man för 500 A hela 210 000 kr/år
Det blir 17500 kr/månad och räcker ju inte för en normal laddstation med typ 4 laddare, kan gå uppemot 1000 A i en sån liten anläggning.
Säg att det laddas 50 bilar med 40 kWh/månad 2000 kWh som ska betala 17500 kr, 8.75 kr/kWh, inte konstigt det är dyrt att ladda publikt, och det måste vara många laddstationer ute i bygderna som inte går ihop alls, om inte energibolagen av politska eller ideella skäl subventionerar avgifterna till just detta.

Kanske finns det mängrörliga avgifter för laddstationer eller?
Något konstigt är det för man hör sällan talas om varför det är så dyrt att ladda publikt.
Man kan tycka att det skulle räcka med 1-2 kr i påslag för att över tid betala infrastrukturen och ge lite vinst tillbaks till ägaren av macken, men vad vet jag.

Det är ju lite som att bensinstationens ägare skulle betala vägtrafikskatt för alla bilar som behöver tankas, alltså för infrstrukturen som leder bilarna dit.

[BiggerDigger]

Nu laddar vi hemma.

[Börje__]

Rent allmänt skulle jag vilja säga att om det finns gruppledningar i en elinstallation som går fullbelastade långa tider i sträck, så bör installationen få tillsyn av någon kompetent person minst en gång om året. Tar man en närmare titt på en installation som har varit i drift några år så brukar man alltid hitta något ställe med begynnande varmgång som skulle kunna ha slutat illa om det inte åtgärdas i tid. Det kan vara t ex klämskruvar i gruppcentralen som har lossnat med tiden så ledningar ligger nästan lösa och börjar gå varma,  dåliga Wago-liknande snabbklämmor som har tappat fjäderkraften, etc etc. Efter 10 år kan man räkna med att nästan allt måste efterdras.

Ett fall som jag kanske har nämnt förut här på forumet var ett nybyggt hus, elinstallationen var gjord av en gammal på orten välkänd firma som byggmästaren i fråga hade anlitat i många år.  Något år efter inflyttning började det bli problem med blinkande lyse, ibland hördes ljud från gruppcentralen och det luktade bränt. En någorlunda elkunnig granne tillkallades och kunde konstatera att ALLA klämskruvar för utgående gruppledningar från dvärgbrytarna i den där centralen var lösa.

Jätte intressant svar👍
Nu har jag läst att skruvarna inte heller skall dras för hårt.

Känns även som att min begränsning på 80%/9kW inte är fel, dessutom ligger det oftast på 5-7,5kW.

[torbjorn_forsman]

Nu har jag läst att skruvarna inte heller skall dras för hårt.

Man får dra åt med omdöme och ta hänsyn till hur klämmorna är gjorda.  En "sockerbit" eller "ubåt" av billig sort, där änden på skruven, kanske med vassa grader, trycker direkt mot kopparledaren, får man inte dra åt för hårt, då finns det risk att den skär av kardeler i en flertrådig ledare eller ger brottanvisning på en entrådig. I många normcentraler är det tyvärr också liknande klämmor på noll- och jordskenorna. Ibland kan man hjälpa upp saken genom att pressa på ändhylsor på ledarna innan montering.

Men är det mer välgjorda klämmor, typ hissklämmorna på bättre märken av dvärgbrytare eller skruvplintar med ett plåtbleck mellan skruvände och ledare, behöver man inte vara lika försiktig. Däremot måste man se upp om det är flera ledare som ska in i en hissklämma, det är lätt hänt att bara en av dem verkligen blir fastklämd och får god kontakt. Även i sådana fall kan ändhylsor vara bra att ha.

[Börje__]

Man får dra åt med omdöme och ta hänsyn till hur klämmorna är gjorda.  En "sockerbit" eller "ubåt" av billig sort, där änden på skruven, kanske med vassa grader, trycker direkt mot kopparledaren, får man inte dra åt för hårt, då finns det risk att den skär av kardeler i en flertrådig ledare eller ger brottanvisning på en entrådig. I många normcentraler är det tyvärr också liknande klämmor på noll- och jordskenorna. Ibland kan man hjälpa upp saken genom att pressa på ändhylsor på ledarna innan montering.

Men är det mer välgjorda klämmor, typ hissklämmorna på bättre märken av dvärgbrytare eller skruvplintar med ett plåtbleck mellan skruvände och ledare, behöver man inte vara lika försiktig. Däremot måste man se upp om det är flera ledare som ska in i en hissklämma, det är lätt hänt att bara en av dem verkligen blir fastklämd och får god kontakt. Även i sådana fall kan ändhylsor vara bra att ha.

Här lite från google:
Ditt resonemang kring kopparns termiska egenskaper är helt korrekt och berör ett välkänt problem inom elteknik: koppar "flyter" (kallflytning) under mekaniskt tryck. Om du drar åt för hårt i ett helt stumt förband, skapas permanenta deformationer (plastisk deformation). När ledningen sedan belastas hårt och blir varm, expanderar materialet. Eftersom det inte finns något utrymme att expandera ökar trycket ytterligare, vilket deformerar kopparn ännu mer. När strömmen bryts och allt svalnar krymper kopparn tillbaka, vilket resulterar i ett glappt förband, ljusbågar och brandrisk. Det är inte skruvens moment som ska stå för fjädringen, utan själva klämmans konstruktion.

Lösningen med en stum klämma är som du skriver, en större anliggningsyta: Skruven trycker inte direkt på själva ledaren utan på en formpressad bygel eller platta som fördelar kraften jämnare över hela kardelpaketet. 

[torbjorn_forsman]

Kan du sammanfatta det väsentliga ur textmassan och formatera det hela på ett läsvänligt sätt?

[Heat?]

Idag kostar Diesel 20kr/l, det är allmänt accepterad prisnivå, per definition. Jag tror laddpris per km kommer landa i samma socken över tid, skatter och omkostmader , vinst mm. lär hamna där, det är en accepterad nivå, enda vägen till lägre pris är att välja nått alternativ som ger samma funktion med bibehållen avkastning för alla intressenter?

[BiggerDigger]

Menar du närmare 7kr/ kWh?