Ämne: Vad kan du göra för att mildra energikrisen?

[Rickard]

Kina bygger vindkraft, kolkraft och kärnkraft för allt vad tygen håller.
(Har inte sett programmet du länkar till, men han ändrar uppfattning var 14.e dag så även om det han säger låter logiskt, så är det inte säkert att han har rätt)
Anledningen, tror jag, är att Kina importerar 85% av sin energi, de är oerhört beroende av kol, olja och gas från andra delar av världen, och om Kina nu skulle gå in i Taiwan, så lär de mötas av åtgärder från omvärlden som liknar de som Ryssland nu utsätts för, det skulle kunna slå sönder deras energiförsörjning rätt snart, t.ex. om de inte fick kol från Australien.
Att de gör allt för att bygga upp egen energiförsörjning ser jag som ett led i deras långsiktiga plan för världsherravälde, och det kräver att andra inte kan stoppa dem genom att förvägra dem energi.
Dessutom skiter de som sagt fullständigt i att de skövlar naturen, släpper ut stora mängder CO2 för stålframställning och betongproduktion, förstör fisket, fågellivet eller förgiftar haven med läckande hydraulolja och mikroplaster.
Att framhålla Kina som en förebild i miljö och klimatarbete ser jag som en aning naivt om jag skall vara helt ärlig, Kinas ledare har nog helt andra drivkrafter för att bygga sin elproduktion.
Inte heller de kan ha fabrikerna igång om de är beroende av att det blåser, så det är ju inget de gör för att få stabil kraftförsörjning, däremot kanske de lättare kan stänga ned delar av elförförjningen till mindre viktiga förbrukare, som privatpersoner, utan att det knorras så mycket.
Dock, även i Kina kan man ha kanske upp till 10% av elproduktionen från vind utan att det förstör allt för mycket får den elproduktion som måste stå för baskraften, har ingen aning hur stor andel vind de har, man knappast i närheten av 10%, så på sä sätt har de inte hunnit bygga sönder ett väl fungerande energisystem - som vi gjort i Sverige.

[jehu]

Du är medveten om att det finns 0 SMR i hela världen?
Två testanläggningar är under uppförande och första komersiella är planerad till 2028!
Kärnkraftskramarna har ingen verklighetsförankling.

Rolls Royce t ex har byggt små modulära reaktorer sedan slutet av 50-talet.
Det finns inga tekniska hinder.
Hindren är byråkrati och lagstiftning, vilket nu håller på att ändras.
SMR  byggs i fabrik i färdiga moduler. 90% lättare än att platsbygga fullskalereaktorer, enligt Rolls Royce.
Men det är sant att det ännu bara finns ett fåtal under konstruktion.
De som är beställda kommer att tas i drift från runt 2028
Den korrekta slutsatsen är att det gäller att börja bygga nu.
Och sluta säga att det är för dyrt eller tar för lång tid.

[Mike]

Vilka har flest vindkraftverk per capita tror du???  Sverige eller Kina?

Med vingar på 250 meter till havs så behövs inte lika många per capita 

[Börje__]

Undrar hur Ebba B som knappt klarar av att köpa eget hus skall få till ny kärnkraft?
Vi behöver låna typ en norsk olje entreprenör eller någon visionär som kan driva projekt??
Sedan behövs någon form av långsiktigt  mot fossilfritt planekonomiskt EU beslut eftersom vindkraften ju är billigare kortsiktigt men ju inte räcker för att ersätta 200-300 reaktorer.

[Rickard]

Precis, kunniga personer bör sätta sig ned och bestämma hur stor andel av energiproduktionen i Europa som vind och sol kan få stå för utan att vi gör oss beroende av fossil energi som reglerkraft.
Först därefter kan man börja ge marknadens aktörer spelregler de har att förhålla sig till.

Ebba har nog god hjälp av Wallenberg och grabbarna om de får någon form av garantier när det kommer till att bygga, och Vattenfall bör väl i vart fall kunna göra en upphandling kan man tycka.
Fast nog hade jag hellre sett henne som Sjukvårdsminister eller nåt sånt.
Känns som att energifrågor lämpar sig bättre för någon med lite kunskaper på området, men det finns väl knappast någon sådan bland politikerna i regeringen, så vitt jag vet är det väl bara SD:s Elsa Widding, och de sitter ju inte i regeringen.
Kanske kan Ebba utse Elsa som ordförande i de beredningar som skall göras?
Elsa har ett gediget kunnande och stor erfarenhet av energifrågor:

Widding påbörjade studier vid Chalmers tekniska högskola 1988 och avlade där 1996 civilingenjörsexamen i väg- och vattenbyggnad.
Mellan 1996 och 2005 arbetade hon inom energibranschen, först på norska Statkraft och sedan mellan 1999 och 2005 på olika positioner inom Vattenfall.
År 2005 gick hon på INSEAD Business School, och arbetade sedan på Bure Equity fram till 2007.
Mellan 2008 och 2010 arbetade hon på Näringsdepartementet och var bolagsansvarig analytiker för de statliga bolagen Vattenfall, SJ och Green Cargo.
Mellan 2010 och 2013 var hon chef för elnätsreglering på Fortum, och driver sedan 2014 eget bolag som rådgivare.

Att vi tillåter Kineserna att investera i Svensk infrastruktur fortfarande känns inte bra, för mig i alla fall.
Att vi stoppar dem vad gäller mobilnät känns "Litet" på nåt sätt, samtidigt som vi ger dem makten över energiproduktionen.

[Rickard]

Kan informera om att de nya termostaterna som monterades där hemma, i rum som sällan används har haft god effekt.
Med effekt menar jag att det blivit kallare i de rummen, än är det inte så kallt ute att man kan jämföra nämnvärt med föregående år och se stora skillnader, men det borde ge skapliga utslag på förbrukningen när det börjar bli riktigt kallt kan man tycka.

Kan i alla fall rapportera om en värmeförbrukning senaste veckan på 12.3 kWh/dygn i snitt (dygnsmedeltemp +1.23°C), och för exakt ett år sedan gick det 16.3 kWh/dygn (Dygnsmedeltemp -1.18°C).
Hur mycket mer skillnaden i dygnsmedeltemp gör vet jag inte, men det känns som att den skillnaden inte kan förklara 25% lägre energiförbrukning, det borde bara vara några få procent skillnad om man enbart skulle titta på temperaturskillnaderna.

Då skall man också veta att vi stängt av en hel del standbyprodukter, som t.ex. 8 batteriladdare i garaget, som stått och värmt huset lite här och där tidigare, så förbrukningsminskningen är troligen ytterligare någon kWh/dygn.

224 kWh till värmepumpen hittills denna månad.

[Perfa76]

Kan i alla fall rapportera om en värmeförbrukning senaste veckan på 12.3 kWh/dygn i snitt (dygnsmedeltemp +1.23°C), och för exakt ett år sedan gick det 16.3 kWh/dygn (Dygnsmedeltemp -1.18°C).
Hur mycket mer skillnaden i dygnsmedeltemp gör vet jag inte, men det känns som att den skillnaden inte kan förklara 25% lägre energiförbrukning, det borde bara vara några få procent skillnad om man enbart skulle titta på temperaturskillnaderna.

Men en skillnad i utomhustemperatur på 2,41°C är ju ganska stor procentuellt sett.
Förstår inte hur du menar att den skillnaden bara skulle resultera i en skillnad i värmebehov på några få procent.

Om vi antar att du har behov av att tillföra värme inne under 20°C ute, så innebär skillnaden i temperatur ute en förväntad skillnad i värmeeffekt på 12%.
Sannolikt har du dock inte behov av att tillföra huset värme förrän en bit under 20°C utomhus (kanske nedåt 10-15°C), varför förväntad påverkan bör vara större än 12%.
För att uppskatta påverkan av skillnad i utomhustemperaturen så skulle man helt enkelt bara behöva veta vid vilken medeltemperatur ute som ni börjar behöva värma huset.

[Börje__]

Men en skillnad i utomhustemperatur på 2,41°C är ju ganska stor procentuellt sett.
Förstår inte hur du menar att den skillnaden bara skulle resultera i en skillnad i värmebehov på några få procent.

Om vi antar att du har behov av att tillföra värme inne under 20°C ute, så innebär skillnaden i temperatur ute en förväntad skillnad i värmeeffekt på 12%.
Sannolikt har du dock inte behov av att tillföra huset värme förrän en bit under 20°C utomhus (kanske nedåt 10-15°C), varför förväntad påverkan bör vara större än 12%.
För att uppskatta påverkan av skillnad i utomhustemperaturen så skulle man helt enkelt bara behöva veta vid vilken medeltemperatur ute som ni börjar behöva värma huset.

Även jag jagar kWh.
Jag fuskar dessutom genom att elda frekvent i braskaminen ungefär 2ggr/dag. (Har haft massa kluven ved staplad som plötsligt blivit riktigt värdefull!
Jag har dessutom inte "köpt termostater och kallställt rum" utan har helt sonika sänkt hela husets värmekurva (till ungefär 17-18C).
Eftersom braskaminen ofta är igång och den är i köket som är förbunden med tv rummet och med hjälp av en kanal- och en tropik-fläkt så blir detta vår inre zon, våra "eld rum". Här gottar vi oss i 21-24C. Övriga rum är kallare genom stängda dörrar och nyuppsatta draperier. Så vår värmepumps förbrukning är ca 6 kWh/dag denna månad. Därutöver förbrukar vi tyvärr 10-12kWh till per dag på hushållsel, avfuktare och extra element  . Denna del begränsar vi så mycket det går, bl.a. med smarta tidur.

Ändå ganska nöjd, hoppas på -45% i sänkt elförbrukning när månaden strax är slut.

Hälsn.
/Vedeldnings-miljöboven

[Rickard]

Men en skillnad i utomhustemperatur på 2,41°C är ju ganska stor procentuellt sett.
Förstår inte hur du menar att den skillnaden bara skulle resultera i en skillnad i värmebehov på några få procent.

Om vi antar att du har behov av att tillföra värme inne under 20°C ute, så innebär skillnaden i temperatur ute en förväntad skillnad i värmeeffekt på 12%.
Sannolikt har du dock inte behov av att tillföra huset värme förrän en bit under 20°C utomhus (kanske nedåt 10-15°C), varför förväntad påverkan bör vara större än 12%.
För att uppskatta påverkan av skillnad i utomhustemperaturen så skulle man helt enkelt bara behöva veta vid vilken medeltemperatur ute som ni börjar behöva värma huset.

Räkna med att vi börjar värma vid ca 15 graders utetemp och har DUT -31 så får du 46 grader område, jag får det till 5% skillnad.
Och som sagt, detta trots att vi minskat hushållselförbrukningen radikalt.
När jag kollar nu idag så var snittet senaste veckan detta år 0.66 kW i snitt, och förra året samma vecka 1.81 kW i snitt över hela veckan.

Nu varhuset bara bebott av en person de första tre dagarna i denna mätperiod, förra året var det 2 personer hemma.
Jag och mins sambo kom ju hem i lördags först, så det blir inte riktigt rättvisande, får bättre data lite längre fram när det blir kallare ute och "befolkningen" av huset är samma som förra året.

[Perfa76]

Räkna med att vi börjar värma vid ca 15 graders utetemp och har DUT -31 så får du 46 grader område, jag får det till 5% skillnad.

Jag förstår inte alls hur du tänker när du blandar in DUT i din förenklade beräkningen av skillnaden i behov av värmeeffekt mellan två olika utomhustemperaturer. DUT har ju inget som helst med saken att göra när du räknar på det sättet.

Husets värmebehov är linjärt proportionellt mot temperaturskillnaden inne/ute, så 2,41/20 (12%) eller 2,41/15 (16%) bör ge oss rätt uppskattning av skillnden i värmebehov mellan de två fallen med olika utomhustemperatur. Det enda som är lite oklart är hur värme från andra aktiviteter skall tas in i beräkningen när värmekällan är en värmepump som ger mer värme än den förbrukar el.

Men visst, om du vill blanda in DUT så är sannolikt värmebehovet vid -1,18°C 5 procentenheter mer av värmebehovet vid DUT än motsvarande procent av samma DUT värmebehov vid +1,23°C.

Alltså säg att ni vid DUT har ett värmebehov om 10kW, då är värmebehovet vid +1,23°C runt 2,99kW (29,9% , 13,77/46) och vid -1,18°C runt 3,52kW (35,2,% , 16,18/46). Med andra ord 17,7% högre effektbehov vid -1,18°C än vid +1,23°C. Jag antar att COP på värmepumpen inte påverkas nämnvärt av denna skillnad i värmeeffekt.

[Rickard]

Om värmepumpen är korrekt dimensionerad och det är 5% större energibehov med den deltaT vi talar om så är en besparing på 25% en avsevärd besparing även med hänsyn taget till temperaturskillnaderna.
Så tänker jag.

Jag räknar så här.
Om området för energibehov är +15 till -31 så har vi ett område på 46 grader.
-1.18 grader motsvarar 35% av max effektbehov.
+1.23 grader motsvarar 29.9% av max effektbehov.

Det gör en skillnad på 5%
Vår besparing var 25% jämfört med förra året.
Allt annat lika borde vi haft 5% besparing enbart utifrån att det är varmare ute.

Så tänker jag, men jag är inget mattegeni.
Med hänsyn taget till den högre utetempen borde nettobesparingen alltså vara ca 20%.

Hur du kommer fram till 17% högre effektbehov med 2,41 grader skillnad i utetemp, det utmanar verkligen min förmåga att förstå matematik, men jag kan säkert ha fel.
2.41/46 = 5% av effektbehovet.

[Perfa76]

Jag räknar så här.
Om området för energibehov är +15 till -31 så har vi ett område på 46 grader.
-1.18 grader motsvarar 35% av max effektbehov.
+1.23 grader motsvarar 29.9% av max effektbehov.

Det gör en skillnad på 5%
Vår besparing var 25% jämfört med förra året.
Allt annat lika borde vi haft 5% besparing enbart utifrån att det är varmare ute.

Så tänker jag, men jag är inget mattegeni.
Med hänsyn taget till den högre utetempen borde nettobesparingen alltså vara ca 20%.

Hur du kommer fram till 17% högre effektbehov med 2,41 grader skillnad i utetemp, det utmanar verkligen min förmåga att förstå matematik, men jag kan säkert ha fel.
2.41/46 = 5% av effektbehovet.

Bra att du erkänner att du inte är ett mattegeni, för det är i matematiken du begår ditt misstag. Inte i förståelsen om husets värmebehov som funktion av temperatur ute.

Helt klart är att 5% siffran som du får fram är fel, för den refererar förväntad skillnd i förbrukning som procent av effekt vid DUT.
De två dagarna som du jämför refererar till varandra när du får fram skillnaden på 25%, ingen relation finns där till effekt vid DUT.

Mina 17,7% kommer av beräknad procent högre effektbehov vid -1,18°C jämfört med +1,23°C, men då med +1,23°C som referens. Det korrekta i sammanhanget är såklart att ha den kallare dagen som referens eftersom det var så du beräknade fram 25%.
(16,3kWh - 12,3kWh) / 16,3kWh = 25%
Så skillnaden mellan dagarna med korrekt matematik och den kallare dagen som referens blir lika med 15% inte 17,7%.
(35,2% - 29,9%) / 35,2% = 15%
(35,2% - 29,9%) / 29,9% = 17,7%

Om du testar din beräkningsmetod i några andra fall med större temperaturskillnad, så tror jag du inser att din metod ger felaktiga procentvärden.

Med ditt sätt att räkna med DUT som referens, vad skulle du få för skillnad i effektbehov vid temperaturdiff mellan dagar på till exempel 23°C?
Blir det någon skillnad med din metod om fallen som jämförs är 23°C skillnad nära DUT eller nära +15°C?

Exempel 1:
-23°C ger 82,6% av effektbehov vid DUT (nedan benämnt P_DUT).
0°C ger 32,6% av P_DUT.
Skillnaden här är 50% enligt din matematik.

Effektbehovet vid dessa temperaturer 0,826*P_DUT och 0,326*P_DUT, ger något mer än 50% skillnad räknat i kW eller kWh förbrukat per dygn. Rättare sagt 60% mindre effektbehov vid 0°C än vid -23°C. Alternativt 153% högre effektbehov vid -23°C än vid 0°C. Notera den stora skillnaden i procent beroende på om vi tar 0°C eller -23°C som vår referens.

Exempel 2:
-8°C ger 50% av P_DUT.
15°C ger 0% av P_DUT.
Skillnaden är även här 50% enligt din matematik.

Effektbehovet vid dessa temperaturer är dock 0,5*P_DUT och 0*P_DUT, så långt mer än 50% skillnad räknat i kWh förbrukat per dygn. Alltså 100% lägre förbrukning vid 15°C än vid -8°C. Riktig matematik gillar inte division med noll, så låt oss inte försöka oss på att beräkna procent högre förbrukning vid -8°C än vid 15°C.

[Roland]

Om värmepumpen är korrekt dimensionerad och det är 5% större energibehov med den deltaT vi talar om så är en besparing på 25% en avsevärd besparing även med hänsyn taget till temperaturskillnaderna.
Så tänker jag.

Jag räknar så här.
Om området för energibehov är +15 till -31 så har vi ett område på 46 grader.
-1.18 grader motsvarar 35% av max effektbehov.
+1.23 grader motsvarar 29.9% av max effektbehov.

Det gör en skillnad på 5%
Vår besparing var 25% jämfört med förra året.
Allt annat lika borde vi haft 5% besparing enbart utifrån att det är varmare ute.

5% är minskningen i värmebehov mellan förra året och innevarande år räknat som procent av värmebehovet en månad när utetemperaturen är -31 grader.  Det är en rätt meningslös kalkyl som bara förvillar.

Utgår man från föregående år när månadsmedeltemperaturen var -1,18 grader blir minskningen i värmebehovet 18% om man räknar från +15 grader. Är minskningen i pumpens elförbrukning 25% har ungefär 7% sparats.

[Börje__]

  Med andra ord 17,7% högre effektbehov vid -1,18°C än vid +1,23°C.

Innebär väl då även 15% lägre behov vid +1,23°C, (dvs från "100% till 85%")

[Rickard]

Och vad händer med besparingen om man räknar med de ca 23 kWh/dygn som vi minskat hushållselförbrukningen?
(En minskning av totala förbrukningen på totalt ca 36 kWh/dygn varav SPA-badet ute ca 13 kWh/dygn, och värmepumpen 4 kWh)
Den energin har ju ersatts av värme från värmepumpen.
Räkna med COP 4 på värmepumpen.
Alltså netto ca 5,75 kWh besparing/dygn utöver de 4 kW/dygn som redan minskat på "värme".

Nu har jag i alla fall data med 7 dagar när vi varit hemma, jämfört med 7 dagar när vi var hemma förra året.
Ifjol, 7 dagar från den 20 oktober och framåt, och samma i år.
Förra året: 68,16 kWh
I år: 32,16 kWh
Skillnad 36 kWh
En besparing på ca 53%  (OM man bortser från att det varit aningen varmare ute, den kalkylen klarar jag uppenbarligen inte av)

Och då har ändå tvättmaskin och torktumlare gått varma för att tvätta alla kläder vi hade med oss hem från Spanien.
Ibland är det bra att bli ifrågasatt så siffrorna blir korrekta. 

Det gäller ju att bita i nu när man förstått att energisubventionerna bara riktar sig till rikemansfolket i söder. 
Det kommer att bli precis som med slopandet av fastighetsskatten, vi i norr får högre kostnader, och ni i söder lägre.
Socialbidrag från norr till söder.
Det kommer i nästa steg när de gör hela Sverige till ett elområde, då får vi dubbelt så dyr el, och de i söder får 5% billigare el.
Det är enkelt matematik om majoriteten av allt folk bor i elområde 3 och 4.