Ämne: Missnöjd med frikyla, runda 2 - beräkning av tryckfall och kyleffekt

[Rackarnsunge]

Hej,

Har tidigare startat en tråd om min frikylaänläggning där det blev lite knasigt. ( https://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php?topic=77217.0 )

Pumpen är nu utbytt enligt tidigare tråd, och nu kommer det ju faktiskt kyla (hurra!) ur konvektorerna, vilket är ett framsteg, dock upplever jag att systemet kyler "sådär".

Som flera av er kunniga skribenter på forumet påpekade redan tidigt i andra tråden så är nog rördimensionerna lite väl klena, något jag skulle vilja bryta i i den här tråden. Anledningen till att jag skapar en ny tråd är för att underlätta för andra i framtiden som står inför liknande problem då jag hoppas att kunna få lite beräkningshjälp här och kanske även lite formler och hela uträkningar snarare än bara en siffra.

Jag har nära på obefintlig kunskap när det kommer till beräkningar kring energi och rör/tryckfall etc, och har inte lyckats hitta någon källa som på ett pedagigiskt sätt förklarar hur jag räknar ut det jag eftersöker, och vänder mig därför hit i vädjan om hjälp. Min målbild är att ha en siffra på vilket flöde jag har vid konvektorerna och vilken kyleffekt anläggningen ger med befintlig installation, samt hur motsvarande skulle se ut med korrekta rördimensioner. Önskvärt vore om ni som kan detta och eventuellt hjälper mig med uträkningar skulle kunna skriva ut hur uträkningen ser ut så jag har något att visa och stödja mig på vid kontakt med VVS-firman. Mer fullständiga uträkningar kanske även kan hjälpa någon i framtiden som själv räknar på sitt system. Jag hoppas att detta inte är för mycket begärt.

Lite om nuvarande installation:

Cirkulationspumpen är en Wilo varios pico-stg 15/1-7 som jag kör på full effekt.
Max driftstryck: 10 bar
Max uppfordringshöjd: 7 m
Max flöde: 3,7 m3/h

Rören är 16mm PEX(?) motsvarande dessa: https://www.vvsobygg.se/pal-universalror-a-med-isolering-16-x-2-0-x-50-m-alupex-lk-ror.html

Rördragningen från pump är följande mått (enkel väg):
Cirkpump till delningspunkt för de två konvektorerna: 15,9 meter och en höjdskillnad på ca 2,5 meter.
Delningspunkt till konvektor 1: 0,3 meter
Delningspunkt till konvektor 2: 2,8 meter och en höjdskillnad på ca 1,8 meter.

Det är alltså totalt 37,4 meter rör som står mellan cirkulationspumpen och den konvektor som är längst bort tur och retur.


Fläktkonvektorerna är två till antalet och av typ Gree Lomo med följande specifikationer:
https://scanmont.se/wp-content/uploads/2020/10/lomo.pdf   (Väggkonvektor Lomo 36-A, den högra tabellen)

Kyleffekt   3,5   Kw
Luftflöde max    680   m3/h
Vattenflöde kyla max   0,635  0,17   l/s
Tryckfall vattensida kyla max   43   kPa

Mätförhållanden i specifikationen (kyla):
-inkommande luft 27°C
-inkommande vatten 7°C
-returvatten 12°C

Värdet för vattenflödet är justerat, då det i den förra tråden dömdes av att det ursprungliga värdet sannolikt var felaktigt.


Borran är 180 meter djup, och enligt ett inlägg i den andra tråden blir tryckfallet i hålet 7,9 kPa med 40 mm bergkollektor d.v.s. totalt tryckfall för 360 meter.


Jag har mätt temperaturer på konvektorn längst bort, och fått följande värden:
Luft in: 24,3 grader
Luft ut: 18,8 grader
Detta är mätt med två identiska temperatursensorer som är justerade för individuella avikelser, tejpade på konvektorn.

Jag öppnade även upp isoleringen på köldbärarslingan, där jag mätte med en therma pen som jag stack in under isoleringen där PEX-röret övergår till konvektorns kopparrör. Jag upplevde att det var svårt att få ett bra mätvärde men detta är de lägsta temperaturerna på till respektive från jag lyckades läsa, så visst mätfel kan finnas:
Framledning: 9,5 grader
Retur: 18,5 grader.

Sådär. Är det något jag saknar så försöker jag få fram det. Jag repeterar min frågor:

Vilket tryckfall blir det för konvektorn längst bort? Vilket flöde ger det över konvektorn? Vilken teoretiska kyleffekt ger konvektorn?

För att uppnå specificerat flöde på 0,17l/s över konvektorn längst bort, vilken typ av rör och rördimensioner skulle det kräva?

Tort tack på förhand!

[Pen]

Jag hinner inte räkna på det själv, men för att få en uppskattning gör så här:

Hitta tryckfallet per meter i dina rör (fokusera på den långa stammen) i ett nomogram för dina rör. Jag hittar inte för just ditt rör men ta något annat PE t.ex. detta sidan 14:
https://www.uponor.com/getmedia/96e81360-3e71-4e72-abb7-b3b5e3be8522/73tryckrorssystempe802017?sitename=SwedenInfra
Dra en rät linje för ditt dubbla flöde och läs av tryckfallet och multiplicera med stammens längd gånger två. Lägg till tryckfallet i en konvektor. Lägg till 10kPa för resten av systemet. Nu har du det totala tryckfallet vid ÖNSKAT FLÖDE.
Surfa fram till kurvan för din pump här:
https://wilo.com/se/sv/Pumpar-och-pumpsystem/sv/produkter-och-expertis/wilo-varios-pico-stg/varios-pico-stg-15-1-7
Lägg in den önskade driftpunkten som du fått fram ovan som indata till kurvsidan. 100kPa motsvarar 1 bar motsvarar ca 10m.
Du får nu en parabel inlagd för ditt system. Där den korsar pumpkurvan har du ditt VERKLIGA FLÖDE. Det är markerat i kurvan med ett grönt kryss.

Du får en approximativ bild över ditt system att fundera vidare över. Vi har inte t.ex. inte justerat för spriten och inte heller räknat noggrannt på motstånd i ventiler, krökar, slingan i borrhålet mm. Kolla även i nomogrammet vilken hastighet du skulle få och leta upp den maximalt rekommenderade.

[Rackarnsunge]

Jag hinner inte räkna på det själv, men för att få en uppskattning gör så här:

Hitta tryckfallet per meter i dina rör (fokusera på den långa stammen) i ett nomogram för dina rör. Jag hittar inte för just ditt rör men ta något annat PE t.ex. detta sidan 14:
https://www.uponor.com/getmedia/96e81360-3e71-4e72-abb7-b3b5e3be8522/73tryckrorssystempe802017?sitename=SwedenInfra
Dra en rät linje för ditt dubbla flöde och läs av tryckfallet och multiplicera med stammens längd gånger två. Lägg till tryckfallet i en konvektor. Lägg till 10kPa för resten av systemet. Nu har du det totala tryckfallet vid ÖNSKAT FLÖDE.
Surfa fram till kurvan för din pump här:
https://wilo.com/se/sv/Pumpar-och-pumpsystem/sv/produkter-och-expertis/wilo-varios-pico-stg/varios-pico-stg-15-1-7
Lägg in den önskade driftpunkten som du fått fram ovan som indata till kurvsidan. 100kPa motsvarar 1 bar motsvarar ca 10m.
Du får nu en parabel inlagd för ditt system. Där den korsar pumpkurvan har du ditt VERKLIGA FLÖDE. Det är markerat i kurvan med ett grönt kryss.

Du får en approximativ bild över ditt system att fundera vidare över. Vi har inte t.ex. inte justerat för spriten och inte heller räknat noggrannt på motstånd i ventiler, krökar, slingan i borrhålet mm. Kolla även i nomogrammet vilken hastighet du skulle få och leta upp den maximalt rekommenderade.

Tusen tack Pen, det var precis denna typen av inlägg jag önskade. Alltid roligare att försöka själv än att abra bli skedmatad.

Då ska vi se om jag förstår dig rätt. Jag maler på så får du hojta till om jag spårar ur längs vägen. 

Jag hittade någon form av tabell för mina rör på tillverkaren hemsida.

Konvektorerna vill ha ett flöde på 0,17l/s per konvektor, alltså totalt behöver jag ett flöde i stammen på 0,34l/s.

I bifogad bild har jag gjort en rödmarkering. Detta ger ett tryckfall på typ 7,9 kPa/m vid 0,34l/s.

(Det ger för övrigt en flödeshastighet strax över 3m/s, vilket enligt tillverkaren skall undvikas.)

Vi nöjer oss att räkna på stammen enligt din post: 31,8 meter (ToR) multiplicerat med tryckfallet på 7,9kPa/m ger drygt 251 Kpa tryckfall i rören.

Tryckfallet över konvektorn anges av till verkaren till 43kPa och vi räknar enligt ditt förslag på ett ytterligare fall i systemet (borrhål, böjar, kopplingar) på 10 KPa.

Totalt tryckfall: 251+43+10= 304 kPa, vi avrundar till 300.

300kPa motsvarar således ca 30m.

Inne på länken till pumpen du postade fyller jag i flödet jag vill ha över konvektorerna omvandlat till m3/h  Så (0,34*3600)/1000 = 1,22m3/h. Jag fyller också i uppfordringshöjden på 30 meter. Geodetisk höjd lämnar jag tom.

Jag tolkar resultatet som att det faktiska flödet jag får är 0,536m3/h eller 0,148 l/s för systemet totalt, dvs 0,074 l/s över respektive konvektor, dvs mindre än hälften av vad den borde få.

Har jag förstått detta rätt?

[Rackarnsunge]

Jag spinner vidare.

Förra inlägget var baserat på den av konvektorn specifierade önskade flödet.

Nu testar jag att göra motsvarande baserat på det som sitter nu.

Pumpen nu har ett flöde på 3,7 m3/h, vilket är typ 1,03 l/s, vi säger 1 l/s för enkelhets skull.

Detta ger ett tryckfall på 50kPa/m, vilket med rörlängden plus tryckfallet över konvektorn och de ytterligare 10 kPa ger ett totalt tryckfall i systemet på 1643kPa.

Vidare till uträkningen på pumpsidan. Knappar in flöde på 3,7 m3/h och 164 meter ger ett nytt flöde på 0,735 m3/h eller cirka 0,2 l/s.

Hastigheten i rören borde också enligt första bilden vara i häraden 8-9 m/s, vilket är typ tre gången av tillverkaren rekommenderad maxhastighet.

Tänker jag rätt?

[Pen]

Jag tolkar resultatet som att det faktiska flödet jag får är 0,536m3/h eller 0,148 l/s för systemet totalt, dvs 0,074 l/s över respektive konvektor, dvs mindre än hälften av vad den borde få.

Har jag förstått detta rätt?

Ja, din första uträkning är rätt och det är också ungefär så som ditt system fungerar nu skulle jag säga. D.v.s. du får mindre än hälften av det normerade flödet.

[Pen]

Jag spinner vidare.

Förra inlägget var baserat på den av konvektorn specifierade önskade flödet.

Nu testar jag att göra motsvarande baserat på det som sitter nu.

Pumpen nu har ett flöde på 3,7 m3/h, vilket är typ 1,03 l/s, vi säger 1 l/s för enkelhets skull.

Tänker jag rätt?

Nej, detta antagande är inte rätt. Din pump har ett flöde på 3.7 m3/h endast om tryckfallet i det system den driver är 0, d.v.s. det flöde den nästan uppnår om man bara kopplar ihop in och utgång med ett kort grovt rör.

Pumpens maximala pumpprestanda framgår av den yttre grova kurvan i pumpdiagrammet (innan du lägger in dina data). De finare linjerna visar hur den beter sig vid olika inställningar som reducerar detta.

Så åter igen är det din första beräkning som också grovt visar ditt faktiska flöde.

[Rackarnsunge]

Nej, detta antagande är inte rätt. Din pump har ett flöde på 3.7 m3/h endast om tryckfallet i det system den driver är 0, d.v.s. det flöde den nästan uppnår om man bara kopplar ihop in och utgång med ett kort grovt rör.

Pumpens maximala pumpprestanda framgår av den yttre grova kurvan i pumpdiagrammet (innan du lägger in dina data). De finare linjerna visar hur den beter sig vid olika inställningar som reducerar detta.

Så åter igen är det din första beräkning som också grovt visar ditt faktiska flöde.

Du är grym Pen!

Då har jag en ungefärlig uppfattning om hur motståndet ser ut fram till delningspunkter, återkommer kanske till det senare för att förfina lite.

Men om jag vill uppnåt teoretiskt maxflöde över konvektorerna så får alltså systemet inte ha högre tryckfall än 100kPa, det är det jag kommer fram till om jag labbar med grafen på sidan. Är jag rätt ute där?

Om vi lite schablonmässigt räknar baklänges och säger att övriga systemet, krökar, böjar borrhål, rör från stam till konvektor har ett tryckfall på 50 kPa (för enkelhetens skull), då uppfattar jag det som att jag har 50kPa kvar att spendera på själva stammen om jag vill ha teroretiskt maxflöde.
Alltså behöver jag en ny rördimension som ger 50kPa/31,8m = 1,57 kPa/m.

Tittar jag i diagrammet så skär 25mm-rör av samma typ jag har nu ganska precis 1,57 kPa/m och 0,34 l/s, och jag tolkar det således som att "AX25" i diagrammet vore lämpligt för min anläggning?

Om jag vill veta motståndet från stam till konvektor, räknar jag då abra på samma sätt fast med halverat flöde? Dvs. Konvektorn längst bort är 2,8m från stammen.
16mm-rören ger 2kPa/m vid 0,17 l/s, så ytterligare 11,2 kPa ToR.

[Pen]

Men om jag vill uppnåt teoretiskt maxflöde över konvektorerna så får alltså systemet inte ha högre tryckfall än 100kPa, det är det jag kommer fram till om jag labbar med grafen på sidan. Är jag rätt ute där?

Om jag går in i pumpdiagrammet vid 1.22 kbm/h så får jag det snarare till omkring 50kPa. Oavsett hur bra ditt yttre system är kan du heller aldrig få bättre än max på kurvan dvs knappt 80kPa.

PS:
Jag skulle egentligen vilja kalla det "normerat flöde" snarare än "max flöde". Det normerade flödet är det som tillverkaren har specificerat för att konvektorn ska avge den specificerade effekten vid den specificerade temperaturen 27/7/12. Vi kan återkomma till den diskussionen, men jag tycker det är bra att försöka uppnå det normerade flödet även om konvektorn under våra svenska förhållanden och krav kommer att arbeta under andra temperaturförhållanden och därmed en effekt som synnerligen grovt tillyxat hamnar på hälften.

Om vi lite schablonmässigt räknar baklänges och säger att övriga systemet, krökar, böjar borrhål, rör från stam till konvektor har ett tryckfall på 50 kPa (för enkelhetens skull), då uppfattar jag det som att jag har 50kPa kvar att spendera på själva stammen om jag vill ha teroretiskt maxflöde.
Alltså behöver jag en ny rördimension som ger 50kPa/31,8m = 1,57 kPa/m.

Det är alltså lite fel indata här. Kontentan med rätt indata är att du inte riktigt kommer att uppnå det normerade flödet. Du får i stället laborera och komma fram till vilket flöde du skulle få med de två större rördimensioner som står till buds.

Prova och se hur mycket bättre det blir. Och så kan vi ta det vidare därifrån. Det behöver inte vara någon katastrof om du inte riktigt uppnår det normerade flödet.

Om jag vill veta motståndet från stam till konvektor, räknar jag då abra på samma sätt fast med halverat flöde? Dvs. Konvektorn längst bort är 2,8m från stammen.
16mm-rören ger 2kPa/m vid 0,17 l/s, så ytterligare 11,2 kPa ToR.

Eftersom de korta grenarna är tämligen lika (domineras av lika konvektorer) så blir det tillräckligt bra att räkna så. Då delar sig flödet ungefär lika.

Ett tips är att byta pumpkurva mot PWM så blir den feta linjen precis vad pumpen klarar maximalt.

[Rackarnsunge]

Om jag går in i pumpdiagrammet vid 1.22 kbm/h så får jag det snarare till omkring 50kPa. Oavsett hur bra ditt yttre system är kan du heller aldrig få bättre än max på kurvan dvs knappt 80kPa.

Okej, du läser alltså helt enkelt av diagrammet. Jag satt och labbade med värdeinmatningen.

Eftersom de korta grenarna är tämligen lika (domineras av lika konvektorer) så blir det tillräckligt bra att räkna så. Då delar sig flödet ungefär lika.

Om jag då räknar på den längre av dem, så kommer önskat flöde vara 0,17 l/s, vilket ger ett tryckfall på ca 3kPa meter ( läste nog diagrammet lite optimistiskt i förra inlägget när jag skrev 2kPa), eller totalt 16,8kPA mellan stam och konvektor.

Kan jag på enklaste sätt addera detta till motståndet i stammen? Det känns som om det vore för enkelt iom att det är annan rördimension och annat flöde.

Att stammen behöver en större rördimension får väl ändå sägas vara kalrlagt, men hur blir det med förgreningen? Knappar jag in flöder över en konvektor (0,61 m3/h) och 1,68 m i uppfordringshöjd så får jag 0,61 m3/h tillbaka. Men då har jag ju bara räknat på ett rör fritt svävande i universum.

Om jag lägger på konvektorns tryckfall på rörets tryckfall så får jag totalt ca 60 kPa. Om jag istället kör 6 m uppfordringshöjd och 0,61 m3/h så spottar djävulsmaskinen fortfarande ut 0,61 m3/h.

Kan jag således tolka detta som att rördimensionen mellan stam och konvektor är tillräcklig?

Om jag inte fått något mer om bakfoten ska jag börja räkna på vad det borde bytas till.

[Pen]

Kan jag på enklaste sätt addera detta till motståndet i stammen? Det känns som om det vore för enkelt iom att det är annan rördimension och annat flöde.

Ja, du kan göra approximationen att grenarna är någorlunda lika och addera tryckfallet (som är bättre terminologi än motståndet).

Att stammen behöver en större rördimension får väl ändå sägas vara kalrlagt, men hur blir det med förgreningen? Knappar jag in flöder över en konvektor (0,61 m3/h) och 1,68 m i uppfordringshöjd så får jag 0,61 m3/h tillbaka. Men då har jag ju bara räknat på ett rör fritt svävande i universum.

Här är det kanske jag som varit lite otydlig. Du matar egentligen in din ÖNSKADE driftpunkt och det gröna krysset anger då det VERKLIGA. Om pumpens förmåga överstiger det önskade (skärningen hamnar innanför den yttre linjen), så antas det att du justerar ner pumpen och det gröna krysset sätts där. Men pumpens förmåga är alltid skärningen mellan systemets parabel och den yttre linjen.

Om jag lägger på konvektorns tryckfall på rörets tryckfall så får jag totalt ca 60 kPa. Om jag istället kör 6 m uppfordringshöjd och 0,61 m3/h så spottar djävulsmaskinen fortfarande ut 0,61 m3/h.

Kan jag således tolka detta som att rördimensionen mellan stam och konvektor är tillräcklig?

Det du lägger in i pumpdiagrammet ska vara det totala flödet och tryckfallet som pumpen ska hantera. Allt annat blir fel då det mesta är olinjärt. Tryckfallet ökar t.ex. med kvadraten på flödet (vid laminär strömning). Det är därför dina inparametrar blir en parabel i pumpdiagrammet.

Som sagt kan du summera tryckfallet på delsträckor som ovan. I grenar som är hyfsat lika kan du räkna med att flödet halveras och endast räkna tryckfall på den ena grenen.

[Rackarnsunge]

Här är det kanske jag som varit lite otydlig. Du matar egentligen in din ÖNSKADE driftpunkt och det gröna krysset anger då det VERKLIGA. Om pumpens förmåga överstiger det önskade (skärningen hamnar innanför den yttre linjen), så antas det att du justerar ner pumpen och det gröna krysset sätts där. Men pumpens förmåga är alltid skärningen mellan systemets parabel och den yttre linjen.

Jag tror snarare att det är jag som rör ihop det än din otydlighet som är problemet här ! 

SKa försöka summera lite då.

ÖNSKAT flöde i stammen är 0.34 l/s, detta för att få ett flöde om 0,17 l/s över respektive konvektor.

Tryckfallet ut till en konvektor är enligt följande:

31,8 meter (ToR) multiplicerat med tryckfallet på 7,9kPa/m ger drygt 251 Kpa tryckfall i stammen.

I grenen mellan stammen och konvektorn så kommer önskat flöde vara 0,17 l/s, vilket ger ett tryckfall på ca 3kPa meter. 5,8 meter ToR så totalt 16,8kPA tryckfall i grenen.

Konvektorn har ett tryckfall på 43 kPa vid ett flöde av 0,17 l/s.

Borrhålet är 180 meter djup, och enligt ett inlägg i den andra tråden blir tryckfallet i hålet 7,9 kPa med 40 mm bergkollektor d.v.s. totalt tryckfall för 360 meter.

Därtill uppskattar vi övrigt tryckfall (böjar, kopplingar osv.) till 3 kPa. (Draget ur arslet.. rimligt?)

Detta ger oss följande tryckfall: 251 + 16,8 + 43 + 7,9 + 3 = 321,7 ~ 322 kPa eller 32 meter.


Det blir lite förvirrande för mig när vi börjar blanda in två slingor. Min hjärna börjar fundera i termer när man räknar på parallellkopplade motstånd i en krets. Men vi kör på. Ingen minns en fegis.

Det jag matar in i pumpkurkan är 32 meter, alltså tryckfallet över en konvektor, men flödet 1,22 kbm/h vilket är flödet för två konvektorer. Rent logiskt känns det som att det kan vara rätt, men någonting gnager i mig. Hursomhelst.

Ut får jag 0,515 kbm/h.

0,515/1,22 = 0,42 eller 42% av normerande flöde.

Ledsen om jag är trög eller har missat något du har sagt. Men ser detta rimligt ut?


Om allt ser bra ut blir nästa steg att försöka ta reda på vilka nya rördimensioner som vore lämpliga.

Ska bort över helgen, tittar in ikväll efter svar eller om jag får en stund över i helgen, annars är jag åter på måndag! 

[Pen]

Nu ser det bra ut. Bara att göra om med andra dimensioner också.

Det där med parallellkopplade motstånd och strömdelning.....
Ja, jag vågar nog påstå att det är rätt analogt. Bara att du mappar rätt:
U motsvarar tryckfallet i t.ex. kPa
I motsvarar det kvadratiska flödet uttryckt i t.ex. (l/s)**2
R är då flödesmotståndet vars enhet blir kPa/(l/s)**2

Så vill du räkna mer noga om grenarna är olika kan du tillämpa ellärans formler. Räkna först ut R för varje del i ditt system. Använd sedan formler för parallell och seriekoppling för att få systemets resulterande R. Vill du veta flödesfördelningen mellan dina två grenar använder du formels för strömdelning o.s.v.

Här har du också förklaringen till att R för ditt system blir en parabol och inte en rät linje i pumpdiagrammet (det är motståndet uttryckt i kPa/(l/s)**2 som är konstant).

Analogin fungerar för laminär strömning. Jag tror att det är vad du har om du följer tillverkarens anvisning om högsta hastighet. Men här får någon annan kommentera.

[Rackarnsunge]

Nu ser det bra ut. Bara att göra om med andra dimensioner också.

Toppen. Tack så mycket!

Jag får följande värden på andra dimensioner:

STAM + GREN    FLÖDE      % av normflöde

AX20 + AX16 = 0,734 kbm/h = 60%
AX20 + AX20 = 0,754 kbm/h = 62%
AX25 + AX16 = 0,973 kbm/h = 80%
AX25 + AX20 = 1,014 kbm/h = 83%


25+25 skippade jag då det inte var något egentlig skillnad mot 25+20.

Det innebär ju att de två senare är ungefär dubbla flödet mot vad jag har idag, och då börjar vi ju snacka.

Vad kan man säga om kyleffekten då?

Konvektorerna är ju specade enligt följande:

Kyleffekt   3,5   Kw
Luftflöde max    680   m3/h
Vattenflöde kyla max   0,635  0,17   l/s
Tryckfall vattensida kyla max   43   kPa

Mätförhållanden i specifikationen (kyla):
-inkommande luft 27°C
-inkommande vatten 7°C
-returvatten 12°C

Och mina mätvärden (ta mätfel i beaktande om något inte stämmer). Framledning ligger på ungefär samma enligt pumpen vid senaste varmvattenkörningen i förmiddags.

Jag har mätt temperaturer på konvektorn längst bort, och fått följande värden:
Luft in: 24,3 grader
Luft ut: 18,8 grader
Detta är mätt med två identiska temperatursensorer som är justerade för individuella avikelser, tejpade på konvektorn.

Jag öppnade även upp isoleringen på köldbärarslingan, där jag mätte med en therma pen som jag stack in under isoleringen där PEX-röret övergår till konvektorns kopparrör. Jag upplevde att det var svårt att få ett bra mätvärde men detta är de lägsta temperaturerna på till respektive från jag lyckades läsa, så visst mätfel kan finnas:
Framledning: 9,5 grader
Retur: 18,5 grader.

Dessa vet vi ju nu är tagna med ett flöde på 0,515 kbm/h eller 0,142 l/s.

Hur räknar jag ut kyleffekten för som det är idag samt för de olika alternativen ovan?

[Pen]

Hur räknar jag ut kyleffekten för som det är idag samt för de olika alternativen ovan?

Det korta svaret är, att detta är mycket svårare än att räkna på tryckfall. Dessutom svårt att få tag i bra modeller (data) för konvektorn vid andra förhållanden än de vid medelhavet.

Att svara på detta blir lätt en längre uppsats, men jag kanske kan ge en hint.

Det som faktiskt är enkelt är att mäta och räkna ut vad du har idag. Om vi börjar där så kan du först räkna ut din sensibla kyleffekt så här:

Sensibel effekt = värmekapacitet för luft x densitet för luft x luftflöde x temperaturdifferens.

Om du har mätt vid maxflödet 680 kbm/h så blir det:
1 kJ/kg,K x 1kg/kbm x 680/3600 kbm/s x 5.5 K = 1.0 kJ/s = 1.0kW.

Den totala effekten är den sensibla effekten plus den effekt som bortförts genom kondensation av vattenånga i luften. I princip skulle du kunna samla upp kondensvatten i en skål under en tid och sedan räkna på liknande sätt på ångbildningsvärmet. Det är inte speciellt svårt.

Kontrollfråga: Har du gjort mätningen med båda konvektorerna i drift samt efter minst några timmars drift (kanske till och med något dygn) samt utan att vattenvärmning pågår? Först då har kylvätskan antagit någorlunda representativ temperatur.

[Rackarnsunge]

Om du har mätt vid maxflödet 680 kbm/h så blir det:
1 kJ/kg,K x 1kg/kbm x 680/3600 kbm/s x 5.5 K = 1.0 kJ/s = 1.0kW.

Tack. Jag mätte vid max luftflöde. Anledningen till att jag frågar är för att kunna säga till VVS-firman: "Idag har jag X kW kyleffekt från varje konvektor, med rätt rör skulle jag få X kW effekt."
Vill samla på mig så mycket som möjligt om de skulle försöka slingra sig, vilket jag inte tror.

Kontrollfråga: Har du gjort mätningen med båda konvektorerna i drift samt efter minst några timmars drift (kanske till och med något dygn) samt utan att vattenvärmning pågår? Först då har kylvätskan antagit någorlunda representativ temperatur

.


De hade varit i drift ett gäng timmar. Det stämmer bra med tempen som anges av bvp om jag manuellt startar brine-pumpen.