0 medlemmar och 1 gäst tittar på detta ämne.
Räknar man med 5,3 m3/h blir tryckfallet i 28-rör 4,6 kPa per meter och för 35-rör 1,4 kPa per meter. Det blir bra fart på vattnet, nästan 2 m/s för 35-röret. Tryckfallet i en golvvärmeslinga verkar försumbart. 40 meter 15 mm slang och ett flöde på 1,5 L/min ger 2,4 kPa. Pumpens maximala flöde 4,8 m3/h gäller om det inte är något tryckfall alls i omgivande rörsystem. Så for man kopplar in något med flödesmotstånd kommer maximala flödet att sjunka.
Att allt blir 'normalt' när du startar om maskin är helt naturligt för Nibes regulator. Gradminuterna blir då noll och måste sedan sjunka till minus några hundra innan kompressorn varvat upp igen. Förstår du inte begreppet gradminuter så sök på det och läs på för det är en av grunderna för hur en sådan här maskin jobbar. Du kan också läsa lite i den gigantiska tråden om regleringen från förra vintern om du vill lära dig mera. Låt nu bara anläggning gå ostört minst 24 timmar. Troligen blir det lite för varmt inne då och du kan börja sänka kurvan och offset lite sakta efter det. Kanske kan också flödet i gv behöva justeras lite igen för att finlira till det. Så låt nu grejer vara och lita på att inget går sönder, det finns skyddsfunktioner för det mesta. Lägg tiden på att läsa på om det jag skrev om medan den jobbar // Magnus
Har tittat på UPONORs kalkyl och måste erkänna att jag får inte den att gå ihop med informationen i inläggen. Jag hittar ingen uppgift om ett flöde på 5,3 m3/h. Det är FD1 med 0,412 L/s, FD2 0,312 L/s och FD3 0,389 L/s. Tillsammans blir det 1,113 L/s vilket är 4,0 m3/h. Flödet är beräknat för deltaT = 5 grader. Nu måste man ta hänsyn till att kalkylen är gjord för en effekt på 23 kW men pumpen kommer inte att ge mer än 16 kW. Vill man ha deltaT = 5 grader vid 16 kW blir flödet 2,8 m3/h. Vid det flödet klarar cirkulationspumpen 40 kPa vilket ska räcka bra.Eller har jag missat något?
Bifogar en av dina loggfiler (5.1.) där du lättare kan förstå vad de olika siffrorna betyder. Gjort i libreoffice
Just nu är inkommande KB 1,5grader, ut -1,9 och framledning ändå bara 30 grader.Kanske inte har med varandra att göra? En stor Oro är fortfarande att KB in är så låg, och att den faller så snabbt så snart kompressor behöver jobba lite och vi har ändå inte kallt ute. + 3,6 grader.
Just nu över 50HZ och även efter en mätning sista dygnet så har nu elmätaren för värmesidan förbrukat 77kW på 1 dygn.
Vi har lagt frikyla inför sommaren på utgående KB för att ha bra kyl effekt. men detta kanske man skulle fundera på att ändra och får bättre inkommande KB temp, vi får givetvis avvakta och se, alt är att bibehålla det som det är och "återladda" hålet med varmare Brine efter konvektorer...
Det är vanligt att nyblivna värmepumpägare blir förfärade när de upptäcker att hur snabbt köldbärartemperaturen sjunker när pumpen tas i drift. Det är så pass vanligt att jag har gett fenomenet ett namn: borrhålsångest. Det finns en relation köldbärartemperatur och framledningstemperatur men den förutsätter att värmepumpen arbetar med konstant effekt under en längre tid. Det kravet är inte uppfyllt så därför finns det ingen anledning att bekymra sig över bristen på koppling mellan temperaturerna i det här fallet. Jag antar att vinterklimatet i Halland är av samma typ som i Stockholmstrakten. Under större delen av vintern är det runt noll grader, eller med tanke på att det är Halland, några grader över noll. Sen kommer det kalla perioder under kortare eller längre tid. Enligt konsultens kalkyl är belastar pumpen under vintermånaderna december till och med februari med i genomsnitt 5,2 kW. Det blir 20 W/m. Det är mindre än vad min pump belastar mitt borrhål med under samma tid och jag sover gott om nätterna. 5,2 kW värmeuttag från ett borrhål betyder att pumpens effekt är ca 7 kW. Till en pump på 7 kW är det vanligt med ett borrhål på 140 meter. Det som stökar till det är att det är en pump som ibland drar på för fullt med 16 kW och då blir det kallt tillfälligt. Är det något problem så är det väl att pumpen inte går med konstant effekt utan verkar pendla upp och ner i effekt. Det är dumt att fundera på att borra ett hål till. Det finns ett uttryck "kasta pengarna i sjön", det går bra att kasta dem i borrhål också och det är ungefär lika klokt i det här fallet. Jag begriper inte resonemanget här och tror att det är feltänkt. Sommartid när frikyla behövs är blir det samma temperatur på in- och utgående köldbärare eftersom pumpen står still utom när den gör varmvatten vilket inte är så ofta. Återladdning av borrhål sommartid i hopp om att kunna utnyttja värmen vintertid är meningslöst.