Ämne: Kompressorbyte vad skall man tänka på?

[axero]

Kan inte svara i nuläget på kostnader då allting är under upphandling. Jag håller just nu på och utreder huruvida det är lönsamt att uppgradera till elektronisk expansionsventil. Den stora frågan jag har är om de nuvarande värmeväxlarna har tillräckligt med kapacitet att gottgöra sig prestandavinsten man erhåller genom den nya ventilen. För min egen skull lägger jag till lite data som jag behöver själv:

Köldmedium

Typ	R404A
Mängd (kg)	1.8
Provtryck (MPa)	3.2

Nominella effekter

Avgiven effekt 1) (kW)	10.2 / 9.4
Värmefaktor 1)	4.6 / 3.0

1) Enligt EN 255 vid köldbärare in / värmebärare ut 0 / 35° samt 0 / 50°C

Nominella flöden

Värmebärare (l/s)	0.3
Köldbärare (l/s)	0.6

Tillgängligt tryckfall 2)

Värmebärare (kPa)	30
Köldbärare (kPa)	42

2) Det tryckfall som inte får överskridas utanför värmepumpen utan att nominellt flöde underskrides.
För köldbärare förutsätter dessa värden köldbärarslang 40x2.4

Max/Min temperaturer

Köldbärare in (° C)	20/ -10
Värmebärare (° C)	55/ 20

Scrollkompressorn använder sig av en s.k. esterolja. Skall ge mig på att mäta temperaturfall över diverse komponenter när jag får tillfälle.

Har en fundering: Vad för ingång och utgångstemperaturer brukar man räkna på värmeväxlaren mot köldbäraren resp värmebärarkretsen?  Vilka värmelaster är rimligt att räkna med på en 12 kW värmepuppa? Man kanske vill ha lite marginaler trots allt.

[Per O]

Hei,

Dine funderinger:
Bruker du el-kolber om vinteren eller gir din VP nok varme? Det er ingen problemer å få din scrollkompressor til å gi 20-30% mer effekt
Spørsmålet er: Trenger du det ?
Dersom du vil ha ut mer effekt er det bare å montere en standard industri inverter. Jeg har selv montert en Omron V-1000 inverter, da min VP var for marginal for mitt varmeanlegg etter jeg koblet til mitt sjøhus på 50m2 (2 plan). Jeg løste problemet med å kjøre scrollkompressoren på 70-80Hz.

Jeg forstår ikke helt dine funderinger. Kan du utdype litt?

[axero]

Att bergvärmepumpen är för svag står det bortom rimligt tvivel om. När det fryser ner till säg -5 grader så är tillsatsvärmen på i full effekt och värmepumpen går nästan inte alls. Så om man ändå skall ge sig på och byta kompressor så kan man väl byta upp sig till en snäppet starkare modell när man ändå håller på. Men då måste man förmodligen även ge sig på att byta värmeväxlarna så att allt blir rätt dimensionerat. Detta är såklart en kostnadsfråga.


Jag blev lite bortkommen när du nämnde Omron V1000 och det tog mig en stund innan jag fattade vad den är till för. Men låt mig gissa och rätta mig om jag har fel. Du har alltså en kompressor som är "marginellt" för stark. Problemet är dock att en kompressor kan endast bara vara fullt påslagen, eller avslagen. Det finns inget mellanting. Inte i normalfallet. MEN, istället för att koppla kompressorn direkt mot elnätet så kan man koppla den mot en Omron V1000 motor controller. Denna gör att man kan variera hastigheten hos kompressorn och låta den gå efter behov. Jag utgår från att den till och med har inbyggd mjukstart och motorskydd så att man inte behöver ha dessa komponenter. Jag vet dock inte hur den reglerar kompressormotorn, om det är pulsbreddsmodulering eller frekvensstyrning. Modernare VP är förmodligen bestyckade med en s.k. variabel kompressor som jag nämnde i mitt andra inlägg i denna tråd, men med denna kan man även göra vanliga "traditionella" kompressorer variabla. Det är så jag tror det är, hoppas jag tänker rätt nu.

Min tanke är som sådant att eftersom man byter från en gammal mekanisk ventil till en modern, elektroniskt reglerad motsvarighet som effektivare kan reglera överhettningen på kylmediet så att mer yta på lågtryckssidans värmeväxlare blir indränkt i avdunstande kylmedium och gör att värmeväxlaren effektivare plockar upp värmen från köldbärarkretsen. Låt detta sjunka in och läs igenom föregående mening ett par gånger. Då kanske högtryckssidans värmeväxlare inte hänger med och inte kan leverera värmen in i varmvattenkretsen tillräckligt effektivt för att den helt enkelt är för liten. Så kanske bör man uppgradera åtminstone högtryckssidans värmeväxlare för att kompensera.
  Jag tänkte till och med ett steg längre och funderade på om man till och med kan byta till större värmeväxlare och få bättre energitransport overall på befintlig kompressor enbart tack vare den bättre ventilen.
Men jag tänkte dock ändå längre och kom till sist fram till att man kanske kan byta till större kompressor så som jag nämnde i första paragrafen i detta inlägg.

Mina värmeväxlare är av modell Swep B25x24 plus en B10x20 på varmvattenkretsen. Jag hittar inte datablad för dem för de säljs inte längre så jag vet inte vad de har för kapacitet. Värmeväxlaren på köldbäraren vet jag i nuläget inte vad det är för modell för den är invept i svart plastskum som är hårt fastlimmat. Men jag kan se att den både är större och djupare (fler plattor) än de övriga två värmeväxlarna.

Så jag hämtade ett program ifrån Swep. Där kan man mata in sina önskemål och den kommer att välja värmeväxlare av lämplig storlek. Problemet är dock att jag inte har koll på alla parametrar, därav min första fråga i sista stycket i mitt föregående inlägg. Se bifogad bild: Det som står i den röda rutan matar man in, därefter klickar man på "Calculate" och programmet föreslår lämpliga värmeväxlare. Jag vet dock inte hur man matar in rätt parametrar.

[Per O]

Hei 

Jeg antar du vet hva temperaturen er på din KB om vinteren. Da bruker du de temperaturverdiene. Du må være klar over at alle VP fabrikanter må "spare" på komponentene de anvender i en varmepumpe for å være konkurransedyktige. Det vil si at det ikke er mye margin på produktene de har valgt til sin
VP. Det går ikke an å sammenligne en Omron industri inverter med en standard VP inverter, da fabrikantene må holde kostnaden så lav som mulig på sluttproduktet. Jeg påstår at du vil få en bedre VP dersom du velger komponenter selv, men jeg er usikker på totalkostnaden på hjemmelaget VP kontra en ny. Dersom du ikke kan gjøre noe arbeid selv, men må få inn kjøletekniker og rørlegger så vil jeg anbefale deg å se her: http://www.viessmann.se/sv/Fastigheter/varmepumpar-bostadshus/bergvarmepumpar/vitocal-200g.html


Dersom du vil bygge om din egen VP til inverterdrift, har jeg følgende "oppskrift":
Du trenger en vanlig PID regulator med 4-20mA output for å regulere inverteren. Du beholder den orginale on/off instrumenteringen på din VP, og så lar du inverteren jobbe innenfor on/off parameterne.
Her er PID regulatoren som jeg har for kontroll av min Omron inverter: http://www.ebay.com/itm/Digital-Temperature-Controller-Dual-PID-TZ4SP-14C-4-20mA-Current-output-/320788067527?hash=item4ab07574c7:g:90AAAOxyzpdTjyjM


Da vil din gamle on/off VP fungere som en helt moderne inverter VP.

Siden du har en vanlig scrollkompressor uten intern oljepumpe (for smørning) skal du ikke kjøre lavere varvtal enn 40Hz. Du kan ha max varvtal på 70-80 Hz.
PID regulatoren regulerer varvtalet etter "target temp." du setter på PID regulatoren.

Eksempel:

PID Target temp: 45 °C
Din VP er Off.
Når din vanlige On/Off instrumentering starter din VP vil softstarten i inverteren starte din VP. PID regulatoren måler 38 °C vanntemperatur, og ramper derfor fullt ut, og gir 20mA til inverter. Da ramper inverteren til max.verdien (f.eks. 80Hz).
Når vanntemperaturen blir 45 °C som er "target temp", reduserer PID regulatoren fra 20mA singnal og ned mot 4mA, for å holde target temp på 45 °C. Det tar noen timer å justere P og I og D verdiene i PID regulatoren, slik at den regulerer perfekt, men sluttresultatet blir bra  . Dersom du ikke tar deg tid til å sette opp regulatoren skikkelig, så vil varvtalet på kompressoren gå opp/ned kontinuerlig og uforutsigbart. Velger du denne oppgraderingen må du lese deg opp selv. Du får hjelp på forumet dersom du står fast.

Dersom den akkumulerer varme på "tomgang", vil din orginale on/off instrumentering stoppe din VP.

Dersom du gjør denne ombygning får du langt mindre antall start/stopp og du får 30% mer effekt fra din VP. Det vil si at din VP blir 15,5 KW.
Her ser du hva fabrikanten mener om inverterdrift av deres scrollkompressorer: https://opi.emersonclimate.com/CPID/GRAPHICS/Types/AEB/ae1369.pdf


Manualen på Omron V1000 er på mange hundre sider. Det er en "quick fix start up guide" slik at du får start på din VP. Når du har fått inverteren i drift, må du gå ingennom alle sidene i manualen angående manual parameter settings for å få optimal inverter drift.

Det er varmeveksleren på kald side som er begrensingen på mitt anlegg.

Jeg anbefaler deg å lese en av mine gamle tråder: http://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php?topic=60736.msg636659#msg636659

Oppsummering og anbefaling:

Enten kjøper du en Viessmann VP, eller så bygger du deg din egen VP. Da får du deg en ny hobby, som krever mye tid mens ombyggingen pågår. Bygger du om selv, og monterer sug-gas akkumulator- Receiver - Carel EV2 og en Omron V1000 inverter, så får du en veldig god VP der du kan kjøpe standard industrikomponenter når noe gårt galt. Dersom du kjøper en "fix ferdig ny VP", er du avhengig av VP leverandørens reservedeler, som regel spesialkomponenter som er kostbare.

Dersom du velger å oppgradere din VP selv, anbefaler jeg følgende rekkefølge:

Rense varmevekslerne, og så gjøre følgende:

1,Inverter
2, Sug-Gas accumulator
3, Receiver
4, Carel EV2
5, Større KB varmeveksler dersom du får problemer (at KB varmeveksleren bunnfryser)

Dersom du har smuss/magnetitt i de 2 varmevekslerne på "den varme siden" får du ikke avgitt varmen som du får med inverterdrift!

[axero]

Nu har jag lite grejor att utreda. Jag fick tips om att motorskyddet på befintlig kompressor kan lösa ut om det är för lite kylmedium i kretsen. Kylmediet fyller också som funktion att kyla kompressorn, och finns det inte tillräckligt med kylmedium så blir kompressorn överhettad. Om det är för lite köldmedium så är ett tecken på det om det uppstår gasbubblor i synglaset efter c:a 10 minuters drift. Det låter som en ganska enkelt grej att kolla, förutsatt att man kan hålla igång kompressorn så pass länge utan att lösa ut MS.

Jag fattar dock inte riktigt vad det har med motorskyddet att göra, ty motorskyddet löser inte ut när det känner att det blir varmt nere i kompressorn. Motorskyddet löser bara ut när strömmen blir större än vad som anses normalt. Maxströmmen på motorskyddet är satt till 7 ampère. Om kompressorn då börjar dra säg 8,75 ampère så löser MS ut efter kanske 4 minuter, om kompressorn drar säg 40 ampère så löser den kanske ut efter 4-5 sekunder. Dvs hur snabbt motorskyddet löser ut följer en kurva med avseende på antal ampère överskridet tröskelvärde. Tröskelvärdet ställer man in på motorskyddet med en liten ratt. Kanske är det så att när det blir varmt nere i kompressorn så börjar motorn dra mer ström än normalt. Det jag vet är att kompressorn drar inte jämnt på alla faser och detta är mätbart redan vid kompressorstart innan den har hunnit bli ”varm”.

Sedan har jag lärt mig att lågtrycksvakten larmar när trycket på sugsidan blir för lågt vilket kan uppstå om det är för lite köldmedium i kretsen. Men det kanske också kan uppstå om temperaturen sjunker så pass mycket i evaporatorn så att expansionsventilen stänger sig medan kompressorn suger på. Dvs cirkulationen av köldbäraren är så låg att den inte hinner värma upp evaporatorn.

Ok, Omronkontrollern varierar varvtalet på kompressorn genom att variera frekvensen på växelströmmen som matas in i kompressorn. Om man skall ge sig på att byta kompressor så kan man väl välja en kompressor som har en inbyggd oljepump, jag har ju lite valfrihet trots allt. Men att köra på 80 Hz innebär ju att kompressorn kommer att arbeta utanför vad som är rekommenderat. Lägre än 30 Hz vill man kanske ändå inte gå, det blir ju lite mer än hälften mot nominell effekt (som uppnås vid 50 Hz).

Jag fick berättat för mig att om man har en för stark kompressor i förhållande till fastighetens uppvärmningsbehov kan den ge ifrån sig av smörjoljan på grund av för korta start-stopp cykler tror jag det är. Så då kan det vara en idé att takta ner kompressorn i så fall när den inte behövs så mycket. Moderna värmepumpar har tydligen sådan funktionalitet.

När det gäller PID-regulatorn så kanske det är dumt att komplicera det för mycket. Jag vet inte hur det blir när man kaskadkopplar två PID-regulatorer mot varandra. Jag vet inte vad det sitter för reglering på styrdatorn som slår uppvärmningen av och på. Men jag får förmoda att det är en form av PID då man exempelvis kör med Integral och gradminuter. Konfigurerar man PIDar fel så kan de börja självsvänga och göra andra oönskade saker. Om allt är linjärt så kan man testa med exempelvis Nyquistkriteriet, blir det icke-linjärt så får man ta till mer sofistikerade verktyg.

Så jag skulle föredra att göra regleringen så enkel som möjligt. En tanke som slog mig var helt enkelt att låta effekten variera efter utomhustemperatur. Så om temperaturen är säg 15-20 grader ute så kan kompressorn gå på den lägsta nivån medan om temperaturen går under -5 grader så kan den gå på full effekt och låta effekten variera linjärt mellan dessa två punkter.
Men att reglera mot en måltemperatur på varmvattnet är ju iofs en ganska enkel reglering, i mitt fall skall temperaturen på varmvattnet ligga på runt 55-60°C. Så det borde inte leda till några större problem med instabilitet och sånt. Räcker nog med renodlad PI-reglering tillochmed.

[Per O]

Hei,

Dersom du setter arbeidsområdet 40-80Hz, er det bare i oppstarten den har så høy speed. Med referanse til service bulletin fra fabrikant:

The capacity can be calculated as being in direct proportion to the speed. A compressor is designed to have optimum pumping efficiency at its nominal speed,usually 1750 RPM for Discus and 3500 RPM for scroll. When operating at speeds other than the nominal the efficiency will change because of the behaviour of the valve reeds and the change in pressure drop through the valve plate. However, as these tend to balance out, the change in volumetric efficiency is small.

Din kompressor går med 2900rpm på 50Hz. Fabrikken garanterer 3600 rpm i service bullertin uten at garantien utgår. Det vil si at du kan øke frekvensen med 25%, uten å passere max anbefalt rpm. Det vil si at Copelanf går god for kontinuerlig 62Hz drift. Dersom du tillater 70-80Hz drift så er det kun i oppstarten (en marginal tidsperiode) den går med det varvtalet.

Jeg har kjørt med 70Hz som max. frekvens siden jeg ombygget min VP i 2012.
Dersom jeg har sirkulasjonspumpen på KB på laveste hastighet på de kaldeste vinterdagene når scrollkompressoren kjører på 70 Hz, så fryser vannet i KB varmeveksler (selv om jeg har glycol som tåler -15 °C).

Har jeg cirkulasjonspumpen på speed 2, så fryser ikke vannet i KB varmeveksler.

[axero]

Det hade varit bra om man kunde bekräfta uppgifterna med Emerson/Copeland. Annars kanske de har kompressormodeller med inbyggd oljecirkulationspump så att det inte är så känsliga för låga varvtal. Förmodligen finns det inte sådana modeller, i vart fall inte från Copeland.

Jag har tittat närmare på deras digitala kompressorer och de använder sig av pulsbreddsmodulering (PWM) för att reglera kapaciteten. Oavsett effekt så snurrar motorn hela tiden i ungefär samma varvtal. Tydligen så drar en motor bara ström när den får en last på sig. Visste inte att det fanns ett tomgångsläge även för elmotorer.

För att förklara principen så har kompressorn två stycken s.k. scrollelement, ett som är fast (fixed) och en som rör sig (orbital). Den på ovansidan rör på sig medan den på undersidan är fast. Det man har gjort är att man har tillsatt ett litet glapp på 1 mm som gör att orbital elementet på toppen kan lyfta sig. När den är upplyft så blir det ingen kompression. Så i normalfallet håller trycksidan nere det orbiterande scrollelementet. Men toppen är även kopplad mot sugsidan genom en solenoidventil. Så när solenoidventilen är öppen lyfter sugkanalen upp scrollelementet (unloading) och så fort ventilen stängs trycks den ner mot det fasta scrollelementet (loading). Se bilaga 1. En PWM cykel ligger på 20 sekunder så vid 10% kapacitet så är den lyft i 18 sekunder och nedsänkt i 2 sekunder, vid 50% kapacitet så är den lyft 10 sekunder och nedsänkt 10 sekunder osv. Se bilaga 2.

Det är konstigt att man använder sig av denna typ av styrning och inte inverterstyrning av kompressorn.

Edit: Har nu läst vidare, det jag nämnde ovan gäller deras s.k. digitala kompressorer. De har också variabla kompressorer  som är i XPV och ZPV serien. De kan då arbeta i frekvenser mellan 17-120Hz. De kommer med inverterkrets. Deras XHV och ZHW kompressorer är också variabla. Dessa kan arbeta i 15-120Hz. Jag får lite vaga hintar i deras broschyrer att det förmodligen sitter en oljepump som cirkulerar oljan vid låga hastigheter. Alltså vaga indicier, kan inte se det klart och tydligt. Det stod i en broschyr följande: "Proven centrifugal oil pump for oil delivery at low speed", dock framgick det inte vilka kompressormodeller det avser.

Styrmetoden att variera hastigheten på en motor genom frekvensen kallas visst VFD = Variable Frequency Drive.

[Per O]

Hei,

Det sies at man aldri blir utlært. Man får bare frustrasjonen opp på et høyere nivå
Nå har du vel fått en OK oversikt over hvilke muligheter du har med ditt varmeanlegg.

Jeg tror at dersom du går for trykkavlastning og permanent drift, så blir lydisolering viktig, da da du får variasjon i lyden fra din VP når den nærmest kontinuerlig blir trykkavlastet. Solinoid ventilen vil også få et "hektisk liv", da den vil ha svært mange tilslag per time.

[axero]

Jag håller med om att VFD regleringen verkar attraktivare än den digitala PWM regleringen. Men att solenoidventilen klarar av så många tillslag tycker jag låter rimligt. Tänk bara på insprutningsportarna på en bil, hur mycket får inte de jobba? Insprutningsventiler är inte något man byter ofta på en förbränningsmotor. Det där 1 mm glappet tror jag också kan hålla länge.

Det finns för övrigt speciella ljuddämpningskåpor man kan köpa till kompressorerna från Copeland. Vet dock inte om det är så bra med sådant om kompressorerna har ett behov av kylning.

[Per O]

Hei,
Jeg tenkte på pnaumatisk ventil. Jeg tenkte ikke innsprøytningsdyse.
Power save mode på omron converteren fungerer bra, og kompressoren får en veldig myk gange. Power save funksjonen dropper volt helt til "slip". På tråden jeg refererte til står volt verdiene oppgitt på de forskjellige belastningene.

[axero]

Jag utgår från att en injektor är en form utav solenoid som driver en ventil som öppnar och stänger. Man brukar prata om ventiltider när man vill feta upp bränsle/luft blandningen in till förbränningsmotorn ...

Forskar kring en kompressor som skulle passa, en ZHW030 eller en ZHW038 skulle kunna vara en god kandidat.

Jag tror att XHV är optimerad för bruk i klimatanläggningar och XHW är optimerad för värmepumpar och har nåt som heter vapor injection technology. Så här står det om XHV/ZHW serien:

XHV and ZHW Variable Speed scroll compressors for R410A, for outstanding performance for cooling and heating applications.

The new Emerson Climate Technologies solution for variable speed applications with capacity modulated compressors. XHV and ZHW compressors deliver outstanding performances, both in new building and retrofit applications. Variable Speed Copeland Scroll compressors feature a state-of-the-art brushless permanent magnet motor matched with a highly efficient drive and vapor injection technology (ZHW only). In addition to Copeland market-proven robustness, XHV and ZHW compressors with the qualified inverter drive meet and exceed the level of reliability expected for these demanding applications.

Features and Benefits
• Highest efficiency throughout the operating envelope and speed range
• Envelope and speed management information for the system controller (real-time communication via Modbus RS485)
• Enhanced Vapor Injection technology for best seasonal efficiency (ZHW)
• High water temperature for all applications
• Compliance with electromagnetic-compatibility (EMC) and electromagnetic-interference (EMI) requirements for residential applications
• VDE certification for ZHW compressor matched with Emerson Climate inverter drive
• Wide speed range 15-120Hz
• Mutually optimized and qualified scroll and drive

Sedan har vi XPV/ZPV  serien:

Copeland Scroll™ XPV and ZPV Variable Speed compressors are designed to deliver maximum cooling and heating efficiency when you need it most. Equipped with the latest variable speed technology, they allow system manufacturers and building owners to achieve superior performance when designing reversible chillers, heat pumps, precision cooling systems or rooftops.

In addition to Copeland market-proven robustness, the new XPV and ZPV ranges with their qualified inverter drive meet and exceed the level of reliability expected for these applications.

Features and Benefits Operating Envelope R410A
• Highest part load efficiency in its class enabling significant energy savings and standards compliance
• Wide speed range for enhanced part load efficiency and dehumidification: 1,000-7,200 RPM (17-120Hz)
• Capability to be tandemized with fixed speed compressors for maximum flexibility in system design
• Both compressor and drive are Copeland™ approved for reduced design time, cost and speed to market
• BPM motor technology for highest efficiency
• Sound reduction technology for reversible chiller transition and defrost

Nu har jag gjort en testkörning av kompressorn. Den låter mycket och det skummade rätt länge i synglaset när den gick. Men efter någon minut så var det solid vätska och inte ett spår av några gasbubblor.

Jag gjorde ett försök på att mäta temperaturer. Direkt efter kompressorn mätte jag upp en temperatur på lite drygt 56°C, efter kondensorn precis innan torkfiltret mätte jag upp en temperatur på c:a 30°C. Jag mätte efter torkfiltret och kunde inte konstatera något märkbart temperaturfall, kanske någon grad bara men det kan lika gärna vara störningar i min mätning.

Jag försökte mäta på köldkretsen men det var svårare. Jag mätte upp en temperatur på c:a 8°C direkt efter expansionsventilen och kanske 11°C på insugsröret precis innan kompressorn. Är lite svårt att få till mätning när rören är inklädda i skumplast.

och så var det vattnet ja, får köra en ny mätning. Vet inte hur pålitligt det blir när man trycker proben med fingret mot utsidan av röret.

Edit: Jag har nu genomfört en ny mätning. Det blev nu c:a 56°C efter kompressorn på högtrycksröret. Efter kondensorn blev det c:a 36°C. När jag mätte på vattnet in så kom jag fram till att temperaturen måste vara 22,5°C vilket jag tycker låter högt. Termometern mäter upp en temperatur på c:a 15°C i pannrummet vilket dock låter rimligt. Temperatur på vatten som kommer ut efter kondensorn har c:a 45°C.

[Per O]

Hei,

Jeg tror du blir skremt når du får prisen på scrollkompressorene du referer til
For å kunne diagnostisere din varmepumpe er følgende temperaturer av interesse. De må måles når din VP har surret i ca 10-15 minutter:

Expansionsventilen: Temp inn /temp ut. Det skal være ca 7 grader temperaturforskjell.Utfør målingene på rørene ca 10-20cm fra selve expansionsventilen.

Condensor: Vanntemperatur inn/vanntemperatur ut.  Må også vite hvilke hastighet sirkulasjonspumpen har. Det er normalt en 3-steg bryter.

Condensor kjølemedie inn/ut temp: Den er 56 °C / 36 °C

Tørrfilter: Mål temperaturen på begge sider. Dersom det er mer enn 1 °C temperaturforskjell, så må det byttes, og er muligens årsaken til at din kompressor "går tungt".

[axero]

Jag tror ärligt talat att mätningen av inkommande kallvatten är fel. Jag tror att det är mitt finger som värmde upp temperaturproben. Det är kallt vatten direkt från berget, förmodligen är den c:a 10-15 grader i hydrofortanken.

När det gäller temperatur på köldbäraren som jag faktiskt inte mätte så varierar den. I början på säsongen kan det vara lite varmare än mot slutet. Grundvattenflöden kan också påverka. Det allra lägsta man brukar räkna på är -5°C.  Man vill ha ett  ΔT på max 3°C på köldbärarflödet i värmeväxlaren. Ju större ΔT desto sämre verkningsgrad. De på Thermia räknar med en 2.5% förlust i verkningsgrad per ° C temperaturdiff.

För köldmedium R404A skall förångningstemperaturen ligga 4-8°C lägre än inkommande köldbärare, säger de på Thermia. Det enda som finns är en termostat som öppnar och stänger beroende på temperaturen i köldbärarens värmeväxlare (se mitt inlägg nedan). Genom rätt öppningskarakteristik hos ventilen hamnar man förhoppningsvis rätt. Men troligtvis ligger man inte på optimal nivå. Förmodligen är det här Carelventilen kan fixa till det. Då den mäter både tryck och temperatur borde man kunna förvänta att ventilen kan reglera mer exakt så att förångningstemperaturen ligger på precis rätt nivå hela tiden oavsett omständigheter. Sedan nämner de på Thermia att för R404A skall överhettningen ligga på 4-8 K. Ju lägre överhettning, desto effektivare värmepump, ju högre överhettning, desto skonsammare mot kompressorn. Vet ej hur det hänger ihop med förångningstemperaturen och hur man ser till att den hamnar 7-8°C under inkommande köldbärare.

Vidare säger de på Thermia att kondenseringstemperaturen skall ligga 1-1.5°C över framledningstemperatur. Framledningstemperatur tolkar jag som den temperatur det är tänkt att varmvattnet skall ha när det precis lämnar värmeväxlarna på kondensorsidan. Så när den går så att säga motströms mot det inkommande vattnet så har det initialt 56-60°C och kyls ner allteftersom det närmar sig ingångsporten till det ej uppvärmda varmvattnet och landar på en temperatur vid 30°C eller vad det nu var jag kom fram till i mätningen ovan. Sedan säger de att underkylningen skall ligga på 10 grader kallare än framledningstemperaturen. Så säg att man har 40°C framledningstemperatur och 41.5°C kondenseringstemperatur så skall temperaturen ligga på 30°C i det fallet. Jag blir lite förvirrad när man säger underkylning för med underkylning menar man vanligtvis att man kyler ner en fluid under fryspunkten och det kan man knappast mena här.

Sedan har jag fått det förklarat för mig varför högtrycksvakten kan lösa ut trots att driftspressostaten inte går ända upp. Det är så att systemet är inställt på ett sådant sätt att kompressorn kommer att fortsätta gå en kort tid efter det att driftspressostaten har aktiverats. Under abnormala förhållanden kan detta leda till att trycket byggs upp så snabbt att det löser ut högtrycksvakten.

[Per O]

Hei,

Et gammelt varmepumpeanlegg må passes på som en "din gamle og syke mor". Jeg klarte ikke å oppnå pålitelige måleresultater før jeg monterte e-logger, men det finner du nok ut av 

Overhetning får vi fram ved å sammenligne suggasstemperaturen med
fordampningstemperaturen (S-L).
Eks.
 Suggasstemperatur +4°C
 Fordampningstemperatur -3°C
 Overhetning 7°C

Overhetningen er et mål på hvor mye kuldemedium ekspansjonsventilen slipper inn i fordamperen.
Overhetningen stilles inn ved å justere ekspansjonsventilen til vi får en verdi på ca. 7°C.

" Ju lägre överhettning, desto effektivare värmepump": Jo lavere overhetning, jo mer kjølemedium har du i væskeform inni fordamperen. Dersom 1-3 er din fordamper nesten helt ful av væske. Dersom den er 10 °C er din fordamper gjerne 50% væske og 50%gass. Egentlig så er det best for din VP økonomi at fordamperen er 100% full av kjølemedium i væskeform, men du ønsker ikke at det kommer kjølemedium i væskeform inn i din scrollkompressor fordi da får du kompressorhavari fordi scrollkompressoren klarer ikke å komprimere væske 

Carelventilen passer på at har oprimal mengde med væske i fordamperen, uten at du får væske inn i kompressor-innsug. Det er her sug-gass akkumulatoren også kommer til sin rett, som en ekstra sikkerhet.

 Underkjølingen får vi fram ved å sammenligne kondenseringstemperaturen
(H) med temperaturen på væskeledningen (V), (H-V).

Eks.
 Kondenseringstemperatur 54°C
 Temperatur væskeledning 50°C
 Underkjøling 4°C

Underkjølingen er et mål på hvor mye kuldemedium vi har i varmepumpen. Du må koble på manometer for å finne ut hva kondenseringstermperatur du har.
Underkjølingen kan justeres ved å fylle på eller tappe av kuldemedium i din VP.
En for stor underkjøling betyr at vi har for mye kuldemedium i anlegget noe som igjen gir en dårlig virkningsgrad.

Dersom du "blør ut" litt kjølemedium fra din VP vil din scrollkompressor jobbe lettere. Dersom du blør av for mye, får du problem med at det er bubbler i synglasset (for lite kjølemedium).

Det er her sug-gass akkumulator og receiver kommer til sin rett 



 

[axero]

Intressant, Thermia räknar då med 1-1.5°C överhettning underkylning (se nedan) då.

Jag har lärt mig lite ytterligare saker. Termostatdelen i expansionsventilen mäter inte bara absolut temperatur, den mäter relativ temperatur. Det sitter två stycken mätpunkter i ventilen; den ena ute i proben som sitter på utgången till evaporatorn och den andra i själva membranet vid ventilens mynning. Så det är denna temperaturdifferens som ventilen reglerar mot och denna temperaturdifferens kallas för överhettning och mäts i Kelvin.

Jag kan inte se att Carelventilen har någon temperaturmätning vid själva ventilen. Jag antar att den erhåller den information som behövs för regleringen genom tryckmätaren.

Det sitter också en port som kallas tryckutjämningsport (equalizing port), den är ansluten mot en punkt på lågtrycksröret strax efter utgången på evaporatorn. Tydligen är det meningen att om trycket blir för högt så skall trycket stänga ventilen genom denna port.

Jag blev lite förvirrad när de snackar om överhettning. Normalt sett med överhettning, eller superheating så menar man en vätska som har en temperatur som ligger över förångningstemperaturen, men som ännu inte har förångats. Men i kyltekniska sammanhang så tar man inte hänsyn till fluidens tillstånd (gas eller vätska) när man säger att den är överhettad, man säger att fluiden är överhettad oavsett om den befinner sig i vätskefas eller i gasfas. Överstiger fluidens temperatur dess förångningstemperatur så säger man att den är överhettad oavsett tillstånd.

Med e-loggern antar jag att du även har svetsat dit ett gäng tryckmätare och termometrar i systemet. Det är inte bara att man skaffar en liten plastlåda som har namnet e-logger på sig. Det måste har varit en hel del installation involverad.

Jag är ändå lite skeptisk till suggasackumulatorn. Problemet är att kompressorn ger ifrån sig olja när den pumpar runt köldmediet. I vissa kylssystem har man en oljeseparator som ser till att oljan rinner tillbaka till kompressorn. I andra system (såsom mitt) tillförlitar man sig på att oljan kommer igenom hela systemet och tillbaks till kompressorn samma väg som köldmediet. Har man en ackumulator och den är anpassad för ett system med oljeseparator så kommer kanske all olja att ackumuleras i den och inte komma tillbaka in i kompressorn. Detta är inte bra ur kylsynpunkt och smörjsynpunkt. Så man får se till att den har en oljepickup eller vad det nu är som gör att även oljan passerar ackumulatorn.

Sedan är inte problemet med köldmedium som kommer in i vätskeform i kompressorn bara för att den är en inkompressibel fluid. Det verkar som att vätskeformigt kylmedium interagerar med smörjoljan i kompressorn och kan bära med sig oljan ut i tryckledningen. Kanske ger en blandning av olja och flytande kylmedium sämre smörjegenskaper som sliter på kompressorn. Detta förklarar varför även små mängder vätskeformigt kylmedium kan ge upphov till problem trots att det inte förhindrar själva komprimeringsprocessen. När kylmediet passerar kompressorn så skall den visst vara i gasform hela tiden. När gasen lämnar kompressorn är den superkyld och kondenserar först när den kommer in i kondensorn.