Ämne: Frun förbaskad nu kopplas VV-beredaren in igen CTC Suger brax vid VV tillv

[japp]

Smurfen ta ett djupt andetag och släpp cop tänket ett litet tag.

Energi kan varken kan skapas eller förstöras, den kan bara omvandlas från en form till en annan.

Ta en liten stund och reflektera över detta, försök att se den stora bilden utanför värmepumpen. Det kan underlätta om du tänker på dit hus som en kaffetermos.

[Smurfen.]

Trodde att vi alla skaffat vp på grund av cop om man inte bryr sig om det då är det bättre med elpanna. Vad du menar att hus och kaffe termos har med vv det får du förklara bättre för där hänger jag inte med.

[lunk Umeå]

Jag skaffade LVVP för att sänka mina elkostnader, och med 40 m till berg kändes inte BVP som ett realistiskt alternativ. Jag jagar inte cop utan vill ha komfort, bekvämlighet och lägre elförbrukning. Det fick vi.

Och VI HAR TILLRÄCKLIGT MED VARMVATTEN! 

(jag förstår inte Smurfens outsinliga intresse för vår vv-produktion)

Dock, när det gäller luft/vattenvärmepumpar tycker jag inte CTC sticker ut så mycket, många andra tillverkare har också problem med tappvattenproduktion speciellt när det blir kalla ute.

Som sagt, man kan inte optimera för två helt olika saker samtidigt utan då måste man kompromissa. Olika tillverkare kompromissar på olika sätt.

Asch, glömde... Smurfen kompromissar aldrig. 

[japp]

Trodde att vi alla skaffat vp på grund av cop om man inte bryr sig om det då är det bättre med elpanna. Vad du menar att hus och kaffe termos har med vv det får du förklara bättre för där hänger jag inte med.

Allt är ett enda nollsummespel, (mycket starkt förenklat).
Energi in i termosen Energi ut från termosen.

Energi in kan alstras av el, ved,sol mm.
Energi ut är allt läckage! Ibland kan man ersätta läckaget på långsamt sätt ibland måste man ersätta det snabbt.

Har du då en termos som enbart behöver långsamt energi kan du vara glad (Lågenergihus).
Men alla vi andra med normala termosar vi behöver ofta någon gång då och då använda snabb energi för att hålla oss varma i termosen.
 

[kullabacken]

ganska mycket tjafsande i denna tråd, men det är kul att läsa..
det är inga problem att få VV från en ctc.
 
Men det kan bli problem om man inte använder el-patronen eller extra VV höjning.
Har man ett lågtemps system. tex VP kör på sin tredje körning till 40° övre tanken kanske oxå ligger på ca 40°,VP slår ifrån du går å duschar. 10min startfördröjning. då klarar du nog bara ta en snabbdusch. tror inte nästa som ska duscha efter dig blir så glad
Men det går att lösa med antigen el-patron som alltid ligger lite + i pannan, eller extra VV höjning antingen bara med VP eller med VP+el-patron.
Bra inga problem.

Jag loggade ganska flitigt första åren, och testade en heldel med olika inställningar.
testade att höja start/stop med 1°åt gången från 5-10°. höjde oxå VPmin från 35-43° med 1° i taget.
körde VV höjning med enbart VP. testade både att köra schemalagt och med knapp. och visst det fungerade.
testade också att köra med elpatronen på i pannan olika temperature. det jag märkte då var att även om jag inte så höga temperaturer inställda på el-partonen så fick jag längre tid mellan VV-körningarna på VP alltså var fjärde
start. min slutstats var då att el-partonen värmde den nedre delen av tanken. syntes inte på värdena på pumpen.
höjde man temperaturen på pannan då såg man klart och tydligt att temperaturen steg i nedre delen av tanken.
så vill jag inte ha det att el-patronen även skulle värma radiator vattnet. efter som VP klarar av att värma det själv.
beslutade då att installera en VVB i serie efter värmepumpen.
jag är mycket nöjd med det och det är även övriga i familjen.
visst det fungerade att köra extra VV höjning med enbart VP. men det krävdes planering. Visst om man är sådan som alltid duschar samma tid eller har tid att vänta kanske 40min på att kunna duscha, ja då fungerar det.
Nu med VVB så är det bara att gå å dusch prisis när man känner för det. vi kan duscha alla fem efter varandra.
Men hellst ska VP gå då annars blir det lite dåligt med VV efter ett tag.
kör VP mot så låga temperaturer som möjligt nu Vpmin 30°. diff start/stop 6°. startfördröjning 50min.VP max temp 46°.

en fundering vad är en normal dusch? 2min ,5min eller 20min hur varmt vatten m,m

jag loggade med:
Logger 2020 / 
elmätare från Enermet. mäter VP
elmätare Siemens Landis/Gyr. mäter VVB
Actaris CF ECHO II värmemätare.

jag har en ecoheat. men jag antar att värmen även går ner från övre tanken till nedre på en ecoel

men hur man löser det hela är upp till var å en. men det finns flera alternativ att lösa det hela på.....

[Rickard]

Känns som en rätt bra sammanfattning.
Att Smurfen framstår som påstridig för vissa i denna tråd beror nog helt enkelt på att vissa värmepumpar har vissa brister, vilket vi i detta forum har en förkärlek att påtala.
Skillnaderna mellan olika fabrikat är som vi många gånger sagt rätt liten, rent generellt, men just när det gäller CTC har de faktiskt en brist som går att ta på, och förklara - när det gäller tappvarmvattenkapaciteten med enbart kompressorn som värmekälla.

Det må vara en skitsak i det stora hela, men det är en brist, på samma sätt som det är en brist att man med vissa värmepumpar inte kan värma vatten upp till 65 grader.
I hus som har högtempsystem bör man inte rekommendera värmepumpar som har 55 graders max framledningstemp, och på samma sätt bör man kanske inte rekommendera en CTC (bortsett från Gsi som har en annan teknik) till en presumtiv kund som man vet har ett stort tappvarmvattenbehov.
Inte för att värmepumpen inte kan leverera mycket tappvarmvatten, utan för att den till stor del gör det med hjälp av elpatron, och precis som Kullabacken beskriver det så kan det i vissa (många?) fall innebära att mer okunniga anläggningsägare ligger med 60 grader i toppen av tanken, och att det i sin tur gör att kompressorn går väldigt sporadiskt då övre tanken värmer den nedre.
Allt funkar, men COP blir urusel.

Det här ÄR et problem så måste få belysas utan att det skall behöva uppstå personkonflikter.
Lunk och andra här i tråden har alltså rätt i att det troligen inte kostar mer att värma med elpatron i tanken än det gör med en extern el-vvb om man ställer in allt optimalt, men även ni måste förstå att det kan bli riktigt dåligt om "gemene man" som inte sätter sig in i värmepumpen som ni gjort - helt enkelt bara höjer börvärdet i övre och/eller nedre delen av pannan och sedan är nöjda med det hela.
Det kan göra att besparingen blir ett par tusen kWh lägre/år utan att kunderna märker något alls av det.

Det här är en diskussion som liknar den som vi haft om arbetstankar. (Som ju CTC:s värmepumpar också är)
Det kan fungera bra, om allt justeras in optimalt och anläggningsägaren verkligen kan sin anläggning,  men det kan också bli riktigt dåligt om man inte gör rätt.
Det lömska med denna typ av tanklösning är att värmepumpen "till synes" går helt perfekt, men besparingen riskerar bli tiotals procent lägre än den annars skulle kunna bli.

Att Lunk och andra finns här för att hjälpa de som upplever problem med tappvarmvattnet är oerhört värdefullt, så jag hoppas att detta inte blir en prestigefråga som folk tar illa vid sig av och tröttnar.
Det är viktigt att alla synpunkter får luftas, och att vi tillsammans försöker hitta en vettig avvägning när vi beskriver både brister, möjligheter och vilka alternativ som finns.

[lunk Umeå]

Kullabacken sammanfattade på ett bra sätt hur helhetslösningen ser ut hos honom. Det konstiga med en hel del av diskussionerna här inne är att man bryter ut en liten detalj ur sitt sammanhang och inte ser på hela bilden samtidigt, och det är ett av skälen till att det går troll i trådarna. Några exempel:

Det diskuteras hur man ska få lägsta möjliga kostnad för elförbrukning utan att hänsyn till kostnaden för investeringar i värmeanläggningen. Det investeras exempelvis glatt i loggrar osv men den kostnaden sätts på nöjeskontot, inte på uppvärmingskontot.

Jag skulle antagligen kunna sänka elförbrukningen typ 1000 kWh per år om jag bytte ut ett par radiatorer, men med ett elpris på 75 öre/kWh är det ingen lysande ekonomisk affär. (nu kanske jag gör det ändå, av andra skäl...)

Diskussionerna i den här tråden om vv har innehållit ovanligt mycket "om det är si och om det är så, då borde det bli såhär", istället för att utgå ifrån hur det faktiskt ÄR, ett verkligt utgångsläge. När exempelvis erp och jag försökt förklara hur det faktiskt funkar hos oss så viftas det bort...

Vad som också ofta glöms bort helt och hållet är frågor som driftsäkerhet, enkelhet, komfort, möjligheter att få hjälp från tillverkaren, osv. Istället blir det fokus på en enskild detalj.

Man kan jämföra med bilar. Visst är det kul att jämföra ungefär vilken bränsleförbrukning den egna bilen har jämfört med kollegornas, men diskussionerna handlar oftare om saker som hur olika verkstäder fungerar, hur bilen upplevs att köra, osv, och väldigt sällan om vad den kostade i inköp.

Sen skulle diskussionerna bli bättre om man avstod från att ta upp helt irrelevanta saker:

"Jag kan spola upp 2000 liter 40-gradigt vatten!"
"Med ett LVVP-system?"
"Nej, men om jag värmer mina 2000 liters acktankar med vedeldning."

Nåja, var och en roar sig på sitt sätt.

En avslutande fråga: Känner någon till om det gjorts nån sjysst principjömförelse mellan system med slingberedare rspektive inbyggda vvb? Spontant tänker jag att grundregeln borde alltid vara att ju varmare vatten man måste producera, desto mer energi går det åt. Om en slingberedare bara behöver värma vv till 40 grader men en inbyggd vvb måste hålla en grundtemp på minst 50 grader (pga legionella), så borde slingalternativet kräva mindre energi per liter producerat vv (jag bortser nu från vilken mängd som produceras). Sen blir nästa fråga hur mycket energi som går åt för att producera x liter vv med de olika systemen, och slutligen var gränsen går för hur många liter som systemen hypotetiskt maximalt kan producera vid en viss tappningshastighet (vilket hänger på hur snabbt olika system kan tillföra värmeenergi till vv-delen).

[Rickard]

Jag upplever inte att någon viftat bort era argument, bara att framförallt Smurfen inte anser att den insats ni gör för att få till ert tappvarmvattenbehov kanske är sånt som folk i gemen kan/vill göra för att det skall fungera bra.
Om något så har båda parter i detta fall viftat bort varandras argument.
Båda har rätt, men det gör inte att den andra har fel eftersom ingångsvärdena är olika.
Som alltid så är det viktigt att man är medveten om vad man köper och inte bara tror på en säljare, en "fanatiskt positiv kund" eller någon enskild som sågar en viss produkt.

När det gäller ekonomin i att värma tappvarmvatten med 40-45 grader kommer jag inte att räkna på det då slingberedarna även om man värmer till 55 grader, som de flesta mantelberedarna gör, har ett problem just i vattenmängderna även om man ligger på samma temp som i mantelberedarna.
Frågan ter sig rätt hypotetisk, även om den för ett fåtal kan vara relevant.
Är man orolig för legionella och behöver mycket tappvarmvatten skall man nog inte välja en CTC med liten tank i alla fall.
Klarar man sig med små mängder "handvarmt" vatten så blir det en annan sak, men jag bedömer att den marknaden är försvinnande liten.
Som jag tidigare skrivit så var jag lätt besvärad av det "kalla" tappvarmvatten vår mantelberedare levererar när vi installerat värmepumpen, men var helt enkelt bortskämd med hett vatten i kranen vid diskning framförallt.
Relativt kallt tappvarmvatten är en brist hos alla värmepumpar, och CTC ligger i bottenskiktet som jag ser det, om man inte helt bortser från hur varmt och hur mycket vatten man kan få enbart med hjälp av kompressorn.

Att kunna bortse från detta och istället se på helhetsbilden är självklart bra, om inte annat för det egna välbefinnandet, men för oss nördar som gillar att optimera för hög COP hamnar diskussionen trots allt ofta just där.

Samma resonemang kan man föra när det gäller luft/luft VS luft/vatten VS bergvärme eller  markvärme.
Är det verkligen värt de tiotusentals extra kronorna att spara ytterligare någon tusing/år på att välja ett av de dyrare alternativen?

[Smurfen.]

Kullabacken sammanfattade på ett bra sätt hur helhetslösningen ser ut hos honom. Det konstiga med en hel del av diskussionerna här inne är att man bryter ut en liten detalj ur sitt sammanhang och inte ser på hela bilden samtidigt, och det är ett av skälen till att det går troll i trådarna. Några exempel:

Det diskuteras hur man ska få lägsta möjliga kostnad för elförbrukning utan att hänsyn till kostnaden för investeringar i värmeanläggningen. Det investeras exempelvis glatt i loggrar osv men den kostnaden sätts på nöjeskontot, inte på uppvärmingskontot.

Jag skulle antagligen kunna sänka elförbrukningen typ 1000 kWh per år om jag bytte ut ett par radiatorer, men med ett elpris på 75 öre/kWh är det ingen lysande ekonomisk affär. (nu kanske jag gör det ändå, av andra skäl...)

Diskussionerna i den här tråden om vv har innehållit ovanligt mycket "om det är si och om det är så, då borde det bli såhär", istället för att utgå ifrån hur det faktiskt ÄR, ett verkligt utgångsläge. När exempelvis erp och jag försökt förklara hur det faktiskt funkar hos oss så viftas det bort...

Vad som också ofta glöms bort helt och hållet är frågor som driftsäkerhet, enkelhet, komfort, möjligheter att få hjälp från tillverkaren, osv. Istället blir det fokus på en enskild detalj.

Man kan jämföra med bilar. Visst är det kul att jämföra ungefär vilken bränsleförbrukning den egna bilen har jämfört med kollegornas, men diskussionerna handlar oftare om saker som hur olika verkstäder fungerar, hur bilen upplevs att köra, osv, och väldigt sällan om vad den kostade i inköp.

Sen skulle diskussionerna bli bättre om man avstod från att ta upp helt irrelevanta saker:

"Jag kan spola upp 2000 liter 40-gradigt vatten!"
"Med ett LVVP-system?"
"Nej, men om jag värmer mina 2000 liters acktankar med vedeldning."

Nåja, var och en roar sig på sitt sätt.

En avslutande fråga: Känner någon till om det gjorts nån sjysst principjömförelse mellan system med slingberedare rspektive inbyggda vvb? Spontant tänker jag att grundregeln borde alltid vara att ju varmare vatten man måste producera, desto mer energi går det åt. Om en slingberedare bara behöver värma vv till 40 grader men en inbyggd vvb måste hålla en grundtemp på minst 50 grader (pga legionella), så borde slingalternativet kräva mindre energi per liter producerat vv (jag bortser nu från vilken mängd som produceras). Sen blir nästa fråga hur mycket energi som går åt för att producera x liter vv med de olika systemen, och slutligen var gränsen går för hur många liter som systemen hypotetiskt maximalt kan producera vid en viss tappningshastighet (vilket hänger på hur snabbt olika system kan tillföra värmeenergi till vv-delen).

Blir väldigt konstigt när du klipper och klistar lite hur som helst och blir svårt för den som inte hängt med att se att vi diskuterade hur slingan är utförd i Ecoel eller Ecoheat som är samma panna och hur mycket min liknade slinga värmer och tycker du att det inte hörde hemma i tråden förstår jag inte varför du diskuterade det i fler inlägg. Jag trodde alla hängde med på att jag inte värmde med vp när jag skrev 60-80 grader men ber om ursäkt om du inte hängde med där och ska vara tydligare nästa gång nått liknande dyker upp. Har för mig att ctc gått över till Tva numera då bör man kunna få bra med vv om växlaren är rätt dimensionerad för Tva brukar ge låg returtemp dvs suga ur energin bra.

[lunk Umeå]

När det gäller ekonomin i att värma tappvarmvatten ...

Rent principiellt måste jag ha rätt i mitt grundantagande: Ju varmare VV, desto mer energi går det åt. Eller hur? Det knepiga är ju att på alla VVB (och även på utgående vv från min EcoEl) sitter det en blandningsventil som ska blanda ut det uppvärmda vattnet med kallvatten, eftersom det inte får vara för varmt när det når kranen (av säkerhetsskäl, skållningsrisk). Hos mig är den naturligtvis vriden i botten - så lite inblandning av kallvatten som ventilen medger.

Hur mycket varmvatten man får ut ur en slingberedare eller mantelberedare måste rimligen bero på hur mycket värme som finns lagrat i respektive system, alltså en kombination av temperatur och vattenmängd. Om båda systemen har samma temperatur och vattenmängd så borde de rent logiskt leverera samma mängd vattenvärme (vattenmängd gånger temperatur). Däremot finns det en skillnad i tapphastighet. En mantelberedare kan du snabbtömma och då få ut all det i förväg uppvärmda vattnet på mycket kort tid (högt tryck) medan du i en slingberedare får ut kallare vatten om du spolar med högt än med lågt tryck.

Om man då generellt får ut mindre mängd VV av viss temperatur från en slingberedare så måste det rent logiskt bero på att den innehåller mindre mängd värme redan från början. Eller hur? Observera att detta gäller när vi har ett statiskt startläge och inte tillför nån ny värme.

Om man gör resonemanget lite mer komplicerat genom att koppla in även tillförsel av värme till tanksystemet via en VP eller elpatron så är den viktigaste faktorn hur snabbt ny värme kan tillföras, och det handlar väl i grund och botten bara om effekt? Det går snabbare med en 15 kW VP än med en 5 kW, snabbare med en 9kW elpatron än med en 1,5 kW. Men om båda systemen har samma förutsättningar där så borde det inte bli nån skillnad, eller hur?

Då återstår egentligen bara uppvärmnings- och varmhållningsfasen, dvs när tankarna ska värmas och sen varmhållas. Även här borde det rent logiskt vara så att det bara är vattenmängden och temperaturen som avgör, plus naturligtvis isoleringen och formen på tanken (ju mindre yta i förhållande till volyme, desto mindre värme läcker ut vid lika isolering, så en klotrund tank är bättre än en väldigt långsmal eller platt tank).

Om man nu jämför två olika system – slingberedare och mantelberedare – och hittar skillnader i mängd levererat VV av viss temperatur så kan det rent logiskt bara finnas tre förklaringar, ensamma eller kombinerade:

1. Skillnad i mängd uppvärmt vatten, dvs tankvolym
2. Skillnad i temperatur på vattnet i tanken
3. Skillnad i tillförselhastighet med ny väme, dvs kapacitet på VP och/eller elpatroner

(... sen kompliceras det naturligtvis av hur fort den interna VVBn respektive slingorna kan värmas av det omgivande vattnet)

Om man då gör ett test av den typ som Energimyndigheten gjort så är det egentligen skitenkelt att räkna ut skillnader mellan olika fabrikat rent teoretiskt.
3. Alla jämförda system måste naturligtvis ha så lika förutsättningar som möjligt när det gäller storlek på VP och aktiv elpatron.
2. Alla jämförda system måste naturligtvis ha samma genomsnittstemperatur på hela vattenvolymen i hela tanksystemet när man startar.

1. ... och då räcker det egentligen att jämföra tankstorleken.

I mitt exempel långt tidigare i tråden jämförde jag värdena för Nibe och CTC i Energimyndighetens test. Om man kollar i specifikationerna för respektive system så ser man att Nibes tank är på totalt 280 liter (mantel plus beredare) och CTCs 223. Alltså kan CTC leverera 80% av vv-mängden som Nibes system kan leverera, om det inte sker nån påfyllning av värme till systemen. Med värmepåfyllning handlar det bara om hur fort ny värme kan matas in i tankarna och hur fort den värmen kan föras över till VVB/slinga i förhållande till hur fort de töms på värme (flödeshastighet).

Om man sen komplicerar det hela med att ta hänsyn till legionellasäkring av mantelberedaren, så måste mantelberedare rent generellt hålla högre temperatur än tankar med slingberedare, vilket sänker cop på värmeproduktionen till huset men ökar mängd momentant tillgängligt vv. Så det blir (återigen) en kompromiss mellan olika mål, mellan komfort, ekonomi, cop, osv. Därför finns det inte ett korrekt svar.

En fråga till Rikard och andra med mantelberedare: Hur håller ni vattnet legionellasäkert? Ligger ni konstant på en ganska hög temperatur i beredaren (och därmed tanken?) eller punktvärmer ni då och då till avdödningstemperatur, och klarar ni i så fall det med bara VP eller krävs elpatron?

[svenske kocken]

För er som inte vet när/hur Legionellabakterien lever och förökar sig så fins här ett litet klipp från Boverkets hemsida: Legionellabakterier - förekomst, tillväxt och avdödning

Legionellabakterier finns naturligt i små mängder i vattendrag, sjöar och mark. Bakterien är vilande, det vill säga förökar sig inte, vid temperaturer under ca 20 °C. Bakterierna förökar sig mellan ca 20°C -och 45 °C, framförallt mellan 35 °C - 40 °C. Avdödning av bakterier sker vid högre temperaturer.
Dvs avdödningen av bakterien börjar vid ca 45 grader.

[Smurfen.]

Rent principiellt måste jag ha rätt i mitt grundantagande: Ju varmare VV, desto mer energi går det åt. Eller hur? Det knepiga är ju att på alla VVB (och även på utgående vv från min EcoEl) sitter det en blandningsventil som ska blanda ut det uppvärmda vattnet med kallvatten, eftersom det inte får vara för varmt när det når kranen (av säkerhetsskäl, skållningsrisk). Hos mig är den naturligtvis vriden i botten - så lite inblandning av kallvatten som ventilen medger.

Hur mycket varmvatten man får ut ur en slingberedare eller mantelberedare måste rimligen bero på hur mycket värme som finns lagrat i respektive system, alltså en kombination av temperatur och vattenmängd. Om båda systemen har samma temperatur och vattenmängd så borde de rent logiskt leverera samma mängd vattenvärme (vattenmängd gånger temperatur). Däremot finns det en skillnad i tapphastighet. En mantelberedare kan du snabbtömma och då få ut all det i förväg uppvärmda vattnet på mycket kort tid (högt tryck) medan du i en slingberedare får ut kallare vatten om du spolar med högt än med lågt tryck.

Om man då generellt får ut mindre mängd VV av viss temperatur från en slingberedare så måste det rent logiskt bero på att den innehåller mindre mängd värme redan från början. Eller hur? Observera att detta gäller när vi har ett statiskt startläge och inte tillför nån ny värme.

Om man gör resonemanget lite mer komplicerat genom att koppla in även tillförsel av värme till tanksystemet via en VP eller elpatron så är den viktigaste faktorn hur snabbt ny värme kan tillföras, och det handlar väl i grund och botten bara om effekt? Det går snabbare med en 15 kW VP än med en 5 kW, snabbare med en 9kW elpatron än med en 1,5 kW. Men om båda systemen har samma förutsättningar där så borde det inte bli nån skillnad, eller hur?

Då återstår egentligen bara uppvärmnings- och varmhållningsfasen, dvs när tankarna ska värmas och sen varmhållas. Även här borde det rent logiskt vara så att det bara är vattenmängden och temperaturen som avgör, plus naturligtvis isoleringen och formen på tanken (ju mindre yta i förhållande till volyme, desto mindre värme läcker ut vid lika isolering, så en klotrund tank är bättre än en väldigt långsmal eller platt tank).

Om man nu jämför två olika system – slingberedare och mantelberedare – och hittar skillnader i mängd levererat VV av viss temperatur så kan det rent logiskt bara finnas tre förklaringar, ensamma eller kombinerade:

1. Skillnad i mängd uppvärmt vatten, dvs tankvolym
2. Skillnad i temperatur på vattnet i tanken
3. Skillnad i tillförselhastighet med ny väme, dvs kapacitet på VP och/eller elpatroner

(... sen kompliceras det naturligtvis av hur fort den interna VVBn respektive slingorna kan värmas av det omgivande vattnet)

Om man då gör ett test av den typ som Energimyndigheten gjort så är det egentligen skitenkelt att räkna ut skillnader mellan olika fabrikat rent teoretiskt.
3. Alla jämförda system måste naturligtvis ha så lika förutsättningar som möjligt när det gäller storlek på VP och aktiv elpatron.
2. Alla jämförda system måste naturligtvis ha samma genomsnittstemperatur på hela vattenvolymen i hela tanksystemet när man startar.

1. ... och då räcker det egentligen att jämföra tankstorleken.

I mitt exempel långt tidigare i tråden jämförde jag värdena för Nibe och CTC i Energimyndighetens test. Om man kollar i specifikationerna för respektive system så ser man att Nibes tank är på totalt 280 liter (mantel plus beredare) och CTCs 223. Alltså kan CTC leverera 80% av vv-mängden som Nibes system kan leverera, om det inte sker nån påfyllning av värme till systemen. Med värmepåfyllning handlar det bara om hur fort ny värme kan matas in i tankarna och hur fort den värmen kan föras över till VVB/slinga i förhållande till hur fort de töms på värme (flödeshastighet).

Om man sen komplicerar det hela med att ta hänsyn till legionellasäkring av mantelberedaren, så måste mantelberedare rent generellt hålla högre temperatur än tankar med slingberedare, vilket sänker cop på värmeproduktionen till huset men ökar mängd momentant tillgängligt vv. Så det blir (återigen) en kompromiss mellan olika mål, mellan komfort, ekonomi, cop, osv. Därför finns det inte ett korrekt svar.

En fråga till Rikard och andra med mantelberedare: Hur håller ni vattnet legionellasäkert? Ligger ni konstant på en ganska hög temperatur i beredaren (och därmed tanken?) eller punktvärmer ni då och då till avdödningstemperatur, och klarar ni i så fall det med bara VP eller krävs elpatron?

Hur slingan är utformad och längden är viktig om man värmer vv med en slinga även om mängden vv säkert är lika med kort slinga men då tvingas man tappa så sakta så det inte funkar praktiskt. Jag håller drygt 50 grader i toppen på beredaren kör legionella bränning var 14de dag till 55 grader i hela beredaren och det klarar vp inte med kompressorn den sista graden höjer den med kompressorn. Hade min beredare haft en längre eller bättre utförd laddslinga hade vp klarat legionella körning endast med kompressorn. Jag har ingen blandningsventil efter beredaren just pga av att jag inte vill att den ska späda vv i onödan och det gör även nya blandningsventiler i alla fall dom jag provat har en blandningsventil före beredaren pga vedeldningen.

[jehu]

Nu har jag inte följt med i alla inlägg, men som jag tolkvar det så använder ni en kombination av förhöjda börvärden i nedre delen av tanken, vilket ger dålig COP när värmepumpen värmer huset vid låga energibehov.
I kombination med extra varmvatten (elpatron i övre delen av tanken) när ni vet att det skall badas eller tappas mer varmvatten än nödvändigt.
Detta är i grunden ett problem med CTC:s värmepumpar, att varmvattnet ofta inte räcker till utan att ta till tweakningar av instälningarna, som gör driften dyrare.
Huruvida man löser det med varmare i nedre tanken, elpatron i övre, eller en extern beredare tror jag har väldigt liten ekonomisk betydelse.
Fördelen med den externa beredare är att man optimera värmepumpens drift för värme, och att man slipper bekymra sig över mängden tappvarmvatten som finns tillgänglig, eller hålla på att fippla med extra varmvatten en tid innan man behöver det.
Väldigt många har nog inte den planering som krävs för att aktivera extra varmvatten i tid till när de behöver det.

Precis rätt, bra Rickard! 😎
Med tillägg för att vår elförbrukning sjönk när vi satte en 100 l vvb i serie.
Har inte mätt eller loggat så jag kan säga säkert vad det beror på, men pumpen jobbar nu enbart med husvärme.
Med tillägg för att min temp är satt till 37 grader för varmvattnets skull.
Vilket torde dra ner cop lite.
Nöjda i fjorton år nu.

[purjo__]

Hur kan det bli billigare att värma med en elberedare än med värmepumpen? Även om elpatronen i värmepumpen står för all värme så borde det inte bli billigare med en annan elpatron?

[Smurfen.]

Tycker inte det är så konstigt nu när vp värmer så mycket den kan utan att elpatron går in och delvis hjälper till med husvärmen eftersom de båda tankarna sitter ihop är det ju viss risk att det blir så och det visar ju Kullabackens erfarenhet.