Ämne: KB tank - Öppen diskussion

[Smurfen.]

Jag kommer inte använda spjäll, främst av kostnadsskäl. Istället har jag en extra cirkpump som stänger av cikulationen genom batteriet. Dels har jag redan cirkpumparna och dels blir styrningen av den mycket enkel. Enbart en termostat som bryter spänningen till pumpen vid given temperatur.

Reglerventilen och styrningen till den har jag redan, den används mot golvvärmen men nu med vp så behövs den inte om jag inte väljer att elda.

Men när cirkulationen stoppas då kommer ju röret värmas eller kylas av luften runt i kring och då kanske den startar och stoppar hela tiden eller inte startar alls eller 

[putte82]

Lite mera utförlig redovisning för min uträkning..

För att räkna hur tanken sjunker i temperatur räknar jag såhär:

Tv=Tankens volym är 1500 liter
Fv=Flödet genom tanken är 21 liter i minuten.
Tt=Tankens temperatur
Tf=Temperaturen på inkommande kb till tanken.

Tankens nya temperatur efter en minut=(((Tv-Fv)*Tt)+(Fv*Tf))/Tv
Exempel: (((1500-21)*5)+(21*4))/1500

1500-21=1479       [tankens volym minus volymen som går ut till vp på en minut]
1479*5=7395        [antal gradminuter i tanken efter avdrag för utgående volym]
21*4=84               [antal gradminuter som under samma minut tillförs tanken från borrhålet]
7395+84=7479      [antalet gradminuter i tanken efter en minut]
7479/1500=4.986   [tankens nya temperatur efter en minut]

Tanken ändrar alltså 0.014 grader på en minut om temperaturskillnaden mellan tanken och inkommande kb är en grad.


Nästa steg är att ta reda på vilken temperatur som kommer in och ut ur borrhålet under drift. Jag har då använt den uppmätta temperaturen på kb-in och kb-ut genom min vp under en arbetscykel.

Använder här ett exempel jag loggade på min värmepump igår.
Gångtid: 17% senaste 2 dygnen. [vp har haft en gångtid på 8 timmar de senaste 48 timmarna, dvs ca 17%]
Körtid: 35 minuter [kompressorn i vp går i 35 minuter innan den jobbat ikapp gradminuterna och stannar]

Tid            kb-in kb-ut
-------------------------------------------------
15:52    5.3   5.2
15:53    5.2   2.2
15:59           5.3   2
16:02           5.2   1.9
16:02           5   1.8
16:03    4.9   1.7
16:03           4.8   1.4
16:03           4.7   1.4
16:03           4.6   1.3
16:03           4.5   1.1
16:04           4.4   1
16:04           4.3   0.9
16:04           4.2   0.8
16:05           4.1   0.7
16:05           4   0.5
16:06           3.9   0.4
16:08           3.8   0.3
16:01           3.7   0.2
16:02    3.6   0.1
16:13           3.5   0.1
16:13           3.4   -0.1
16:14           3.3   -0.2
16:15           3.2   -0.3
16:15           3.1   -0.4
16:16      3   -0.4
16:18           2.9   -0.9
16:19           2.8   -1
16:21           2.7   -1.1
16:23           2.6   -1.1
16:24           2.5   -1.1
16:27           2.4   -1.3
--------------------------------------------

Av dessa mätningar vill vi använda följande data:
Kb-in sjunker från 5.3 till 2.4 = 2.9 grader
Kb-ut sjunker från 5.2 till -1.3 = 6.5 grader.

Kb-in sjunker 2.9 grader på 35 minuter=ca 0.08 grader per minut.
Temperaturskillnaden på kb-in och kb-ut är i snitt 3.35 grader


Nu kan vi använda dessa data och simulera hur tanken sjunker i temperatur.

Vi antar att tankens temperatur vid startögonblicket är samma temperatur som kb-in var när min värmepump startade. Varför jag antar den temperaturen får du svar på längst ner i denna post.

Då räknar vi tankens temperatur..

Tankens volym: 1500 liter
Tankens starttemperatur 5.3 grader
Flödet genom tanken antar vi är: 27 liter per minut. [detta är ett uppskattat värde mot deltaT som är 3.35, vilket ger oss en effektsiffra på drygt 6kw vilket är rimligt att vp tar från borrhålet vid så hög kb och bara 28 grader framledning]

Om vi tittar på kb-in så ligger den och pendlar mellan 5.3 eller 5.2 första 10 minuterna, detta värde brukar vara oförändrat och att det blev så just denna gång tror jag beror på att värdet låg nära brytpunkten för avrundningen vilket gör att den pendlar 0.1 grad. Så för enkelhetens skull antar vi den oförändrad de första 10 minuterna.

Sedan dalar temperaturen fort, detta är när vätskan i slangen har cirkulerat ett varv och det avkylda kb från vp börjar komma tillbaka. Nu först blir det en skillnad med tanken. Från 16:03 till 16:13 sjunker kb in från 4.9 till 3.5. Nu räknar vi hur det blir med tanken.

För att göra det enkelt antar vi att kb-in sjunker direkt till 3.5 och förblir så hela 10 minuterna.

Efter 11minuter har vi då (((1500-27)*5.3)+(27*3.5))/1500=5.2676
Efter tolv minuter har vi (((1500-27)*5.2676)+(27*3.5))/1500=5.2357832
Osv...

Efter 20 minuter har vi 5.0 grader i tanken. Alltså har vi en temperatursänking på 0.3 grader istället för 1.8. Och då hade vi ju räknat att kb-in i tanken direkt var 3.5 istället för först vid sista minuten. Detta ger givetvis en ännu mindre sänkning. Men ni får en liten riktlinje.


För att göra en mer korrekt beräkning måste vi ta i beräkning att kb från borrhålet kommer sjunka långsammare med tanken. Detta då kb-in till värmepumpen sjunker långsammare(som just demonstrerades). För att uppskatta hur kb från borrhålet faktiskt kommer sjunka med tanken har jag räknat enligt följande..

Nu använder vi oss av dessa data vi samlade under loggningen:

Kb-in sjunker 2.9 grader på 35 minuter=ca 0.08 grader per minut.

Sänkingen av kb över värmepumpen är i snitt 3.35. Då tar vi temperaturen som vp får från tanken och minskar den med 3.35. Då får vi temperaturen borrhålet matas med. Sedan har vi samma ökning över borrhålet. Men den sjunker i snitt 0.08 grader per minut. Detta är alltså så fort borrhålet sjunker i temperatur.

Lägger vi till denna beräkning med det vi beräknat tidigare och beräknar från första till sista minut får vi följande resultat:

Minuter körtid   Temperatur tank   Kb-in-vp   Kb-ut-vp   Kb-in-tank
0                   5.300                   5.300           1.950           5.200
1                   5.298                   5.298           1.948           5.218
2                   5.297                   5.297           1.947           5.217
3                   5.295                   5.295           1.945           5.215
4                   5.294                   5.294           1.944           5.214
5                   5.292                   5.292           1.942           5.212
6                   5.291                   5.291           1.941           5.211
7                   5.290                   5.290           1.940           5.210
8                   5.288                   5.288           1.938           5.208
9                   5.287                   5.287           1.937           5.207
10                   5.285                   5.285           1.935           5.205
11                   5.284                   5.284           1.934           5.204
12                   5.282                   5.282           1.932           5.202
13                   5.281                   5.281           1.931           5.201
14                   5.279                   5.279           1.929           5.199
15                   5.278                   5.278           1.928           5.198
16                   5.277                   5.277           1.927           5.197
17                   5.275                   5.275           1.925           5.195
18                   5.274                   5.274           1.924           5.194
19                   5.272                   5.272           1.922           5.192
20                   5.271                   5.271           1.921           5.191
21                   5.269                   5.269           1.919           5.189
22                   5.268                   5.268           1.918           5.188
23                   5.267                   5.267           1.917           5.187
24                   5.265                   5.265           1.915           5.185
25                   5.264                   5.264           1.914           5.184
26                   5.262                   5.262           1.912           5.182
27                   5.261                   5.261           1.911           5.181
28                   5.259                   5.259           1.909           5.179
29                   5.258                   5.258           1.908           5.178
30                   5.256                   5.256           1.906           5.176
31                   5.255                   5.255           1.905           5.175
32                   5.254                   5.254           1.904           5.174
33                   5.252                   5.252           1.902           5.172
34                   5.251                   5.251           1.901           5.171
35                   5.249                   5.249           1.899           5.169
-------------------------------------------------------------------------------------------

Ett nästan orimligt resultat kan jag tycka, men jag kan inte se hur jag ska räkna annorlunda.
Faktum är att i denna uträkning utgår jag ifrån att kb från borrhålet börjar sjunka direkt, vilket i verkligheten sker först efter ca 10 minuter.

Även om jag sänker höjningen över borrhålet till bara 2 grader och höjer sänkningen per minut till 0.3 så är sluttemperaturen på tanken ändå 4.288 grader.

Att borrhålet inte skulle återfå samma temperatur till nästa körning kan jag inte se. Energiuttaget är ju exakt det samma, bara fördelat under en längre tid.

Att tanken då inte skulle hinna återfå sin starttemperatur ter sig inte troligt.

[putte82]

Men när cirkulationen stoppas då kommer ju röret värmas eller kylas av luften runt i kring och då kanske den startar och stoppar hela tiden eller inte startar alls eller 

Cirkpumpen(CP3) till batteriet på inluften styrs av givarna gt4 och gt3. Gt4 sitter i luftkanalen och där flödar ju luften jämt. Gt3 sitter på inkommande kb från borrhålet. Det skulle teoretiskt kunna stå still ett tag så temperaturen ökar. Problemet löses lätt genom att flytta givaren innan sticket mot batteriet(lägre ner på bilden). Då skulle cirkpumpen felaktigt starta om ingen laddning eller uttag sker mot borrhålet tillräckligt länge så att röret skall bli varmare än utetemperaturen(i praktiken tror jag det aldrig sker). Men så fort cp startar kommer det cirkulera runt givaren och cirkpumpen kommer stanna igen.

CP2 går hela tiden. Sedan finns ingen annan styrning annat än om man vill stänga av cirkulationen från borrhålet när tanken är färdigladdad. Det sker enligt tidigare förslag genom att även sätta en givare(döpes gt5) på kb-retur mot borrhålet. Då skall cirkpumpen stanna när den givaren samt gt3 har samma temperatur. Eller rättare sagt den skall stanna när gt4 är samma eller högre temperatur än gt3. Annars skulle den ju starta i de fall tanken blir fulladdad och laddning från avluften sker mot borrhålet.

Har köpt en varvtalsstyrd lågenergicirkpump på onlineauktion som kanske får gå 24/7 mot borrhålet. Får räkna på om det är bra eller gör bättre nytta på annan plats i systemet.

[egeninstallationkaninget]

Lite mera utförlig redovisning för min uträkning..

För att räkna hur tanken sjunker i temperatur räknar jag såhär:

Tv=Tankens volym är 1500 liter
Fv=Flödet genom tanken är 21 liter i minuten.
Tt=Tankens temperatur
Tf=Temperaturen på inkommande kb till tanken.

Tankens nya temperatur efter en minut=(((Tv-Fv)*Tt)+(Fv*Tf))/Tv
Exempel: (((1500-21)*5)+(21*4))/1500

1500-21=1479       [tankens volym minus volymen som går ut till vp på en minut]
1479*5=7395        [antal gradminuter i tanken efter avdrag för utgående volym]
21*4=84               [antal gradminuter som under samma minut tillförs tanken från borrhålet]
7395+84=7479      [antalet gradminuter i tanken efter en minut]
7479/1500=4.986   [tankens nya temperatur efter en minut]

Tanken ändrar alltså 0.014 grader på en minut om temperaturskillnaden mellan tanken och inkommande kb är en grad.


Nästa steg är att ta reda på vilken temperatur som kommer in och ut ur borrhålet under drift. Jag har då använt den uppmätta temperaturen på kb-in och kb-ut genom min vp under en arbetscykel.

Använder här ett exempel jag loggade på min värmepump igår.
Gångtid: 17% senaste 2 dygnen. [vp har haft en gångtid på 8 timmar de senaste 48 timmarna, dvs ca 17%]
Körtid: 35 minuter [kompressorn i vp går i 35 minuter innan den jobbat ikapp gradminuterna och stannar]

Tid            kb-in kb-ut
-------------------------------------------------
15:52    5.3   5.2
15:53    5.2   2.2
15:59           5.3   2
16:02           5.2   1.9
16:02           5   1.8
16:03    4.9   1.7
16:03           4.8   1.4
16:03           4.7   1.4
16:03           4.6   1.3
16:03           4.5   1.1
16:04           4.4   1
16:04           4.3   0.9
16:04           4.2   0.8
16:05           4.1   0.7
16:05           4   0.5
16:06           3.9   0.4
16:08           3.8   0.3
16:01           3.7   0.2
16:02    3.6   0.1
16:13           3.5   0.1
16:13           3.4   -0.1
16:14           3.3   -0.2
16:15           3.2   -0.3
16:15           3.1   -0.4
16:16      3   -0.4
16:18           2.9   -0.9
16:19           2.8   -1
16:21           2.7   -1.1
16:23           2.6   -1.1
16:24           2.5   -1.1
16:27           2.4   -1.3
--------------------------------------------

Av dessa mätningar vill vi använda följande data:
Kb-in sjunker från 5.3 till 2.4 = 2.9 grader
Kb-ut sjunker från 5.2 till -1.3 = 6.5 grader.

Kb-in sjunker 2.9 grader på 35 minuter=ca 0.08 grader per minut.
Temperaturskillnaden på kb-in och kb-ut är i snitt 3.35 grader


Nu kan vi använda dessa data och simulera hur tanken sjunker i temperatur.

Vi antar att tankens temperatur vid startögonblicket är samma temperatur som kb-in var när min värmepump startade. Varför jag antar den temperaturen får du svar på längst ner i denna post.

Då räknar vi tankens temperatur..

Tankens volym: 1500 liter
Tankens starttemperatur 5.3 grader
Flödet genom tanken antar vi är: 27 liter per minut. [detta är ett uppskattat värde mot deltaT som är 3.35, vilket ger oss en effektsiffra på drygt 6kw vilket är rimligt att vp tar från borrhålet vid så hög kb och bara 28 grader framledning]

Om vi tittar på kb-in så ligger den och pendlar mellan 5.3 eller 5.2 första 10 minuterna, detta värde brukar vara oförändrat och att det blev så just denna gång tror jag beror på att värdet låg nära brytpunkten för avrundningen vilket gör att den pendlar 0.1 grad. Så för enkelhetens skull antar vi den oförändrad de första 10 minuterna.

Sedan dalar temperaturen fort, detta är när vätskan i slangen har cirkulerat ett varv och det avkylda kb från vp börjar komma tillbaka. Nu först blir det en skillnad med tanken. Från 16:03 till 16:13 sjunker kb in från 4.9 till 3.5. Nu räknar vi hur det blir med tanken.

För att göra det enkelt antar vi att kb-in sjunker direkt till 3.5 och förblir så hela 10 minuterna.

Efter 11minuter har vi då (((1500-27)*5.3)+(27*3.5))/1500=5.2676
Efter tolv minuter har vi (((1500-27)*5.2676)+(27*3.5))/1500=5.2357832
Osv...

Efter 20 minuter har vi 5.0 grader i tanken. Alltså har vi en temperatursänking på 0.3 grader istället för 1.8. Och då hade vi ju räknat att kb-in i tanken direkt var 3.5 istället för först vid sista minuten. Detta ger givetvis en ännu mindre sänkning. Men ni får en liten riktlinje.


För att göra en mer korrekt beräkning måste vi ta i beräkning att kb från borrhålet kommer sjunka långsammare med tanken. Detta då kb-in till värmepumpen sjunker långsammare(som just demonstrerades). För att uppskatta hur kb från borrhålet faktiskt kommer sjunka med tanken har jag räknat enligt följande..

Nu använder vi oss av dessa data vi samlade under loggningen:

Kb-in sjunker 2.9 grader på 35 minuter=ca 0.08 grader per minut.

Sänkingen av kb över värmepumpen är i snitt 3.35. Då tar vi temperaturen som vp får från tanken och minskar den med 3.35. Då får vi temperaturen borrhålet matas med. Sedan har vi samma ökning över borrhålet. Men den sjunker i snitt 0.08 grader per minut. Detta är alltså så fort borrhålet sjunker i temperatur.

Lägger vi till denna beräkning med det vi beräknat tidigare och beräknar från första till sista minut får vi följande resultat:

Minuter körtid   Temperatur tank   Kb-in-vp   Kb-ut-vp   Kb-in-tank
0                   5.300                   5.300           1.950           5.200
1                   5.298                   5.298           1.948           5.218
2                   5.297                   5.297           1.947           5.217
3                   5.295                   5.295           1.945           5.215
4                   5.294                   5.294           1.944           5.214
5                   5.292                   5.292           1.942           5.212
6                   5.291                   5.291           1.941           5.211
7                   5.290                   5.290           1.940           5.210
8                   5.288                   5.288           1.938           5.208
9                   5.287                   5.287           1.937           5.207
10                   5.285                   5.285           1.935           5.205
11                   5.284                   5.284           1.934           5.204
12                   5.282                   5.282           1.932           5.202
13                   5.281                   5.281           1.931           5.201
14                   5.279                   5.279           1.929           5.199
15                   5.278                   5.278           1.928           5.198
16                   5.277                   5.277           1.927           5.197
17                   5.275                   5.275           1.925           5.195
18                   5.274                   5.274           1.924           5.194
19                   5.272                   5.272           1.922           5.192
20                   5.271                   5.271           1.921           5.191
21                   5.269                   5.269           1.919           5.189
22                   5.268                   5.268           1.918           5.188
23                   5.267                   5.267           1.917           5.187
24                   5.265                   5.265           1.915           5.185
25                   5.264                   5.264           1.914           5.184
26                   5.262                   5.262           1.912           5.182
27                   5.261                   5.261           1.911           5.181
28                   5.259                   5.259           1.909           5.179
29                   5.258                   5.258           1.908           5.178
30                   5.256                   5.256           1.906           5.176
31                   5.255                   5.255           1.905           5.175
32                   5.254                   5.254           1.904           5.174
33                   5.252                   5.252           1.902           5.172
34                   5.251                   5.251           1.901           5.171
35                   5.249                   5.249           1.899           5.169
-------------------------------------------------------------------------------------------

Ett nästan orimligt resultat kan jag tycka, men jag kan inte se hur jag ska räkna annorlunda.
Faktum är att i denna uträkning utgår jag ifrån att kb från borrhålet börjar sjunka direkt, vilket i verkligheten sker först efter ca 10 minuter.

Även om jag sänker höjningen över borrhålet till bara 2 grader och höjer sänkningen per minut till 0.3 så är sluttemperaturen på tanken ändå 4.288 grader.

Att borrhålet inte skulle återfå samma temperatur till nästa körning kan jag inte se. Energiuttaget är ju exakt det samma, bara fördelat under en längre tid.

Att tanken då inte skulle hinna återfå sin starttemperatur ter sig inte troligt.

Håller inte på med sådant här men jag tycker ditt initiativ är positivt, dina nya ideer + ev. erfarenheter från forums medlemmar kan ju bli något bättre. Och någon borde ha provat liknade tidigare?
Jag tror du har rätt i sak, om tanken har samma el högre temp jmf borrhålet pga pannrumstemperatur, frånluft, sol eller annat.
Jag tycker också det är irriterande att KBin sjunker från "andra, tredje, fjärde varvet".
Dessutom finns en del här på forumet som hävdar att man kan ha ett kortare hål eller får högre Kbin om man har varvtalsstyrd pump dvs belastar hålet jämnare?

Jag skulle nu fundera över besparingspotentialen för olika alternativ.
T.ex om du höjer KBin med 1,5C minus lågenergi cp driften, vad ger detta per år? T.ex Kbin höjning 1,5C *3% *dina 5000kWh *0,9kr/kWh= 200kr/år - cp drift?
Kan du höja temperaturen i tanken än mer vintertid vore det mer värt?

Följer denna tråd vidare med intresse.

[hawkeye99]

1500 liter brinelösning i ett pannrum. det kräver förmodligen  rejält brandskydd,  som någon skriver, det kommer att bli kallare, däremot om man har  fler borrhål och pumpar kan det vara vits med blandingskärl, eftersom de då har gemensamma kollektorer, dvs alla borrornas kollektorer går till blandningskärlet och sedan plockar varje pump från detta, dock måste hastigheten för påfyllning bli större till kärlet nr det  är som mest belastning  REturen till borrorna går direkt från varje pump.
Men har du frånluft och sätter en växlare på frånluften och förvärmer brinen får du ut mer energi. 

[egeninstallationkaninget]

1500 liter brinelösning i ett pannrum. det kräver förmodligen  rejält brandskydd,  som någon skriver, det kommer att bli kallare, däremot om man har  fler borrhål och pumpar kan det vara vits med blandingskärl, eftersom de då har gemensamma kollektorer, dvs alla borrornas kollektorer går till blandningskärlet och sedan plockar varje pump från detta, dock måste hastigheten för påfyllning bli större till kärlet nr det  är som mest belastning  REturen till borrorna går direkt från varje pump.
Men har du frånluft och sätter en växlare på frånluften och förvärmer brinen får du ut mer energi.

Intressant, hur mycket brine% behöver man ha i detta fall?
Kan man växla värmen i tanken på annat sätt, tex med en slinga?

[putte82]

Håller inte på med sådant här men jag tycker ditt initiativ är positivt, dina nya ideer + ev. erfarenheter från forums medlemmar kan ju bli något bättre. Och någon borde ha provat liknade tidigare?
Jag tror du har rätt i sak, om tanken har samma el högre temp jmf borrhålet pga pannrumstemperatur, frånluft, sol eller annat.
Jag tycker också det är irriterande att KBin sjunker från "andra, tredje, fjärde varvet".
Dessutom finns en del här på forumet som hävdar att man kan ha ett kortare hål eller får högre Kbin om man har varvtalsstyrd pump dvs belastar hålet jämnare?

Jag skulle nu fundera över besparingspotentialen för olika alternativ.
T.ex om du höjer KBin med 1,5C minus lågenergi cp driften, vad ger detta per år? T.ex Kbin höjning 1,5C *3% *dina 5000kWh *0,9kr/kWh= 200kr/år - cp drift?
Kan du höja temperaturen i tanken än mer vintertid vore det mer värt?

Följer denna tråd vidare med intresse.

Tanken har samma grundprincip som varvtalstyrda pumpar. Man tar ut samma mängd energi men under en längre tidsperiod. Vilket betyder att man tar ut energin med en lägre effekt från borrhålet vilket i sin tur betyder att temperaturskillnaden på köldbäraren jämfört med borrhålet behöver vara mindre. Vilket i min hjärna betyder högre kb-in till pumpen.

Hur mycket besparingen är beror helt på vilka förutsättningar systemet får. I mitt fall då min vp går relativt lite, bara i snitt 32 dagar om året då den går över 50%, så kommer besparingen vara stor. Har man en vp som går dygnet runt 3-4 månader om året, då är besparingen liten.
Har man däremot tanken även kopplad mot en FLM då blir besparingen rätt stor om man har ett dåligt isolerat hus som har värmebehov även om det är relativt varmt ute.

Att räkna på årsbesparingen kräver en fler parametrar än bara anta att kb höjs i snitt med en visst antal grader. Skillnaden på kb till värmepumpen med tanken är kanske bara 1 grad vid 50% drift men 3-4 grader vid 25% drift. Så det beror alltså helt på hur stor andel timmar den jobbar i olika drifttider.

Att höja temperaturen i tanken vintertid ger mer besparing, det är dock svårare. Har man en FLM till tanken blir dock energiåtervinningen från luften större. Jag har dock inte räknat på det då jag själv kommer sätta min FLM efter FTX och då kommer energiåtervinningen till tanken bli lägre vintertid jämfört med traditionell FLM installation. Men desto större sommartid, upp till 100% större.

[putte82]

1500 liter brinelösning i ett pannrum. det kräver förmodligen  rejält brandskydd,  som någon skriver, det kommer att bli kallare, däremot om man har  fler borrhål och pumpar kan det vara vits med blandingskärl, eftersom de då har gemensamma kollektorer, dvs alla borrornas kollektorer går till blandningskärlet och sedan plockar varje pump från detta, dock måste hastigheten för påfyllning bli större till kärlet nr det  är som mest belastning  REturen till borrorna går direkt från varje pump.
Men har du frånluft och sätter en växlare på frånluften och förvärmer brinen får du ut mer energi.

Det kommer bli kallare i rummet OM man inte isolerar tanken, vilket troligtvis kommer vara önskvärt för att slippa eventuellt kondensvatten.

Det blir ingen skillnad på en eller flera borrhål eller pumpar.

[putte82]

Intressant, hur mycket brine% behöver man ha i detta fall?
Kan man växla värmen i tanken på annat sätt, tex med en slinga?

Jag funderar också på hur hög procenthalt man behöver. Det borde väl vara proportionellt med hur låg lägsta kb-temperatur i värmeväxlaren man har. Den siffran kommer inte ändras med tanken men olika värmepumpar har ju olika förutsättningar. Man kanske räknar på en kb-ut så låg som -10? -15? Spontant känns det som att frysskyddet måste vara lika med lägsta kb-temperatur i växlaren.

Man kan växla med tex slinga eller värmeväxlare så man kan ha vatten i tanken istället. Det ger dock helt andra förutsättningar. Jobbar på en sådan lösning.

[SUNE73]

Jag funderar också på hur hög procenthalt man behöver.

En optimal blandning kb sprit tror jag va kring 23% "om jag minns rätt". Eller om det blev ett frysskydd ner till -23 °C.

Minns inte 

Frågan ventilerades vad jag minns i slutet 2003 eller 2004 i en tråd som jag inte minns vad den hette 

[putte82]

En optimal blandning kb sprit tror jag va kring 23% "om jag minns rätt". Eller om det blev ett frysskydd ner till -23 °C.

Minns inte 

Frågan ventilerades vad jag minns i slutet 2003 eller 2004 i en tråd som jag inte minns vad den hette 

Optimal i vilket avseende?

[SUNE73]

Optimal i vilket avseende?

Överföring av värme - värmeledningsförmåga. Tror även de hade tagit hänsyn till pumpbarheten.
Kostnaden för fryskyddsvätskan var ej en del av bedömningen.

[putte82]

Överföring av värme - värmeledningsförmåga. Tror även de hade tagit hänsyn till pumpbarheten.
Kostnaden för fryskyddsvätskan var ej en del av bedömningen.

Misstänkte att det var det. Vilket ju inte är intressant i detta fall. Snarare hur lite frostskydd man kan ha.

[Roland]

Att borrhålet inte skulle återfå samma temperatur till nästa körning kan jag inte se. Energiuttaget är ju exakt det samma, bara fördelat under en längre tid.

Att tanken då inte skulle hinna återfå sin starttemperatur ter sig inte troligt.

Energiuttaget är inte fördelat över en längre tid, cykeltiden med eller utan tank är densamma, i det fall jag räknade med två timmar varav kompressorn går 40 minuter följt av 80 minuter vila.

Varför skulle det vara troligt att tanken vid nästa cykels start har samma temperatur köldbärartemperaturen i fallet utan tank? Det duger inte att utan vidare anta att så är fallet. Kalkylen måste kunna visa att så är fallet, att temperaturen efter 80 minuters vila är densamma som den man startade beräkningen med vid tiden noll så att cykeln kan upprepas.

[putte82]

Energiuttaget är inte fördelat över en längre tid, cykeltiden med eller utan tank är densamma, i det fall jag räknade med två timmar varav kompressorn går 40 minuter följt av 80 minuter vila.

Varför skulle det vara troligt att tanken vid nästa cykels start har samma temperatur köldbärartemperaturen i fallet utan tank? Det duger inte att utan vidare anta att så är fallet. Kalkylen måste kunna visa att så är fallet, att temperaturen efter 80 minuters vila är densamma som den man startade beräkningen med vid tiden noll så att cykeln kan upprepas.

Du glömmer att cirkulationen mellan tank och borrhål(återladdningen) fortsätter efter vp stannar. Därav är energiuttaget fördelat(ojämt) över hela 120minuter eller till dess att tanken är fullt återladdad, vilket som inträffar först.

Majoriteten av uttaget sker så länge vp går. Tanken tappar lite energi tack vare att kb in i tanken sjunker från start till stop av vp. Denna energi återladdas sedan när vp har stannat.

Alltså energiuttaget är detsamma bara fördelat under en längre tid.