0 medlemmar och 2 gäster tittar på detta ämne.
Då flödet är högre över värmepumpen än i den externa kretsen fungerar Nibes koppling med T i toppen utmärkt, man kan även sätta T i botten, det borde vara bäst kan jag tycka.Faktum är dock att om flödet är högre i den interna kretsen så får man en kortslutning över tanken som gör att den returtemp som värmepumpen arbetar med kommer att vara någon eller några grader högre än returen från radiatorerna.Hur mycket detta påverkar COP negativt beror på flera olika faktorer, dels hur mycket högre flödet är i den interna kretsen, och dels hur bra skiktning man får i acktanken.Med negativt menar jag då i förhållande till en värmepump som körs utan arbetstank, som hela tiden får arbeta med den kalla radiatorreturen.Ett lågt flöde i externa kretsen för även att man måste öka kurvan så att få lika varmt inne som om man körde ett högre flöde och utan arbetstank.En högre kurva ger sämre COP.Arbetstankens funktion, att ge mindre översvängningar i slutet av en driftscykel, kanske gör att COP totalt sett blir lika bra, det kan jag inte uttala mig om, men skillnaderna är oavsett vilken lösning som är bäst väldigt små om vi bara talar om mindre flödesskillnader.Har man DT10 över värmepumpen och DT20 över radiatorerna så blir det dock klart oekonomiskt med tank.Alltså OM det finns möjlighet att istället öka flödet i radiatorkretsen.Finns inte den möjligheten så krävs ju tanken, och man får acceptera en hög kurva och relativt låg COP.
Det visar sig, ej förvånande, att ErikB har rätt, dimensioneringen var inte som jag hade det för, 1280 l/h utan 811 l/h.Flöde 0.22 l/s alltså högre än vad värmepumpen är designad för (0.18 l/s).Med en arbetstank konventionellt inkopplad till mitt system skulle alltså tanken aldrig ackumulera någon energi, det flöde som kommer från värmepumpen skulle omedelbart lämna tanken i toppen och vidare till radiatorerna.I ett äldre system med DT20, som cocacola ofta hänvisar till blir det annorlunda, där är flödet lägre i radiatorkretsen än genom värmepumpen och man får en kortslutning via acktanken, värmen från värmepumpen går alltså nedåt i tanken och värmer radiatorreturen, om skiktningen är bra ackumuleras även under tiden energi i tanken och man får längre gångtider och lite mindre temperaturvariationer i radiatorkretsen.
Helt jävla otroligt. Jag sa redan den 18 november att det inte kunde stämma med dina flöden. Jag har förklarat varför och vart bromsen ligger. Nämligen i VP. Du har hårdnackat vägrat att lyssna på mina argument. Men nu har ErikB rätt. Nu återstår bara en frågaDu berättade tidigare att du vid -30 hade en framledning på 43 grader och ett DT på 6grader vill jag minnas. Och nu har vi ett flöde på 811 l/s (0,23 l/s). Det blir en avgiven effekt på 5,77 kw. Men VP ger enligt dig 8,4 som du berättade i en tidigare tråd. Vart har skillnaden tagit vägen?
Kolla bara på avataren :-)AE vrider sig i graven.. Forumet tappar en skatt av kunskap iom att CC och Oraklet lämnar
Jag har högre flöde i interna kretsen än i den externa och returen till vp är oftast lägre än returen från radiatorerna. Det blir så eftersom radiator returen stiger efter några minuters drift av kompressorn men tanken fortsätter att leverera samma retur temp till vp. Vid kontinuerlig drift av kompressorn kommer det dock bli kortslutning av flödet i tanken. Min tank är inkopplad utan T-stycke utan har 4 rör mot tanken Hade jag haft en liten tank hade jag kopplat via ett T-stycke på returen för att minska omblandningen i tanken.
Skulle man kunna tänkas byta betraktningsvinkel på problemet?Man har en byggnad, inne i byggnaden har man ett system för att tillföra energi (Värmesystem).Byggnaden har ett värme läckage som ökar när ute temperaturen sjunker, värmesystemet måste då tillföra mera energi för att ersätta värme läckaget, elementen avger energi till byggnaden.Värmebäraren i elementet krymper då elementet avger energi detta innebär att ny varm energibärare tas från värmesystemet som i sin tur avges till byggnaden också vidare. (Ex självcirkulation) Byggnaden har rum som man kanske vill hålla olika temperaturer i vilket i sin tur kräver möjlighet att reglera energi tillskottet från värmesystemet. (Ex termostater)Skala sedan upp storleken på byggnaden. Då får man större förståelse för var man kan tänkas få energi förlusterna.I ett hyreshus är till exempel varje element som avger värme en typ av”pump” som hjälper till att frakta värmebäraren runt för att avge sin energi. (Ex på besparings potential)Att försöka tvinga energin runt runt runt i ett energi system kräver extra tillförsel av energi.Men ibland kanske man måste göra just detta för att att få en snabb och exakt temperatur reglering.Men då kostar det energi. (Ex pumpenergi och värmeläckage) Liten byggnad liten besparings potential.Stor byggnad stor besparings potential. Då var det då detta med tank eller inte tank.Tankens fördelar?Tankens nackdelar?Byggnadens fördelar?Byggnadens nackdelar?Vilken typ av reglering vill jag ha, fördelar, nackdelar? Jag valde en tank eftersom jag har alldeles för många rörkrökare i släkten. Energi kan varken skapas eller förstöras, den kan endast byta form.En process inom ett isolerat system förblir alltid den totala energin densamma.I en termodynamisk cykel är alltid mängden tillfört värme lika stort som mängden utfört arbete.
Skulle vara intressant att se en graf över hur värmen skiktar sig i en tank, det låter helt otroligt att skiktningen skall kunna bli så bra att temperaturen i tanken är lägre än på returen, men har du mätdata som bevisar det så måste jag ju tro dig.Klart är i alla fall att om man som i mitt extrema fall med DT20 innan man någonsin kan komma upp över önskat börvärde på framledningen så måste temperaturen ut från värmepumpen vara högre än börvärdet - och då är returen från tanken = eller >10 grader varmare än radiatorreturen.Allt annat vore magi, och det tror jag inte på.Varken magi eller mirakel.Kan du göra en graf över händelseförloppet Smurfen?
Hela detta "bråk" beror ju i grunden inte på att det är ekonomisk idioti att strunta i en arbetstank, utan den beror på att det finns ett antal personer som anser att det är viktigare att man kan använda termostater i rummen än att investeringen blir så låg som möjligt.
Det är mitt höga flöde och systemets relativt lilla vattenvolym som gör att returtemperaturen fort börjar stiga.Jag har inte satt något värde för hur mycket returen skall stiga, Nibe reglerar värmen genom att räkna fram en genomsnittligt önskad framledningstemperatur, sedan arbetar reglerdatorn utifrån detta. Hur mycket fram och returtemperaturen varierar beror på vattenvolym, uteffekt och vilka inställningar man gör i reglerdatorn.En tank skulle göra att det blev mindre temperaturvariationer ut till systemet, men då jag inte upplever några nackdelar (ett hus är mycket värmetrögt) med de svängningar jag har så ser jag nyttan med en tank som mycket marginell. Jag har designat hela mitt system för att högt flöde, för att kunna ge värmepumpen förutsättningar att arbeta med så låg temperatur som möjligt.Jag hade kunnat sätta in större radiatorer och istället designat för ett lägre flöde, men valde lite mindre (billigare och snyggare) radiatorer och högre flöde istället.Huruvida det påverkar COP negativt eller ej att köra med ett lägre deltaT är ju en av sakerna som diskuteras i denna tråd.Jag har ännu inte sett några bevis för att COP blir sämre med lägre deltaT, och de som testat öka/minska deltaT i praktiken (som loggar COP) har inte kunnat säkerställa att det påverkar vare sig till det bättre eller sämre.Jag väljer att tills vidare ha uppfattningen att deltaT inte påverkar COP nämnvärt, men att en så låg framledning som möjligt definitivt påverkar COP positivt.
Jag måste bara skriva av mig lite. Bara för att man själv har ett system som tycks fungera och har fungerat över tid betyder det inte att det alltid är rätt att rekommendera andra att göra samma sak. 1, INGEN normal Svensson som investerar i en bergvärmeanläggning vill köra utan termostater.2, INGEN bergvärmeinstallatör rekommenderar sina kunder att dom ska köra utan termostater!Att köra utan termostater blir en efterkonstruktion för att anläggningen inte är fackmannamässigt byggd för det tilltänkta ändamålet. Har läst om rörisar från forumet som träffat CC som känner sig små i VVS-kunskap brevid CC, det borgar för att han besitter en viss kunskap. CC sitter INTE på forumet för att ragga kunder utan för att han brinner över sin yrkesstolthet som han lärt/ärvt av sin far och för att hjälpa andra. För att återgå till tank eller inte, det behövs verkligen inte alltid men vad pratar vi om i pengar? För att göra ALLA nöjda säger vi mellan 10-20 tusen och då får man ett värmesystem som man förväntar sig, för jag tror att ALLA förväntar sig att man kan ha termostater eftersom INGEN säger att man ska ta bort dom. Som ErikB sa, inte för att ta någons parti tycker jag det är svintråkigt om rörisarna slutar på forumet.
OBS! En höjning av rumstemperaturen kan ”bromsas”av termostaterna till radiatorerna eller golvvärmen,varför dessa i så fall måste vridas upp.
Vid inkoppling till system med termostater i alla radiatorer(slingor) monteras antingen överströmningsventilalternativt demonteras ett antal termostater, så att tillräckligtflöde garanteras.
Orsak: Dålig cirkulation i värmebärarkretsen.Åtgärd: Kontrollera värmebärarpump (16).Öppnaeventuella radiatortermostater. Kontrolleraatt smutsfilter (63) ej är igensatt.