Ämne: Köpråd IVT Greenline HE C9, Daikin, Nibe 1245-8

[Daikin_]

Själv så räknade jag med ett effektuttag om 35-40 W/m i granit när jag monterade maskiner.

Det som fångade mitt öga var ditt sätt att räkna på energiuttaget ur hålet

Uttag ur hål (effekt el. energi) är lika med maskinens avgivna effekt (el. energi) minus inmatad effekt (eller energi)
Om kunden har ett behov av 30000 kWh / år av energi och har radiatorer m. 55 C vid DUT då har han ca 3,5-4,0 i SCOP. Med golvvärme kan han ha 4,5-5,0 i SCOP.
Givet det ovan så kommer maskinen m. radiatorer att förbruka 30,000/4=7,500 kWh
Då blir effektuttaget från borrhålet 30,000-7,500=22,500 kW
Om hålet är 220m. så blir lasten 22,500/220 = 102 kWh/m.

Skulle kunden ha golvvärme blir beräkningen 30,000/5=6,000 kWh förbrukning (eleffekt)
Uttaget ur hålet blir då 30,000-6,000=24,000 kWh.
Givet samma djup så ger det 24,000/220= 110 kWh/m.

Då jag inte vet vad för bergart kunden ar på orten kan jag inte uttala mig om borrdjup.

Mvh
Daikin

[cocacola]

Det jag beskrev är tumregler många andvänder sig av.
Riktvärde på möjlig uttagen energi för ett bergvärmehål[redigera | redigera wikitext]

Som riktvärde för ett bergvärmehål med 140 mm (5,5 tum) diameter går det att ta ut maximalt cirka 140 kWh per meter vattenförande borrhål och år. Räknat i effekt (W) handlar det om ett maximalt effektuttag kortvarigt på cirka 50 W per meter vattenförande borrhål, det vill säga inte mycket mer än en 50 W glödlampa.

Genom borrhålets vattenförande längd och tiden kan man dock utvinna ansenliga mängder värmeenergi under ett år. Grundvattnet i Sverige ligger i snitt på ett djup av 10 m under marknivå och neråt. Med ett borrhål på 200 m kan man därför räkna med att det aktiva borrhålsdjupet uppgår till cirka 190 m. Möjlig uttagen energi i form av värmeenergi per år för ett borrhål med 140 mm diameter blir då:
Borrhålsdiameter = 140 mm (5,5")
Maximal uttagen energi per meter hål och år = 140 kWh
Borrhålsdjup 200 m. Effektivt vattenförande håldjup = 190 m
Möjlig uttagen värmeenergi = 190 m x 140 kWh = 26 600 kWh.

Med 2 borrhål på 200 m kan man därför ta ut 53 200 kWh i form av värmeenergi och så vidare. Om man projekterar anläggningen för fler än ett borrhål måste dock avståndet mellan parallella borrhål uppgå till minst 20 m för att inte få för stor genomsnittlig tempertursänkning på grundvattnet i området och avståndet till nästa fastighetstomt ska enligt nuvarande lag uppgå till minst 10 m. Anläggningar där det krävs många bergvärmehål för att få bra bidrag till energiförsörjning kräver därför relativt stora markytor genom avståndskravet på minst 20 m mellan borrhålen. Den el-energi som erfordras för att driva värmepumparna uppgår till cirka 25 % av den energi man får ut i form av värmeenergi vilket reducerar den effektiva energiutvinningen. 1 del inmatad energi i värmepumpens el-motor ger 4 delar utvunnen energi ur grundvattnet

Allt för många dåliga installationer har dryga 50 watt i topp last på hålen
precis som förslaget med 170 m till en 13 kw vp  med en fasighet som har ett behov på dryga 30 000 kwh

ligger du på 35-40 watt på en villa brukar det bli riktigt bra som en toppeffekts dimensionering ,

En noggrann beräkning skall utföras vid en VP installation , 
Jag tittar på vart brytpunkten för vad värme pumpen blir,  det avgör belastningen på borrhålet i effekt räknat
Till en vp med märkeffekt 10 kw  Brukar det hamna på 220 m aktivt  då är brytpunkten vid -5  dryga 45° på
Framledningen i radkrets
då lastas hålet med 32 watt per m ...

så gör jag när jag sitter på kammarn Daikin 
cc

[fhsp4m]

Tack för alla svar hittills! Mycket intressant!

Här är min berggrund enligt SGU:

Litologi: Metagråvacka, glimmerskiffer, grafit- och / eller sulfidförande skiffer, paragnejs, migmatit, kvartsit, amfibolit (ca 1,96 - 1,87 miljarder år)

tekt_enhet: Sveokokarelska orogenen

underenhet: Paleoproterozoiska bergarter 1,96 - 1,75 miljarder år

[froskog]

Det jag beskrev är tumregler många andvänder sig av.
Riktvärde på möjlig uttagen energi för ett bergvärmehål[redigera | redigera wikitext]

Som riktvärde för ett bergvärmehål med 140 mm (5,5 tum) diameter går det att ta ut maximalt cirka 140 kWh per meter vattenförande borrhål och år. Räknat i effekt (W) handlar det om ett maximalt effektuttag kortvarigt på cirka 50 W per meter vattenförande borrhål, det vill säga inte mycket mer än en 50 W glödlampa.

Genom borrhålets vattenförande längd och tiden kan man dock utvinna ansenliga mängder värmeenergi under ett år. Grundvattnet i Sverige ligger i snitt på ett djup av 10 m under marknivå och neråt. Med ett borrhål på 200 m kan man därför räkna med att det aktiva borrhålsdjupet uppgår till cirka 190 m. Möjlig uttagen energi i form av värmeenergi per år för ett borrhål med 140 mm diameter blir då:
Borrhålsdiameter = 140 mm (5,5")
Maximal uttagen energi per meter hål och år = 140 kWh
Borrhålsdjup 200 m. Effektivt vattenförande håldjup = 190 m
Möjlig uttagen värmeenergi = 190 m x 140 kWh = 26 600 kWh.

Med 2 borrhål på 200 m kan man därför ta ut 53 200 kWh i form av värmeenergi och så vidare. Om man projekterar anläggningen för fler än ett borrhål måste dock avståndet mellan parallella borrhål uppgå till minst 20 m för att inte få för stor genomsnittlig tempertursänkning på grundvattnet i området och avståndet till nästa fastighetstomt ska enligt nuvarande lag uppgå till minst 10 m. Anläggningar där det krävs många bergvärmehål för att få bra bidrag till energiförsörjning kräver därför relativt stora markytor genom avståndskravet på minst 20 m mellan borrhålen. Den el-energi som erfordras för att driva värmepumparna uppgår till cirka 25 % av den energi man får ut i form av värmeenergi vilket reducerar den effektiva energiutvinningen. 1 del inmatad energi i värmepumpens el-motor ger 4 delar utvunnen energi ur grundvattnet

Allt för många dåliga installationer har dryga 50 watt i topp last på hålen
precis som förslaget med 170 m till en 13 kw vp  med en fasighet som har ett behov på dryga 30 000 kwh

ligger du på 35-40 watt på en villa brukar det bli riktigt bra som en toppeffekts dimensionering ,

En noggrann beräkning skall utföras vid en VP installation , 
Jag tittar på vart brytpunkten för vad värme pumpen blir,  det avgör belastningen på borrhålet i effekt räknat
Till en vp med märkeffekt 10 kw  Brukar det hamna på 220 m aktivt  då är brytpunkten vid -5  dryga 45° på
Framledningen i radkrets
då lastas hålet med 32 watt per m ...

så gör jag när jag sitter på kammarn Daikin 
cc

Men om pumpen i detta hus kommer att snitta 4-6kw i effekt och enbart gå på 13kw 50 timmar över året när det är -22 ute då (dvs när en 8kw on/off fullt + elpatron), är det fortfarande galet med 170m borra?

/C

[froskog]

Tack för alla svar hittills! Mycket intressant!

Här är min berggrund enligt SGU:

Litologi: Metagråvacka, glimmerskiffer, grafit- och / eller sulfidförande skiffer, paragnejs, migmatit, kvartsit, amfibolit (ca 1,96 - 1,87 miljarder år)

tekt_enhet: Sveokokarelska orogenen

underenhet: Paleoproterozoiska bergarter 1,96 - 1,75 miljarder år

Ibland gäller det att få vp-rävarna att drabba samman för att få ut mycket info som möjligt! 

/C

[Daikin_]

Coca Cola:

Jag ifrågasätter inte ditt påstående om 140 kWh/m och år I energyuttag är rimligt eller ej, jag tycker det är ok.
Det jag syftade på var räknefelet du gjorde.
Ett uttag om 140 kWh/m/år ger en avgiven energi vid 220 m om:
140*220*1,25= 38500 kWh
TS hade 30.000 kWh I sitt hus.
Du missade att lägga till eleffekten till kyleffekten från värmepumpen.

Nu framkommer det att han har kvartsit I sin grund vilket ger helt andra förutsättningar ! Lambda = 6
170 m. i det här fallet kommer att ge en mycket bra besparing.
/Daikin

[Daikin_]

Ibland gäller det att få vp-rävarna att drabba samman för att få ut mycket info som möjligt! 

/C

Bosse (Coca Cola) är mycket duktig och jag har all respekt för honom men det blev något räknefel I detta fallet.
/D

[cocacola]

Räkne fel händer ( jag skyller på att jag fortfarande är blodfattig  )

och det jag hänvisade till var schabloner .

Nu sitter jag vid en dator där mitt beräkningsprogram fungerar .
väljer jag en  g3 10kw 55-45 i systemet  kopplat för buffert  och förbrukningen är på 30 000 kwh  ( Då nollar jag egenuppvärmningen som är räknad till ca 4500 kwh )
 Säger mitt program  högsta KB temp +9°  Vid DUT -18°  0° på inkommande  Det belastas med 29,7 Watt per m 
medeltempen vid +6,7 ute...  Det är nu vi har en riktigt hög temp på KB efter som den stått still i ca 3 timmar innan nästa start kommer . Det buffrade systemet gör att man går tätt runt börvärdena för att hålla ner kondenseringen  samtidigt som tanken fylls och den kurvan man ställer in kan bli lite lägre då genomsnitts tempen under intergral beräkningen blir jämnare , 
Många av dom system som jag gjort om genom åren har fått dessa effekter att när man loggar dom ser det nästan ut som om det vore shunt i dom .
Års scop enligt program  3,96   
Det brukar bli lite bättre    en va programmet säger ,,, men det får man ta som en bonus
Med vänlig hälsning
CC

Tar jag med egen uppvärmningen i beräkningen  blir scop 4,04   Lägsta KB temp +0,8°   

Ändrar jag till 166 m -2,2 vid DUT  3,83 i scop
Mitt personliga tycke är att jag gärna ser att KB in är 0° vid den temp som är jobbigast för värmepumpen att tillverka ,

[Daikin_]

om vi tittar på DUT (-18,8C I Sthlm) och tittar på det som kallas kall zon enligt EN för SCOP beräkning (Helsingfors) så har vi endast strax under 40 timmar på ett år som det är kallare än -18.
Det är inte ens 1 % av total driftstid.
Jag skulle inte lägga massa pengar på att dimensionera kring denna punkt. (borrdjupet)
Sedan att det blir en högre temperatur under hela året är rätt men besparingen ökar inte I proportion till den ökade borrhålskostnaden.
Utöver detta så blir brine ganska varm på våren och det leder till en hög mineffekt.

/D

edit: glömde bifoga temptabell

[fhsp4m]

Vad grymma ni är! Tack så otroligt mycket! Hoppas det hjälper andra också!

Då förstår jag att det kanske inte är jättelönt att borra längre än 170 m i mitt fall? Om vi bortser från kostnaden, antar att det skulle kosta 6 500 kr efter ROT-avdrag att borra 40 meter extra till 210 m, finns det några positiva/negativa effekter att borra till 210 m? Håller borran längre? Något negativt för pumpen om det är för djupt?

Om det inte har några negativa effekter kan jag tänka mig borra lite till. Vem vet? Jag kanske bygger ett fristående garage som jag vill värma upp (halvtroligt). Jag kanske anlägger en pool (mer otroligt men finns som en möjlighet).

[Daikin_]

Att borra 40 m till ger dig en årsbesparing om 200 sek mer.
Enligt schablon borde det efter rot innebära ca 7500 sek I merkostnad att borra detta.
Skulle det kosta 6500 så har du en återbetalningstid om 32 år om du har ett räntefritt lån.

/D

[fhsp4m]

Att borra 40 m till ger dig en årsbesparing om 200 sek mer.
Enligt schablon borde det efter rot innebära ca 7500 sek I merkostnad att borra detta.
Skulle det kosta 6500 så har du en återbetalningstid om 32 år om du har ett räntefritt lån.

/D

Låter som bättre än vissa aktieaffärer jag gjort 

Skämt åsido. Men samtidigt har jag ju borrhålet som reservkraft om jag skulle behöva mer någon gång i framtiden, då tycker jag ca 7 tkr är lite att betala. Förutsatt att det inte skulle vara något negativt att borra "för djupt"?

[Smurfen.]

Hej Smurfen,

Följande steg:

1. elpatronens andra steg spärras
2. elpatronens första steg spärras
3. kompressorns frekvens reduceras
4. kompressorn stoppas.
Det är ordningsföljden för effektbegränsningen.

/D

Låter som en bra effekt vakt  då bör det inte vara några problem att ha 16 Ampere som huvud säkring.

[cocacola]

Det finns ingen nackdelar med en
Borra som dim för 30 watt eller
Mindre .
Cc

[Olle61]

Jag har 16A huvudsäkring till vår gamla 8kW IVT. Den motsvara väl en 9:a idag på grund av att man räknade annorlunda med temperaturen på VB? Jag har aldrig bytt en huvudsäkring på de 10 år som vi bott här. Vi har dock ingen bastu igång.

Jag fattar inte riktigt varför IVT skulle ha behov av större säkringar. Mjukstarten har väl inte med säkringarna att göra?