Ämne: VVS för nybörjare

[purjo__]

Inverterstyrning = varvtalsstyning.

En traditioenll on/off-VP har bara en hastighet på kompressorn. För att få flytande reglering av framledningstempen låter man temperaturen pendla runt börvärdet. Dvs när t ex framledningstempen är 5 grader under börvärdet startar kompressorn och när det är 5 grader över så stannar den. osv...
Sen finns det lite olika algoritmer för att räkna ut hur mycket över resp under börvärde man skall gå. Den vanligaste metoden är gradminutberäkning (även kallar integral).

Med en varvtalsstyrd kompressor reglerar man varvtalet/effekten så att man ligger på börvärdet i princip hela tiden.

Anledningen till att man använder flytande kondensering (vilket i sig är en väldigt kryptisk benämning på variabel framledningstemperatur) är helt enkelt att verkningsgraden på VP'n minskar med ökad temperatur, så genom att bara värma till den temp som behövs ökar man systemets totala verkningsgrad.

[villvetamer]

Purjo: Är flytande kondensering synonymt med varvtalsstyrning dvs. så att om man pratar om en VP som använder flytande kondensering så kan man även anta att den är varvtalsstyrd/inverterstyrd?

Försöker bara få grepp om det finns tre typer av VPs:
fast kondensering,
flytande kondensering,
varvtalsstyrda

...eller bara två typer:
fast kondensering
varvtalsstyrda som tillämpar variabel kondensering

Ursäkta begreppsförvirrningen  Skämspådig

[svenske kocken]

Det finns fast eller flytande kondensering. Bägge "arbetssätten" kan uppnås med eller utan varvtalstyrning. Fast arbetar kompressorn mot ett givet värde oavsett värmebehov, flytande arbetar kompressorn mot ett varierande värde beroende på vid behovet är just för tillfället.

[purjo__]

Fast- eller flytande kondensering talar egentligen bara om ifall börvärdet är det samma hela tiden (t ex om man värmer en acktank och shuntar ut värme från den till värmesystemet) eller om det varierar med värmebehovet (VP'n direktkopplad till värmesystemet och styrs av värmekurva).
Oavsett vilken princip man tillämpar så är det samma värmepump man använder, skillnaden är ju bara en inställning/funktion i styrsystemet (Vissa sampla VP-modeller klarar flytande kondensering/kurvstyrning, men de flesta gör det).

Skillnaden mellan en on/off och en varvtalsstyrd VP är att med on/off-modellen låter man temperaturen pendla runt börvärdet, medan med den varvrtalsstyrda anpassar man varvtalet så att börvärdet hålls konstant (VP'ns avgivna effekt = värmesystemets avgivna effekt).

[villvetamer]

Kocken och Purjo:
Tack för era svar.

[villvetamer]

Edit.
Dubbelpost.

[NilsNN]

BBR kraven är ju där för att man ska bygga nya snålare hus. Dvs ett 170 m2 boa hus, får som i ditt exempel max ha en installerad eleffekt på 6,9 kw. Då måste huset byggas så att det klarar att hålla sig varmt på den effekten.

Det är ju inte så att man sätter in 6,9 kw i ett gammalt hus som behöver 11-12 kw.

I verkligheten så klarar sig nybyggda hus fint med de kraven, stoppar du in 2 kw i en frånluftsvp så får du ju ut 5-6 kw i andra änden, sedan har du ytterligare 3,9 kw "över" för extra elpatron i vvb ftx etc.
Värmepumpen gör ju kraven nåbara, dock så har husen inte blivit så mycket snålare, det behöver inte byggaren, han kan ju ändå presentera ett hus med "väldigt låg inpetad effekt" och det är ju det som konsumenten tittar på. Att husen totalt drar bara lite mindre än tidigare är inte så viktigt, vad konsumenten har kvar i plånboken är enklare att visualisera.

Och expkärlets kondition kan du kolla genom att trycka nätt på bilventilen, kommer det luft och håller ca 0,5b så är det ok! Kommer det vatten är det kasst, byt.

[villvetamer]

NilsNN: Är med på att husen byggs så de klarar BBR, dels för att de vanligen är välisolerade/täta med värmeåtervinning som sänker effektbehovet. 

I det aktuella fallet så tänkte jag att man kanske vänder sig till en mindre husleverantör som bygger i lösvirke samt energi-slösaktigt och överlåter åt byggherren (privatpersonen) att göra energiberäkningen
Säg att man tittar på Nibes 750; OM jag tolkar följande info rätt så ger den ca 4653 Watt vid ett luftflöde på 60 l/s samt 45 graders framledning. COP 2,5 innebär att du stoppar in 1,86kW:
http://www.nibeonline.com/pdf/M11040-2.pdf

Anta nu att huset ligger i norra Sverige, är ett snålbygge med dåligt isolerade väggar (U=0,19), fönster med höga u-värden(U=1,3 ca 25m2), ej vidare tätt klimatskal (0,7 l/s*m2) och bristande golvisolering ovanpå en krygrund. När jag kollar i min räknesnurra landar effektbehovet DUT närmare 10kW för ett hus på 170m2. Säg att energibehovet skall klaras med 750:an, då behövs ytterligare 5,3 kW och man är över 7kW (1,86kW+5,3kW). Kanske inte så vanligt att det inträffar, men inte helt osannolikt.

Och expkärlets kondition kan du kolla genom att trycka nätt på bilventilen, kommer det luft och håller ca 0,5b så är det ok! Kommer det vatten är det kasst, byt.

Ok. Tack för tipset!

[NilsNN]

Men ett sådant hus kommer inte bli godkänt ens på planeringsstadiet, kommunen/bes.man kommer säga nej pga att det ej följer de nya kraven.
Och varför skulle man vilja bygga ett sådant hus egentligen, särskilt i norra Sverige. Kör i mer isolering, det är billigare än man tror, om man får vara med och bestämma mått från början.

[villvetamer]

Huset klarar kraven (dvs. förutom effektkravet som jag tog upp) så det finns inget som en bygglovshandläggare skulle kunna fälla. Det enda kravet som finns enligt BBR kap 9 (tabell 9,2) är att u-medel ej får vara sämre än 0,4W/m2, vilket det inte är i det aktuella fallet. U-värdeskrav och högsta luftläckage nivå finns ej i BBR för byggnader över 100m2 (för byggnader under 100m2 gäller andra regler enligt 9:4).

Siffrorna jag räknar på är inte alls några ovanliga siffror och faktum är att det finns stora och väletablerade småhusleverantörer som har snudd på likvärdiga siffror i energiberäkningar jag sett när jag och sambon varit i husköpartagen.
Skall tillägga att det inte handlar om mina egna byggtankar då jag själv är inne på helt andra (energieffektiva) tankar.

[svenske kocken]

Inte är väl det intressanta om huset ev klarar BBR krav, utan att det är så ekonomist/bra som möjligt. Och att "stora"husbyggare ligger på gränsen visar väl bara hur dom tänker, dvs maximera sin vinst i alla lägen och i stort skiter i vad som kunden får bara han köper.

[villvetamer]

Jo men jag tycker nog det är intressant iaf att veta hur saker och ting fungerar och vad som krävs för att klara lagkraven (även när det gäller mindre sannolika fall)  
För egen del är jag som sagt inne på ett helt annat spår med fokus på energieffektivt byggande.

[villvetamer]

Jag var inne och läste om knäpptank i en annan tråd. Hur fungerar det, på enklast möjliga (men ändå rätt) sätt om man ska installera en tank för att minska knäppningar och man i nuläget har en on/off VP direkt uppkopplad mot radiatorsystemet:

Funkar det att bara installera tanken mellan pumpen och radiatorsystemet som bilden nedanför?
Behöver man någon givare mellan VP och tank samt vad är i så fall lämplig hysteres för när pumpen skall gå igång/slå av?
Jag kollade i Nibes installatörsmaterial för UKV men där fanns ingen givare inritad: http://www.nibe.se/nibedocuments/12150/639282-5.pdf

[svenske kocken]

Jag har en gammal VVB som knäpptank och volymförstorare kopplad som på din bild och det fungerar utmärkt. Givarna finns det ju ingen anledning till att flytta det enda som jag gjort är ju att fått en lite större volym på vattnet samtidigt som jag tvingar de hetvatten som kommer efter VV körning att blanda sig med en större mängd elementvatten och därmed drastiskt sänker temperaturen innan det går ut till elementen

[villvetamer]

OK. Då behövs alltså ingen givare i tanken, utan man använder den givare som redan finns i VPn och som sitter på returen (från radiatorkretsen), gissningsvis innan kondensorn(?)