Ämne: 6kw BVP utan borrhål

[hplp]

Det intryck jag för efter att ha läst artikeln i Byggvärlden är att det handlar inte om en studie där man har installerat FTX och sedan jämfört för och efter installationen utan det handlar om att man har jämfört befintliga bostäder med och utan FTX. Det faktum att 25 % av alla flerfamiljshus ingår i studien tyder på det, jag tvivlar på att så stor andel av alla flerfamiljshus har installerat FTX men jag kan ha fel där.

Elförbrukningen ökade 19 kWh/(m2*år) och värmeförbrukningen minskade med 11 kWh/(m2*år). Det får jag till att i lägenheter med FTX ökar energibehovet för uppvärmning med 8 kWh/(m2*år). Det verkar orimligt att en FTX får energibehovet att öka. Det måste betyda att frånluften lämnar huset med en högre temperatur än utan FTX. Läckaget genom väggarna kan gärna inte påverkas av FTX.

Det beror väl på hur långa ventillationsrören är och vilken isolering de har. Min erfarenhet från FLVPns ca 10m rör på kallvinden är att de börjar tappa energi märkbart redan vid några +grader, och har man tilluft också så blir det dubbla rörlängden som tappar för att sedan eftervärmas, eller rättare sagt, kompenseras för sitt beräknade temperaturfall. Räknar jag lite lätt på mitt hus, vent.175m3/h, 120dygn, ett tapp på i snitt 2 °C, tappar jag drygt ca 330kWh årligen den vägen. Men som jag påpekat tidigare i en annan tråd, det håller luften i rörelse på kallvinden, så det är inte helt bortkastat.

[Erik Bengtsson]

Man får nog avgränsa vad som är vad när det gäller energi för att värma upp. Om man utgår från att man har viss ventilation utan någon värmeåtervinning då kommer värmeåtervinningen att bli som en värmekälla i förhållande till detta. Denna ”värmekällas” effekt avtar dock om inomhustemperaturen sänks. Det går alltså inte att värma ett hus bara med värmeåtervinning i ventilationen om någon trodde detta.

Man kan göra en enkel form av värmeabsorberande värmeväxlare mycket enkelt som dessutom går att få mycket hög verkningsgrad på. Man tar bara och fyller ett ventilationsrör med grus av lagom storlek och sätter nät på båda ändarna av gruset. Blåser man varm luft från ena ändan blir det inte varmt på lång tid i den andra och blåser man sedan kal luft i motsatt riktning kommer varm luft ut lång tid. Ett fungerande FTX-aggregat bör dock också kunna dirigera om luftflödet och rena luft i filter m m. Omdirigeringen brukar göras genom att det absorberande materialet roterar med olika inkoppling av zoner/kanaler eller genom spjäll som ändrar läge. Förutsättningen för att värmeåtervinning i ventilation skall fungera med hög verkningsgrad är dock att huset är tätt. Annars går det inte att hålla tillräckligt undertryck utan att ventilera in en massa luft vid sidan om värmeväxlaren.

Frånluftsvärmepump kan man ha för att kyla frånluften halvt om halvt till ute-temperatur och då få bättre COP än luft-luft värmepump, om inte bättre värmeåtervinning är värt att investera i. T ex så kan en bergvärmepump komplettera värmen från borrhål med värme från frånluft. Att tro tro att det skulle vara energieffektivt att täcka ett helt hus uppvärmningsbehov med en frånluftsvärmepump bara för att man har ett kortvarigt värmelager bestående av vatten som fryses till is, förstår jag inte. Skall man få värme av uteluften är det inte speciellt smart att ventilera in och värma upp överdrivet mycket luft för att sedan kyla ner luften under ute-temp.

En idé jag tycker GDS-jan skulle satsa på i stället är att komplettera en luft-luft värmepump med lagring av värme i fasomvandlande material. Man skulle då kunna styra värmepumpen efter utomhustemperatur, hur laddat det fasomvandlande materialet är och elpris med timtaxa. Det fasomvandelande materialet borde då även fungera bra ihop med luftsolfångare. Att intallera FTX-aggregat kanske är lite onödigt dyrt och krångligt. I stället skulle man kunna ha bra filter i luft-luft värmepumpens innedel(ar), samt intag genom ett rör nergrävt på frostfritt djup och behovsstyrd ventilation. Det är ändå bara när det blir riktigt kallt som uppvärmningen blir dyr med en uteluftvärmepump.

[Roland]

Det beror väl på hur långa ventillationsrören är och vilken isolering de har. Min erfarenhet från FLVPns ca 10m rör på kallvinden är att de börjar tappa energi märkbart redan vid några +grader, och har man tilluft också så blir det dubbla rörlängden som tappar för att sedan eftervärmas, eller rättare sagt, kompenseras för sitt beräknade temperaturfall. Räknar jag lite lätt på mitt hus, vent.175m3/h, 120dygn, ett tapp på i snitt 2 °C, tappar jag drygt ca 330kWh årligen den vägen. Men som jag påpekat tidigare i en annan tråd, det håller luften i rörelse på kallvinden, så det är inte helt bortkastat.

Rapporten avsåg flerfamiljshus där luftflödena måste vara betydligt högre än i en villa. Problemet med förluster blir mindre.

[hplp]

Är jag dum om jag frågar vad för typ av fläktannordning som är tänkt att trycka 250m3 luft genom sanden per timma, hur mycket mer energi en sådan drar och hur ofta man måste lyfta ned en sådan och tvätta sanden för att inte tala om vikten?
Man skulle kunna bygga en tank som genomlupes av ett knippe små rör för att få så stor växlingsyta som möjligt. Knippet, luft/vatten växlaren ska ligga i övre delen i tanken och gärna särad. Om vattnet i denna är varmare än genomströmmande luft får tanken självcirkulation. Men då frånluften vanligen är ca 20 °C fodras det att vattnet är betydligt varmare för att det ska fungera. Känns som en omväg, måste vara bättre med en volymförstorare på varma sidan. Dock kan man använda konstruktionen till att buffra värme från uteluften om man lägger "knippet" i botten och tar ut till VPs plattväxlare i toppen med retur i botten. Då skulle man teoretiskt kunna ackumulera ca 3,5 kWh i en 200L tank och ett  15 °C.

[hplp]

Rapporten avsåg flerfamiljshus där luftflödena måste vara betydligt högre än i en villa. Problemet med förluster blir mindre.

Förlusten måste bli densamma eller mer med tanke på värmeövergången, ett större  .
Men fysiskt upplevs de vara mindre.
Per m3 blir så klart förlusten mindre. Är det större anläggningar är det väl vanligt med större ventillationsrör vilket ger större växlingsyta.

[GDS-Jan]

Är jag dum om jag frågar vad för typ av fläktannordning som är tänkt att trycka 250m3 luft genom sanden per timma, hur mycket mer energi en sådan drar och hur ofta man måste lyfta ned en sådan och tvätta sanden för att inte tala om vikten?

Nej du är inte dum.
Det är näst intill omöjligt utan extremt stora fläktar och då lär de blåsa ut sanden ur rören.

[Erik Bengtsson]

Om man skall göra ventilationsinstallationen ordentligt energieffektiv tycker inte jag att man skall ha några ventilationsrör (i varje fall inga långa rör) på någon kallvind. I stället bör man bädda in/ner rören i isoleringen precis över innertaket. Om man ser ett behov av att värma upp kallvinden för att det annars blir för fuktigt där, bör man i stället leta läckor i diffusionsspärren.

Visst, det är bökigt och jobbigt att riva upp isoleringen. Man bör dock försöka planera när man ändå t ex skall tilläggsisolera. Och vissa läckor i diffusionsspärren går faktiskt att täta inifrån. T ex lyckades jag täta hål för uttag till lampor genom att trycka in/dreva med plastfolie. Detta blev ingen tätning av plastfolien som är diffusionsspärr direkt, men i och med att innertaket tätas, ligger innertaket i sin tur an mot diffusionsspärren och tätar mot den. Det har i varje fall blivit torrare på vinden och det känns inte att det drar in luft i taket någonstans om man ökar undertrycket inomhus.

Är jag dum om jag frågar vad för typ av fläktannordning som är tänkt att trycka 250m3 luft genom sanden per timma, hur mycket mer energi en sådan drar och hur ofta man måste lyfta ned en sådan och tvätta sanden för att inte tala om vikten?

Om det är en obsorberande värmeväxlare som åsyftas så kan det vara tjocka rör och ganska grova gruskorn och ändå bli hög energiåtervinning. Jag tror dock inte FTX-aggregat som säljs använder grus utan aluminiumplåt eller nått. Att hålla ren värmeväxlare kan det bli problem med vare sig det är värmeväxling till värmepump eller lut till luft.

[GDS-Jan]

Gitarren är inte från Nibe.

[GDS-Jan]

Batteri och fläkt.

[Bigfoot]

GDS-Jan jag har inte orkat läsa igenom tråden då den är på tok för lång.
Men bilderna ser intressanta ut, precis vad jag funderar på.
Vad och hur har du täckt använda dessa komponenter och vad är det för märke på dem?
Vilken effekt har batteriet?
Vad är det för pryl från Nibe?

[GDS-Jan]

GDS-Jan jag har inte orkat läsa igenom tråden då den är på tok för lång.
Men bilderna ser intressanta ut, precis vad jag funderar på.
Vad och hur har du täckt använda dessa komponenter och vad är det för märke på dem?
Vilken effekt har batteriet?
Vad är det för pryl från Nibe?

Prylen från Nibe är en F1145-6.
Fläkten blåser på med 900m3/h och kommer från Soliduct.
Batteriet ger 3,6kw med 15 °C luft och -3 °C brine och är från VEAB.

Allt tillsammans blir en BVP med en Super-FLM.

Eller FLVP på 6kw.

[Bigfoot]

Får nog läsa tråden i alla fall.
Har du bergvärme eller du använder enbart BVP och använder frånluften som källa eller kombinerat?

[GDS-Jan]

Får nog läsa tråden i alla fall.
Har du bergvärme eller du använder enbart BVP och använder frånluften som källa eller kombinerat?

Vad heter tråden? 

Det roligaste, som är hela grejen, har jag inte fått hem än.
En volymtank på kalla sidan.

[hplp]

Gitarren är inte från Nibe.

Jag hade en nästan exakt likadan, Är det en Levin?

[GDS-Jan]

Såna här projekt är vanliga hos Nibe och flerfamiljshus.
Då kör man F1345 och batterier.

Men ingen har hittills gjort något liknande i en villa och definitivt inte med volymtank på kalla sidan.

Internt på Nibe kallar de min lösning för "Super-FLM".