0 medlemmar och 2 gäster tittar på detta ämne.
Från min sida är det inte frågan om att vinna, utan att vi måste, precis som du skriver, använda oss av denna benämning på rätt sätt.Menar man deltaT över radiatorn så skall det också vara deltaT över radiatorn, det skall inte hänvisa till ett teoretiskt värde för avgiven effekt vid vissa specifika förutsättningar - om det inte är detta som diskuteras, som t.ex. i detta fall då vi diskuterade vad deltaT var över en fast instrypt radiator i ett system med en on/off-värmepump.Jag skulle begå ett generalfel om jag accepterade en felaktig definition av deltaT i forumet, och jag hoppas att jag aldrig mer behöver driva en sån fullkomligt vansinnig debatt om en så pass enkel sak.Enligt mitt sätt att se det stryper man in ett befintligt system som följer:Förutsättningen är att man har en värmepump utan arbetstank, som kanske 95% av ägarna har?Och tvårörs system. (enrörs är jag värdelös på, så det lämnar jag till andra att beskriva)Öppna alla termostater.Man börjar med att ställa in deltaT över värmepumpen (vbf/vbr) på det av tillverkaren rekommenderade, normalt 5-10 grader, när kompressorn går och man kan mäta upp ett stabilt deltaT.(det kan vara en fördel om man tvingar upp börvärdet så man får lång driftstid på kompressorn även om värmebehovet är litet)Sen försöker man, gärna med hjälp av en IR-termometer justera in deltaT över varje enskild radiator till ungefär samma deltaT som man har över värmepumpen.Detta innebär att man får strypa flödet på vissa radiatorer, och öppna på andra.Räkna med minst 10 minuter mellan justeringarna på grund av vattnets uppehållstid i radiatorn.Vissa radiatorer/termostater/grundflödesventiler brukar ha kärvat, och då är det viktigt att få igång dessa för att komma åt all värmeavgivande yta i systemet.När deltaT över alla radiatorer ligger ungefär på samma deltaT som över kondensorn kan man behöva justera flöde/deltaT över kondensorn igen.När detta är gjort, tills deltaT över kondensor, och alla enskilda radiatorer i systemet har ungefär samma deltaT så skall man köra på detta sätt tills man hittat rätt kurva och parallellförskjutning.Under denna tid kan det vara en fördel att försöka ha dörrar mellan olika rum öppna i största möjliga utsträckning eftersom de enskilda radiatorerna i olika rum kan vara olika mycket för stora eller för små för den yta de är satta att värma.När kurva och parallell är injusterad så att man har en bra "genomsnittstemp" i huset oavsett utetemp kan man börja finjustera de olika radiatorerna.Nu kan man gärna köra med stängda dörrar, och om ett rum är för kallt, så öppnar man lite på grundflödesventilen för att öka radiatorns uteffekt.I rum som är för varma stryper man istället.När finjusteringarna är gjorda så bör man åter säkerställa att deltaT över värmepumpen ligger i det rekommenderade intervallet.Finjusteringar kan behöva göras ytterligare en eller ett par gånger, och när allt är klart kan man behöva justera kurvan en aning för att åter få den genomsnittliga rumstemperatur man eftersträvar.När detta är klart bör man aktivera en centralt placerad rumsgivare, som sänker börvärdet på värmepumpen om det blir övertemp i huset - av t.ex. solinstrålning, matlagning eller storbesök.När detta är gjort kan man även ställa in en eller ett par termostater (helst inte fler än 10-15% av termostaterna) så att de kan strypa bort flöde om det trots allt blir för varmt i rum där man absolut inte vill ha för varmt.Nu har man ett väl fungerande system, som ger värmepumpen goda förutsättningar till hög årsmedelverkningsgrad och lång livslängd.Vill man gå på det mer seriösa sättet så ringer man in någon som cocacola som kommer och gör en hel genomgång av U-värden, de termiska avspeglingsytorna, stammarnas dimensioner o.s.v.Detta lär med säkerhet resultera i arbetstank och en extra cirkpump för att kunna säkerställa rätt flöde över alla radiatorer, i alla lägen.I de flesta husen lär det även innebära nya koppel, och nya termostater - för att kunna trimma in flödet i enlighet med de av dimensioneringsprogrammets instrypningsvärden och för att få en fullgod rumstemperatur.Huruvida man väljer det ena eller andra sättet har mer att göra på intresse, ekonomi, och förtroende för att man kan hitta en person som cocacola som gör ett bra jobb utan att det kostar 100 000 kr.Jag är inte mannen att säga vad som är bättre eller sämre, men en sak är säker, personer som cocacola växer inte på träd, så att välja den vägen garanterar inte framgång.Att själv försöka enligt mina instruktioner kostar inget, det tar tid - visst, men lyckas man få till bra komfort utan att det innebär brusande ljud eller klapprande termostatventiler så ligger man väldigt nära ett system som ger optimal årsmedelverkningsgrad.
Fråga 1. Vad är deltat över mina radiatorer vid DUT? Fråga 2. Vad är deltat över min VP vid DUT?
Fråga 3. Jag har ett effektbehov om 10kw vid DUT. Vad ska jag ställa flödet på över värmepumpen och vad ska jag ställa deltat på över radiatorerna? Fråga 4. Jag har ett effektbehov om 12kw vid DUTVad ska jag ställa flödet på över värmepumpen och vad ska jag ställa deltat på över radiatorerna? I båda fallen svarar man med två svar. Ett där värmepumpen är en 8kw VP och ett där värmepumpen är en 12kw vp.
Ännu enklare vore ju att alla parter accepterar att ett begrepp som delta över en radiator kan betyda fler olika saker. Att inte acceptera detta betyder ju bara att man sätter på skygglapparna och kör på utan att ta till sig hur världen ser ut och fungerar i ett bredare perspektiv. Kan man bara acceptera en sanning så kommer man inte kunna göra sitt jobb i fall anläggningen skiljer sig från det som man anser vara "det enda rätta".
Rickard, du som jag skriver gärna "över radiatorn". Ska man vara korrekt skall mätpunkterna anges i delta, sen kan det handla om vad som helst, T står för temperatur i detta fallet, vilket också kan ifrågasättas då det även står för Time. Ett delta vet väl alla vad det är och det gör det än mer obegripligt att man val att kalla det så. Kanske hade det varit bättre behålla det svenska temperaturdifferans eller en lämplig förkortning/symbol på detsamma.
7 grader i bägge fallen. Svar till 3 och 4 (det är samma svar till bägge frågorna). Har pumpen bäst verkningsgrad när deltaT är 7 grader skulle jag ställa in pumpen så att deltaT blir 7 grader. Därigenom blir deltaT över det sammantagna radiatorsystemet automatiskt 7 grader. Är det perfekt dimensionerade radiatorer går det att ställa in deltaT = 7 grader över alla och det blir rätt temperatur i alla rum. Detta gäller oavsett pumpens effekt. Det kan bli problem med att flödet i 12 kW-fallet blir för högt så att det susar och väser i systemet. Då för man sikta på högre deltaT, 10 grader t.ex.
Du kan inte har mer rätt.En tekniker som inte förstår vad man menar när man säger att deltaT över radiatorn med värmepumpen igång var 10 grader, han har inte i mitt hus att göra i alla fall.Efter allt deltaT som skrivits i denna tråd så antog jag att alla förstod vad som menades med "över radiatorn", men visst, jag slarvade.Skall det bli begripligt för en lekman kanske man skulle skriva "skillnaden mellan ingående och utgående vatten ur radiatorn" istället.
Hm undra om du inte har fel i fallet med behov om 12kw och värmepump 8kw. Om du ställer in den på 7 i delta så kommer deltat vara högre än 7 vid DUT. Och då kommer även spetsen har slagit i. Rätta mig gärna om jag har fel här.
Tid brukar betecknas med gement t, temperatur med versalt t. Exempelvis dT/dt är derivatan av temperaturen med avseende på tiden. Delta är den symbol man brukar använda för att beteckna en differens. När man tänker sig att differensen blir oändligt liten brukar man gå över från delta till d. Det är ett etablerat sätt att skriva.
Jo, jag vet, bokstaven delta, d som i differans. Så ser man det så, så kan det stå för differans temperatur, och lite slarvigt blir det delta-T av det.Vad gäller T i andra sammanhang ser jag det annorlunda, trots min knaggiga engelska. men jag kan ha fel. http://en.wikipedia.org/wiki/%CE%94T
gäster: 1009
dolda: 0
användare: 5
