Ämne: Nyligen bundna elpriser?

[rabalder]

Men visst finns det en viss del gambling i detta men det är som huslån, är man bara likvid så att man kan ta vissa kortsiktiga toppar så är det rörlig ränta som visat sig bäst över tiden och detsamma gäller elen. Vi kommer att få torra somrar, kalla vintrar, trasiga kraftverk som kommer ge oss peakarna även i framtiden.

Elbolagen vill gärna att man jämför med bolån. Men, skillnaden mot ett huslån är:
a) 'Räntan' (det rörliga elpriset) varierar mycket mer och snabbare. Under ett kalenderår kan priset vara dubbelt så högt den dyraste månaden jämfört med den billigaste.
B) När 'räntan' är som högst är också 'amorteringen' (elförbrukningen) som högst vilket gör att det bränner extra hårt i plånboken.
c) Ett lån betalar man av. Amorterar man mycket ett år så blir det billigare nästa år. Elförbrukningen består...

Som sagt var - Rörligt pris funkade för oss när vi eldade med flis under vinterhalvåret och hade högst elförbrukning under sommaren.
Nu när vi har värmepump så ligger 75% av förbrukningen under de fyra dyraste månaderna, så nu lönar det sig inte med rörligt pris.

Jag har iofs luftvärmepump som går extremt billigt under sommaren men kräver en hel del tillskott under vintern. Med markvärme kanske kalkylen ser annorlunda ut...

Jag ser ingen principiell skillnad, vad du referar till är en förutsägbar säsongsvariation på elpriset, det känner man till och kan därmed hantera detta på rätt sätt.

[David Rinnan]

jag band 10 år. Förbrukar mycket när priset, sett över ett år, är som högst. Samt att jag tvivlar på att priset för energi kommer gå ner öber tid.

10 års bundet ca 10 öre högre än det rörliga priset när jag skrev på... Och då fick jag även vimdkraftsel vilket alltid brukat vara lite dyrare.

[Bigfoot]

Skillnaden mellan värmekraftverk och kraftvärmeverk är intäckterna.
De som inte har elproduktion gör inga större vinster och får faktiskt ta förluster vintertid trots att fjärrvärmepriset anses som högt av konsumenten.
Det är skattepolitik och bränslepriserna som gör det.

Priset på samtliga bränslen inklusive uran har haft en stadigt stigande trend de senaste 10 åren.
Elpriset har följt samma trend.
I takt med att Kina och Indien industraliseras så kräver de enorma mängder energi och det har dragit upp priserna på råvaror och bränslen världen över.
Det finns inget som pekar på att denna utvecklingen skulle ändras eller minska.

Sverige är på inget sätt immunt mot denna utvecklingen.
Sen har inte nedläggningen av Barsebäck gjort något bra för utvecklingen av elpriserna.

Råvarupriser flutuerar över tiden det är helt riktigt men om vi ska prata guld, bomull, plast, stål istället för elprisutvecklingen skulle vi kanske starta en annan tråd.

Jag förstår inte dina resonemang!!!
Det finns en röd tråd i vad jag skriver!
Bränslet styr elpriset!
Bränslet liksom elpriset har skjutit i höjden de senaste 10 åren och en av anledningarna är som jag skriver den stora efterfrågan på energi inte bara i europa men framförallt i asien.
Kol och olja är råvaror.
Jag arbetar i energibranschen och tittar på spotmarknaden dagligen.
Jag har inte hört någon inom energibranschen som tror att elpriserna skulle kunna röra sig på annat håll än uppåt annat än tillfälligt.
Dessutom har politikerna klart deklarerat att de kommer att göra energi dyrt för att minska koldioxidutsläppen.
De flesta energibolagen har inte mer än max 3 års bindningstid, det finns en anledning till det.
Det är fritt för vem som helst att göra sina affärer som de vill, men jag  kommer att binda så långt det går.

[PerJ]

Hej,

Att långsiktigt energipriserna kommer att gå upp är tämligen säkert, dels beroende på allmän inflation, ökade miljökostnader och ökade bränslepriser. Ovanpå detta så har man skattepåverkan som man i alla fall inte kan påverka vid bindning av elpriset.

Frågan är bara när elpriserna kommer att stiga?

Man ska skilja på spotpris och terminspriserna på elmarknaden. Det är ganska lite av elproduktionen som säljs till ren spot, dvs med marginalprissättning. en mycket stor det av elen säljs på terminskontrakt, dvs en producent lovar att leverera elen i framtiden till ett bestämt pris. När man binder sitt elpris köper man i praktiken elen på termin från en leverantör som i framtiden lovar att leverera till ett pris oavsett vad spotpriset råkar vara den timme strömmen levereras.

På Nordpool handlas idag terminskontrakt så långt bort som 5 år sedan något år, tidigare var de längsta terminskontrakten 3 år, det är huvudorsaken till att tidigare var de längsta elavtalen normalt 3 år som en konsument kunde köpa, numera finns även 5 års avtal. De elhandelsbolag som säljer 10 års kontrakt har hittat annat sätt att säkra upp sina leveransåtaganden.

Här kan man titta på vad Vattenfall och Fortum skriver i sina senaste kvartalsredovisningar om prissäkringar så ser man att de har sålt stora delar på termin dvs inte spot:

Vattenfall har per 30 juni 2011 för 2011 prissäkrat 78% av produktionen för i genomsnitt 45 EUR/MWh, för 2012 76%/44 EUR/MWh och för 2013 38%/45 EUR/MWh.

Fortum har per 30 juni 2011 för 2011 prissäkrat 70% av produktionen (exkl kolkondens som de troligen mest kör vid höga spotpriser) för 45 EUR/MWh, för 2012 50%/46 EUR/MWh.

På Nordpool ligger just nu de terminskontrakten för 2012 på 47,45 EUR/MW, 2013/47,16; 2014/46,90; 2015/48,78; 2016/50,35, här bör påpekas att handelsvolymen för de längsta kontrakten är låg.

Själv tror jag att de elpriser vi ser idag på terminskontrakten är "botten" på de bundna elpriserna. Orsaker till detta är flera, ny produktion i nya kraftverk kräver minst dessa priser för att vara lönsamma. Dvs sjunker terminspriserna så kommer det inte att gå att bygga nya kraftverk på lång sikt. En annan orsak är att de produktionsslag med låga marginalkostnader, dvs låga rörliga kostnader för bränsle och drift (tex kärnkraft, vattenkraft och vindkraft), inte enbart räcker för att klara Nordens försäljning och exportmöjligheter till andra länder, dvs export och fossilkraftproduktion håller upp priserna. Ovanpå detta kommer ökade bränslekostnader.

Hur spotpriserna varierar är mycket svårare att förutsäga då det är en ganska liten del av kraftproduktionen som ska balansera utbud och efterfrågan på kort sikt, vilket gör att svängningarna blir stora. Får vi en blöt höst i kombination med en varm och blåsig vinter och kärnkraft som går som den ska så kan det bli låga spotpriser då ledningsnätet till Europa inte kan svälja överkapaciteten. Detta kan man tex se i Danmark att blåsiga sommarnätter så är elpriset i princip noll, det finns inga köpare till elproduktionen. Åt andra hållet, kall vinter med låga vattennivåer och krånglande kärnkraftverk så kan elpriserna bli rejält höga. Spotpriserna är så osäkra att de stora kraftproducenterna säljer över 70% av elen på termin dvs till fast pris i framtiden, de kan inte ta osäkerheten, de måste kunna betala bankerna för sina lån, som mer eller mindre gigantiska, oavsett aktuellt spotpris.

Jag tycker att det är för mycket fokus på spotpriserna i allmänhet.

Jag har inte statistiskt räknat på det huruvida det historiskt har varit bäst med rörligt eller fast pris. För att kunna göra detta bör man ha priset som man kunde ha bundit till månad för månad historiskt. Sen kan man lägga upp en förbrukningsprofil över året så att man kan vikta olika månadsförbrukningar korrekt, förbrukar man mera på vintern så ska vintermånadernas spotpris viktas upp så att man får ett korrekt pris på årsbasis för spotel för att jämföra med bundet elpris. Jag misstänker att fasta kontrakt kan ha varit bättre för många när man tar hänsyn till förbrukningsprofilen över året.

Jag tror att det kan vara ett ganska bra tillfälle att binda elpriset 3-5 år (ev längre så slipper man fundera mer på detta de närmsta åren men då får man betala några procent extra.), på kort sikt 1-2 år så ser det bra ut för elproduktionen, någotsånär fyllda vattenmagasin, kärnkraft som går hyfsat som förhoppningsvis börjar närma sig slutet på de stora uppgraderingsprogrammen (i vart fall mitt i…)

Undras om man blev så mycket klokare?

PerJ

[Roland]

Jag har inte statistiskt räknat på det huruvida det historiskt har varit bäst med rörligt eller fast pris. För att kunna göra detta bör man ha priset som man kunde ha bundit till månad för månad historiskt. Sen kan man lägga upp en förbrukningsprofil över året så att man kan vikta olika månadsförbrukningar korrekt, förbrukar man mera på vintern så ska vintermånadernas spotpris viktas upp så att man får ett korrekt pris på årsbasis för spotel för att jämföra med bundet elpris. Jag misstänker att fasta kontrakt kan ha varit bättre för många när man tar hänsyn till förbrukningsprofilen över året.

Har gjort den kalkyl som Per skriver om. Har man en något för klen värmepump så är det fast pris som gäller. 1,72 kr/kWh i rörlig kostnad februari 2010 och 1,61 i december samma år när elpatronen gick en stor del av dygnet. Inte roligt, man behöver inte ens räkna på det för att inse vad som gäller i i frågan fast eller rörligt pris. 

Mycket bra inlägg för övrigt, tack för det!

[Bigfoot]

Mycket bra inlägg Per!
Du fick med de flesta variablerna i bilden.

Och som du även skriver så kommer nyproduktionen av nya miljövänligare kraftverk bli självreglerande runt elpriset.
De klarar inte för låga elpriser, då avstannar nyproduktionen och priset hålls uppe av den fossila produktionen.
Det största problemet tror jag är att energimarknaden har inte fått några klara regler och förhållningssätt angående framtiden och miljömålen från de styrande i varken Sverige eller europa vilket gör det mycket svårt att planera för ut-och nybyggnation.

Det enda positiva om nu elpriset blir mycket dyrare om 10 år är att då blir avbetalningstiden för att tilläggsisolera och byta fönster mycket kortare och kanske till och med lönsamt inom en överskådlig framtid
Får dock hoppas att så inte blir fallet!

[PerJ]

Bigfoot

Om du menar elcertifikatsberättigade kraftverk när du skriver mijövänligare kraftverk så styrs detta inte enbart av elpriset huuvida dessa blir byggda eller inte. Här spelar priset på elcertifikat in.

Eftersom man har en kvotplikt i elsystemet, dvs att tex 15% av all elförsäljning ska vara elcertifikatsberätigad och denna kvotplikt ökar varje år så finns det ett behov av energiproduktion som är elcertifikatsberättigad. Om elpriset sjunker så byggs det mindre elcertifikatsberättigad elproduktion, det blir brist på elcertifikat och priserna på elcertifikat stiger, och det blir lönsamare att bygga certifikatstilldelade kraftverk. Dvs vid höga elpriser så byggs det kraftverk för att det är lönsamt, vid låga elpriser byggs det kraftverk för att fylla upp kvotplikten med certifikatsberättigad produktion.

Roland,

Det är en sak att titta på enskilda månader, ska man fundera på om det billigast med rörligt eller bundet så bör man nog titta på hur det sett ut under de sista 5 åren. Spotpriset är lätt att få tag på, påslaget brukar ligga ganska konstant på 6-10 öre så det påverkar inte så mycket. Det man skulle vilja ha är ett elpris per månad under dessa år som man kunde ha bundit till. Har man detta så kan man se hur det slagit de sista åren, vilket har gett lägst totalkostnad under perioden.

Sen finns det ju andra saker förutom förutom totalkostnaden som styr valet mellan fast och rörligt. Vad är det värt att veta att elen i januari kommer att kosta 4000 kr plus minus klimatpåverkan, eller att den kan kosta 3000-6000 kr plus miinus klimatpåverkan. Det kan ju vara värt några procent högre kostnad för att veta att inte elräkningen fördubblas någon enskild månad fär att det är krångel med kärnkraften och kallt på samma gång. Detta är igentligen samma sak som att kraftbolagen säljer el på termin, de kan inte leva med osäkerheten på intäkterna...

PerJ

[rabalder]

PerJ, en mycket bra beskrivning av mekaniken runt terminer och inpendlingen av prisnivåer mot vad som behövs i intäkt för att kunna bygga ut med nya kraftverk där så behövs.

Det finns dock några luckor i ditt resonemang runt kostnadsutvecklingen på el.

- Du gör antagandet att det finns ett ett behov av ökad produktionskapacitet i den grad att det skulle vara prisdrivande. Om vi ser till utvecklingen av tex elkonsumtion per capita har den nästan legat still i snart 20 år. Mycket tack vare att industrin jobbat mycket och elkostnadsrationaliseringar i olika former. Detta fortsätter samtidigt som även hushållen nu aktivt jobbar allt mer mot detta. Det enda jag kan se kommer att öka elbehovet framöver är elbilar men att börja som konsument spekulera om detta har en impact 2020 eller 2030 är lite naivt.

- du påstår att bränslekostnaderna påverkar elpriset och då du samtidigt skriver vilket är korrekt att bränslekostnaderna inte påverkar vatten, kärn och vindkraft nä värt så kanske du menar kopplingen till kolkostnader i Europa. Vad jag kommer ihåg hade vi under en kort period för kanske 5-6 år sedan en kolhike som smittade av sig på svenska elmarknaden men detta var mer av arten engångshändelse och alla typer av extresituationer skapar en oro som även den smittar av sig på elmarknaden typ som den gör på olika finasiella markander.

- även du gör det klassiska felet att koppla inflation till ökade elpriser. Åter igen, KPI är sammansatt av en massa olika produktkategorier och skjuter priset iväg för bomull, guld, plast etc så får vi en ökad inflationssiffra. Detta kan vara prisdrivande för lönekostnadstunga produkter då löneökningarna brukar påverkas av inflationstalen, som tur är är inte elproduktion samma sak som att fläta gräskorgar så därför påverkar inte inflationen elpriset i sig.

- Vad som däremot kan vara en hämmande faktor är räntenivån vid nyinvesteringar, detta kan påverka kostnadsbilden, men åter igen så sitter vi mycket tunga o billig befintlig kapacitet som inte så räntekänslig längre.

Min slutsats är fortfarande att priset kommer att stabilisera sig och vad vi som konsumenter med vårt extrema vinterbehov bör fundera på är hur man säkrar vinterpeakarna. Det kan därför vara klokt att hitta 6-9 månadersavtal som man sluter över vintern, men så länge vi inte hittar långa avtal som går ned mot 50öringen så ser jag inga fördelar att binda. Med reservation för mina elprisaxiom tidigare i tråden.

[David Rinnan]

Det går att hitta avsevärt många fler scenarion som gör att elpriset går upp än vice versa. Mot en kostnad av ca 10 öre jämfört med det rörliga för stunden så slipper man lägga tankekeaft på detta i 10 år.

Kvar är bara lån, försäkringar, telefon, bredband med flera avtal där det går att göra bra och dåliga avtal.

[PerJ]

Rabalder,

Jag skrev ny produktion och inte utökad produktion. Vi behöver bygga nya kraftverk för att ersätta gamla befintliga utkänta kraftverk så även utan att konsumtionen ökar så behöver vi bygga nytt annars kommer kraftverken bli oändligt gamla.
Även jag vet att att behovet av ökad kraftproduktion knappt finns för Sveriges del om man enbart tittar på den, förbrukningen sjunker lite sakta trendmässigt i Sverige, jobbar själv med energieffektivisering. Men tex i Finland så ökar elkonsumtionen samtidigt så har *Norden goda förutsättningar att i framtiden exportera el till Europa som vilken exportvara som helst.
Jag tror inte heller att elförbrukningen kommer att öka nämnvärt i framtiden, mest beroende på att elen är så pass dyr idag att det lönar sig att effektivisera och även byta till andra alternativ. Slutsats, det kommer att krävas ny produktion.

När jag menar bränslekostnader så inbegriper jag alla bränslen, kol, olja, uran etc I Norden så är det större delen av året som vi kör kolbaserad elproduktion i framförallt Danmark och Finland. Då vattenkraft, kärnkraft, och annan ej kolproducerad produktion inte räcker för vår konsumption i Norden så får ökade kolpriser genomslag på elpriset. Dessutom är våra granländer utanför Norden än mer intresserade att importera el från Norden som också trycker upp priset.

När det gäller inflation så finns det många sätt att mäta, allt från KPI som du nämner, till penningmängden som mäts i M0, M1, M2 och M3. Nåja vi kan stryka ordet inflation och skriva ökade kostnader för insatsvaror, arbetskraft etc.

När det gäller räntenivån så påverkar det inte bara nyinvesteringarna, tex så har Vattenfall vid förra årsskiftet en räntebärande skuld på 188 277 MSEK som de ska betala räntor på. Nettoskuld är på 144 109 MSEK. Räntan på dessa räntebärande skulder påverkas av ränteläget på marknaden med viss eftersläpning oavsett om man gör nyinvestering eller inte.

När du skriver 50öringen i elpris vad ingår då el, elcertifikat, skatter? Just nu kan man binda runt 54-55 öre inklusive elcertifikat. Det kan ju vara värt 3-4 % på elräkningen för att veta att man inte får en ny elprischock i vinter.

Alla gör sin bedömning, ingen vet idag vad som är rätt i framtiden.

PerJ

[Fattiglapp]

Har det ens hänt historiskt sett att elpriset blivit lägre, alltså inte naturliga svängningar efter efterfrågan och vattenstånd mm, utan långsiktiga pristrender?


Blev elenergin billigare när Sverige skaffade egen kärnkraft?

Jag har ingen aning, men jag gissar nej på båda frågorna.

[rabalder]

Det går att hitta avsevärt många fler scenarion som gör att elpriset går upp än vice versa.

Yes, jordbävningar o tsunami kring Forsmark.

[Hansson]

http://www.dn.se/ekonomi/lagre-elpris-i-juli

[David Rinnan]

Personligen tror jag bland annat att framtida gemensamma elbörser för EU kommer förändra priset. Och därtill kommer den ökade kostnaden för fosila energikällor som till stor del styr majoriteten av världens energipriser.

I min värld är det bara en ny upptäckt eller uppfinning som kan få priserna på rejält fall. Om det inte sker inom en snar framtid så lär priserna sakta men säkert gå upp, även om ett givet år självklart kan vara undantaget.

[Bigfoot]

Personligen tror jag bland annat att framtida gemensamma elbörser för EU kommer förändra priset. Och därtill kommer den ökade kostnaden för fosila energikällor som till stor del styr majoriteten av världens energipriser.

I min värld är det bara en ny upptäckt eller uppfinning som kan få priserna på rejält fall. Om det inte sker inom en snar framtid så lär priserna sakta men säkert gå upp, även om ett givet år självklart kan vara undantaget.

Instämmer till fullo!

Det behövs ny teknik för att vända trenden.
Jag är övertygad om att det kommer men frågan är hur långt fram i tiden den ligger?