Ämne: Nibe 1230 , Officiell tråd.

[Rippe]

Tack Rippe,
vet du nåt om hur verkningsgraden ändras ifall man har -1 in i jämförelse med t.ex. +2 ?
Om worst-case för mig är att det drar uppåt 9000kWh, så vad gör väl det? En lunch ute mer per månad? 
Man får glädja sig åt det man kan...


Man blir lite nipprig i detta forum - där det är vardagsmat att ha en oanvänd eltillsats.

Nej, faktum är att jag inte vet skillnaden i verkningsgrad. Men jag TROR faktiskt inte att den är så där väldigt stor som en del vill påskina. Det viktiga är att man har en vettig diff på KB och att hålet inte fryser.

Nipprig! Det är bara förnamnet. Jag har uppgåtts med dessa människor i snart ett år och jag har varit nära att bli inlagd på psyket fler än en gång............... Men man coolar ner sig en aning med tiden......

[Ekke Boo]

Rippe,
nu blir jag verkligen lite glad igen    Här sitter man kväll efter kväll och det är nästan så att man börjar gråta om KB-in närmar sig 0:an. Livet blir nog bättre när allt lugnat ner sig. Nån av proffsen skrev att brine in ner till -3 var OK (men inte helt bra). Under -3 kanske man ska fundera på extra jordslinga - men jag tror jag slipper detta. Statusläget ikväll är att brine in är runt +1,5  så det är hopp om livet.

Tack för uppmuntran, Rippe!

/Ekke

[Bertil]

Skrämde vid dig så Rippe  :-[

En tiogradig sänkning av brinetemperaturen på min thermia sänker uteffekten från 8 kw, till 6 kw. Driveffekten ändras kanske något, men på thermias effektdiagram går det inte se. alltså 0,2 kw7grad på min Villa 7,5.

I en normalvilla driver en lite för kall brine inte upp förbrukningen så mycket.
Har man flera minusgrader in skall man överväga tex komplettering med ytjordvärme.

[Ekke Boo]

Har man flera minusgrader in skall man överväga tex komplettering med ytjordvärme.

Är anledningen att borran riskerar att frysa eller att verkningsgraden blir så dålig så det blir "dyrt"?
Taget ur luften gissar jag att jag så småningom hamnar på -2 in.

[Bertil]

Inte alls säkert att du når -2.
har man -2 som sämst då fryser nog inte borran , det är nog pengarna.
Men det bygger ju på att man har en lämplig tomt!!

[Rippe]

Rippe,
nu blir jag verkligen lite glad igen    Här sitter man kväll efter kväll och det är nästan så att man börjar gråta om KB-in närmar sig 0:an. Livet blir nog bättre när allt lugnat ner sig. Nån av proffsen skrev att brine in ner till -3 var OK (men inte helt bra). Under -3 kanske man ska fundera på extra jordslinga - men jag tror jag slipper detta. Statusläget ikväll är att brine in är runt +1,5  så det är hopp om livet.

Tack för uppmuntran, Rippe!

/Ekke

Det var så lite! Tack själv förresten, jag tycker själv att det är intressant att bolla med folk som har liknande värden som man själv.

[Rippe]

Skrämde vid dig så Rippe  :-[

Skrämd vet jag väl inte men självklart har man väl inte alltid skrattat sig till sömns när man läst inlägg om folk som köpt 25 kW pumpar till 25 kvadratshus, borrat 900 meter djupt och har ingående köldbärartemperatur på +32 grader (Ja, nu överdrev jag en aning, men jag tror du förstår vad jag menar).

Men som sagt, man blir coolare med tiden när man inser att det viktigaste ändå inträffar, dvs att man kraftigt sänker sina uppvärmningskostnader med bibehållen eller till och med ökad komfort.

[Roland]

Känns som min pump dimensionerats lite på gränsen.

....

 - Offerten visar på årsdrift på 8000kWh varav tillsats ca 250kWh (99%, 68%)
 - Nettobehov 28,000kWh (3m3 olja)

....

Det som oroar mig:
1. Lång drifttid, kommer min kalkyl spricka? 8000kWh per år ger drygt 600kr/mån
2. KB-in kanske med tiden, dels när det är kallt -10 och dels om 2 år
3. Kommande golvvärme

Varför oron? Jämför med mina värden. Är det - 2 ute går pumpen dygnet runt. Tillsatselen är normalt bortkopplad, vilket fungerar bra då varmare dagar ofta kompenserar kalla nätter. Energitäckning nästan 96 % sedan start trots att effekttäckningen bara är ca 60 %. Tillsatstimmar à 3 kW ca 300 per år. Elförbrukningen till värmepumpen (inklusive tillsatselen) har varierat mellan 7200 - 8000 kWh/år.

Jag räknar med att i år spara 20 000 kr i driftkostnad jämfört med oljeeldningen. Varför skulle jag då gråta över att en optimal dimensionering, som skulle ha kostat mer, skulle minska elförbrukningen med kanske 500 kWh/år? 

Varje grad lägre köldbärartemperatur minskar verkningsgraden med 2-2,5 %. Dessutom minskar pumpen effekt vilket ökar behovet av tillsatsel. Gissar att du hamnar på mellan -1 och - 2 frampå vårkanten. +2 grader in är inte realistiskt. Det kräver i normalfallet så djupt borrhål att det inte är lönsamt. Fast man kan ju ha tur med strömmande grundvatten.

Jag tycker kalkylen var väl tilltagen. 3 m3 olja bör inte ge mer än 24000 kWh netto till huset även om pannan var bra. Jämför med mina värden nedan.

Enda orosmomentet som jag ser det är golvvärmen i källaren. Det måste nog vara rejält med isolering under för att inte en stor del av värmen skall försvinna ner i marken. Uppvärmning av dåligt isolerade källare är ett elände. För några år sedan, på den tiden det diskuterades värmpumpar på SVEP:s frågesida, var det flera stycken som undrade över klena pumpar. Det visade sig att när de skaffade värmepump och värmen blev billig försökte de sig på att värma dåligt isolerade källare med påföljd att pumpen inte räckte till. Problemet ha upphört hade jag tänkt skriva. Men vad får man syn på om inte ett inlägg som handlar om att det har blivit kallt i huset när elementen i källaren vreds på.

Ändringar: Rättat några skrivfel. Sen skall man naturligtvis inte ha elpatronen bortkopplad när man reser bort vintertid.

[Ekke Boo]

Tack Roland,
även du (liksom Rippe) har bidragit till att jag numera är glad igen   

Leverantören räknade med 3m3 olja och 94% då jag hade en modern 90-tals panna.
Min borra är av "röd kalksten", vete fasen om borr-gubbarna visste det, men min kalkyl är baserad på lamda värde 3,0 som ska jämföras med Rickars kalkyler på 3,4 (granit). Om 3,0 motsvarar min borra vet jag inte. Källaren ska iallfall "bilas upp" om det ska bli nåt, så det blir med isolering och rubbet.

Dessutom tack till Bertil, Rickard och alla andra som gett mig tips. Ni får ha överseende med att jag surrar till det ibland     Jag är väldigt tacksam för att detta forum finns och det jobb ni lägger på att hjälpa andra.

/Ekke

[Bertil]

Vi som bor i norrlands inland skrämmer nog upp er " sörlänningar", här duger det inte med kontinuerlig drift vid utetemp kring +-o.
Jag berättade ju om en kompis som behövde spets från nånstans mellan 0 och - 5 grader.  Resultat 6000 kwh tillskott/år i en liten villa!!!!

Ett annat exempel, 25 kw pumpen klarar nästan -10 grader, MEN det behövs ändå 25 kw till via elpannan vid svinkyla. Effektbehovet ökar enormt när tempen kryper ned mot och under -30 grader. har köpt dubbla elmätare dit så nu ska det mätas tilskottsel, och elförbrukning på VP.

Vi får väl ta åt oss lite, landet är så avlångt, det skiljer enormt mellan norr och söder.

Det Roland säger är en riktig fälla. Många för att inte säga alla vill unna sig lite varmare när man får så billig värme med den nya VP, dessutom kanske man höjer tempen rejält i källaren som oisolerad drar enormt med energi!

Sånt MÅSTE med i kalkylen, men det verkar inte en inst. tänka på.
20 graders antagen rumstemp som man kan se i en del kalkyler är rent bondfångeri.  20 grader torde va närmast unikt idag, dom flesta ligger på 22 och däröver! Jag säger tyvärr för det finns en hel del hälsoeffekter med för varmt inne!

[Rippe]

Det Roland säger är en riktig fälla. Många för att inte säga alla vill unna sig lite varmare när man får så billig värme med den nya VP, dessutom kanske man höjer tempen rejält i källaren som oisolerad drar enormt med energi!

Sånt MÅSTE med i kalkylen, men det verkar inte en inst. tänka på.
20 graders antagen rumstemp som man kan se i en del kalkyler är rent bondfångeri.  20 grader torde va närmast unikt idag, dom flesta ligger på 22 och däröver! Jag säger tyvärr för det finns en hel del hälsoeffekter med för varmt inne!

Just det där är riktigt lurigt! Mer eller mindre medvetet tillåter man en högre inomhustemp med VP än med Oljepanna. Jag kan till och med tillåta mig själv långa duschar i varmt vatten, något som var helt otänkbart när det var olja som gällde. Detta hade jag dock inte en tanke på vid installationen av VP, TROTS att förra hus ägaren uppgav 4 kubik oljeförbrukning och jag lyckades sänka det till under 3,5. Jag "skyllde" detta på ny brännare och shuntreglering. Men naturligtvis så hade de säkert varmare inne också.

Så det är väl ett tips till alla som går i VP tankar: Tänk på att du troligen kommer köra varmare med VP än innan.
Detta faktum bör man också ta hänsyn till när man jämför förbrukning före och efter VP installation.

PS. Ikväll är det ÅRSAVSTÄMNING på min VP. Det ska bli SÅÅÅÅ mysigt. Även om jag har ganska bra koll på vad det kommer landa på så blir det liksom inte verklighet förrän de rätta siffrorna är på plats.......DS

[G Bergström]

Hetgastemp, suggastemp mm?

Hej!
Efter att nu gjort de grövsta justeringarna och ägnat en del kvällar åt justering flöden i radiatorer och luftning av desamma, isolering av VV-tank mm.

Har just börjat överkursen, men skulle behöva hjälp med lite förklaringar, i styren under meny5 så kan man hitta olika tenperaturer i värmepumpen b la : *hehe*

Hetgastemperatur tex : 72,4
Vätskeledningstemperatur tex : 34,8
Suggastemperatur tex : 4,2
Temp efter kondensorn tex : 44,2

Ovan angivna värden är efter en körning vid utetemp-2°C

Skulle villja ha en förklaring av var, hur & varför dessa temperaturer mäts samt vad är intressant & viktigt att veta om dessa. vilka värden är onormalt?
Är ovan temp värden bra/normala?
Kan man påverka dessa temperaturer på något sätt?

Nibe:s brochyrer ger ingen direkt information om dessa värden. b00k

Låt ordet flöda fritt...... b00k

[Janne El-Energi]

Lite av detta kan jag berätta:

Då VP startar är den nerkyls till ca 35 gr på Hetgas¨temp. det beror på VB värmer VP vid stilla stående.
Normal temp på den varierar vid drift från 80-110gr. Vid större behov eller radvärme har du normalt ca 80-99gr.

Men för att få hög temp på VV ökar den till max strax innan stopp av VV laddning.

Vätskelednings temp är inne VP och är lite högre än din VBf.

Sugas temp påverkas vid drift på KB. Det är ett förhållande mellan förångningstemp och suggas temp. Min diff mellan dem är vid drift ca 10-15 grader.
Med större diff ger VP mer effekt... b00k


Sök sen via forumet så finner du mer info. Speciellt PerJ har många bra beskrivningar på dessa värde och dess funktioner.

Se även här  http://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php/topic,3536.0.html

[Roland]

Hetgastemperatur är gasens temperatur efter kompressorn. Suggastemperaturen bör vara temperaturen vid inloppet till kompressorn men det är konstigt att den är så hög som 4,2 grader. Om temperaturen mäts på röret in till kompressorn med en givare som visar rätt måste den ligga under ingående köldbärartemperatur om jag har tänkt rätt. Det kan också var så att den mäts någonstans i kompressorn och då kan värmen från kompressormotorn stöka till det eller att pumpen har suggasväxlare.

Hetgastemperaturen (egentligen skillnaden mellan hetgastemperatur och suggastemperatur, men suggastemperaturen brukar vara rätt konstant) är ett mått på hur mycket energi gasen tillförs vid passagen genom kompressorn. 72 grader är helt normalt med tanke på värmebärartemperaturerna. När pumpen gör varmvatten kommer hetgastemperaturen att öka, köldmediet komprimeras till högre tryck och blir varmare. Har man värmesystem som kräver låga framledningstemperaturer blir hetgastemperaturen lägre. Temperaturen efter kompressorn på min pump som arbetar med ungefär samma värmebärartemperaturer ligger på 75 grder, vid varmvattenberedning går den upp till 85.

Hetgastemperaturen är också ett mått på kompressorns verkningsgrad. Sjunker verkningsgraden ökar hetgastemperaturen. Skulle det bli ett inre läckage i kompressorn kommer det att visa sig i form av högre hetgastemperatur vid samma temperatur efter kondensorn (förutom att pumpens avgivna effekt sjunker). Skriv upp samhörande värden på hetgastemperatur och temperatur efter kondensor. De kan vara bra att ha  om det någon gång skulle bli tvivel om huruvida pumpen fungerar som den ska eller inte.

Jag kan inte Nibe men rimligen bör temp. efter kondensorn vara detsamma som temperatur på utgående värmebärare och vätskeledningstemperatur detsamma som temperatur på ingående värmebärare. Det brukar rekommenderas att skillnaden skall vara 7-10 grader. Skillnaden påverkas av inställningen av cirkulationspumpen. Skillnaden minskar vid högre värmebärartemperaturer då pumpens avgivna effekt minskar.

Som sammanfattning kan man säga att skillnaden mellan het- och suggastemperatur är ett mått på kompressorns elförbrukning. Skillnaden mellan in- och utgående värmebärartemperatur är ett mått på den effekt pumpen levererar under förutsättning att flödet i radiatorkretsen är konstant.

[G Bergström]

Tack för värdefull information!

Kan tillägga att suggastemperaturen sjunker vid drift övriga värden stiger.
Här är värdena en gång till men jag har även skrivit in värden för driftperiodens början ( nu var jag inte riktigt med i starten så pumpen hadde gått en stund innan jag läste av)  stoppvärden sist.

Hetgastemperatur tex :                   57,9 - 72,4
Vätskeledningstemperatur tex :      26,8 - 34,8
Suggastemperatur tex :                    6,8 - 4,2
Temp efter kondensorn tex :           36,8 - 44,2

 :,v(