Ämne: Varvtalsstyrd bergvärmepump!

[svenske kocken]

det är nog inte fläktens förbrukning som kostar utan den värme som den skall ventilera bort

[bjerka]

Jo, det är klart att det blir en lite effekt förlust men det är inte speciellt mycket.


Det är med att varvtalsstyra cirkpumparna är bara dåligt, jag kan iallafall inte se några som helst fördelar med det.

[mso]

Jo, det är klart att det blir en lite effekt förlust men det är inte speciellt mycket.


Det är med att varvtalsstyra cirkpumparna är bara dåligt, jag kan iallafall inte se några som helst fördelar med det.

Hej , värmen tillförs huset!  30% minskad ström till brine pump ! vad är det för fel med det ?
En kompressor som drar det som behövs vid nollgradigt ute istället för start stopp ? Mso

[eleson]

Installationsmässigt torde denna vara mera plug'n play.
Dvs styrsystemet säkrar att delta T är rätt.

Men eftersom COP siffror inte innehåller CP förbrukning så
kommer det inte att synas mycket i databladet.

Sedan tror jag inte att pumparna är frekvensstyrda utan att
de kan välja mellan de tre hastigheterna via styrsystemet.
/Erland

[ackeka]

Hej, registrerade mig under natten som gick för att fråga något helt annat men fann nu denna intresanta tråd.

Som jag uppfattar tråden verkar det mesta handla om hur vida en varvtalsstyrd kompressor skulle leda till en högre värmefaktor eller ej? Svar nej, detta inser man lätt med följand tanke expriment. Tänk er ett modulärt uppbyggt system med ett oändligt antal infinitesimala moduler. Detta skulle ge ett oändligt variabelt system men värmefaktorn skulle bli den samma oavsett hur många moduler som är i drift, den samma som varje modul har var för sig.

Thermias tanke med denna vp är att spara in på el förbrukningen på kring utrustningen tror jag. Ta t.ex. min duo12'a från 93 värmefaktorn är c.a. 3.0 vid 0/45 d.v.s. c.a. 4Kw tillfört 12Kw avgivet, kb'n är på 500w om denna kunde styras så den inte drog mer än 200w så skulle vi få 3.7Kw tillfört vilket ger en värmefaktorn på 3.24, och mycket lite av dessa 300w vi snålat in skulle kommit in i huset det mesta har hamnat i köldbäraren. Att få denna vinst kräver givetvis att tempraturfallet över kondensorn inte blir för stort. Om man också varvtalsstyr cirkulations pumpen ger detta också en del men inte lika mycket, dels för att dess effekt är mindre men också för att allt tillförs huset.

Det finns dock andra anledningar att varvtalsstyra kompressorn.
kontinuerlig framlednings temp eller mjuk start => inga "knäppningar" i värmesystemet
när man har yttre energi källa i ett strömande medium med begränsad tillgång t.ex. frånluft

[ackeka]

Att få denna vinst kräver givetvis att tempraturfallet över kondensorn inte blir för stort.

s/kondensorn/förångaren/

[Carl N]

Det finns dock andra anledningar att varvtalsstyra kompressorn.
kontinuerlig framlednings temp eller mjuk start => inga "knäppningar" i värmesystemet
när man har yttre energi källa i ett strömande medium med begränsad tillgång t.ex. frånluft

Knäppningarna uppstår oftast när växelventilen skiftar från varmvatten till radiatorer. Då hjälper ingen varvtalsstyrd kompressor...

[eleson]

s/kondensorn/förångaren/

Underbart att se 'vi' kunniga ...
Dessutom kan du redigera dina inlägg i efterhand

[Rickard]

För det första, värmeförluster i brinnecirkulationspumpen tillförs visst huset genom att brine blir varmare = högre COP.

En varvtalsstyrd kompressor höjer COP tack vare att den kan arbeta med lägre framledningstemp, detta förutsatt att driveffekten inte blir högre när kompressorn varvar ned, COP stiger markant med lägre framledningstemp.

Om Thermia bara varvtalsreglerar cirkpumpen/pumparna i sin varvtalsstyrda värmepump så är den enda fördelen jag kan se att "ingen" intrimmning av grundflöden behövs. Dessutom kan man köra med strypande radiatortermostater utan att driftstörningar uppstår (det resulterar dock alltid i sämre COP)

Rena lurendrejeriet med andra ord, det kommer dessutom att bli genomskådat av de flesta som är det minsta insatta i VP-teknik.

Synd att en så pass seriös tillverkare som Thermia nedlåter sig till så taskig marknadsföring.

[vphenrik]

Kan det inte vara så här.

Uteffekten från VP'n beror mycket på ingående temperatur medan värmefaktorn försämras kraftigt med ökande framledningstemperatur men beror inte speciellt mycket på ingående temp. Om man då sänker flödet på brine pumpen så sänker man ju temperaturen i förångaren därmed lägre uteffekt som ger lägre framledningstemperatur och längre gångtider och färre kompressor starter, därmed skulle man kunna välja en värmepump med bättre täckningsgrad utan att straffas av många starter och stora temperatursvängningar i framledningstemperaturen när effektbehovet är lågt. Det är väl denna princip som Nibe använder i sin L/V pump 2005, lägre hastighet på fläkten ger kallare förångare.

Dessutom vill jag minnas från mina studier i elektriska drivsystem att en kompressor är en svår last att varvtalsstyra. Detta eftersom vridmomentet (och därmd strömmen) varierar kraftigt under ett varv på motorn, vilket ställer till problem för frekvensomriktaren. Det är möjligt att en scrollkompressor är bättre än en vanlig kolvkompressor i detta avseende.

[ackeka]

För det första, värmeförluster i brinnecirkulationspumpen tillförs visst huset genom att brine blir varmare = högre COP.

Ja om brinnecirkulationspumpen trycker genom förångaren, men suger den ur förångaren går det ut. Det blir ju till återladdning men jag tror inte det blir ekonomiskt att återladda på det viset. Men om den nu skulle trycka genom förångaren då, tillbaka till min duo12'a jag vet inte flödet över förångaren men vi vet att värmefaktorn är c.a. 3.0 vid 0/45 d.v.s. c.a. 4Kw tillfört 12Kw avgivet m.a.o. 8Kw tagit utifrån. Temperatur delta över förångaren är c.a. 2 grader, och vi skulle spara in en förlust på 300w => 2/8000=(temp ökning brine in)/300 => temp ökning brine in blir 0.075 grader, inte någon stor vinst det heller. (förenklat 8000w ska vara minst 8300w om vi spar 300w) (ja jag vet att en pumps vätskevärmande inte bara sker i pumphuset)

En varvtalsstyrd kompressor höjer COP tack vare att den kan arbeta med lägre framledningstemp, detta förutsatt att driveffekten inte blir högre när kompressorn varvar ned, COP stiger markant med lägre framledningstemp.

Att COP stiger med minskad differens mellan varma och kalla sidan (temperatursteg) är sant. Men att en varvtalsstyrd kompressor höjer COP tack vare att den kan arbeta med lägre framledningstemp, är knappt halv sanning. Här måste vi börja med att fråga oss hur en vp med icke varvtalsstyrd kompressor fungerar. Jo den börjar under önskat börvärde på framledningen för att ungefär i mitten av gångtiden vara på börvärdet och slutligen stoppa över detta, m.a.o. halva tiden under halva tiden över. Hur vida man har en konstan framledningstemp eller om den är sinusformad saknar betydelse för COP. Tillägas skall dock att COP troligtvis inte är en exakt (invers) linjär funktion av temperatursteget.

Om Thermia bara varvtalsreglerar cirkpumpen/pumparna i sin varvtalsstyrda värmepump så är den enda fördelen jag kan se att "ingen" intrimmning av grundflöden behövs. Dessutom kan man köra med strypande radiatortermostater utan att driftstörningar uppstår (det resulterar dock alltid i sämre COP)

Att en av anledningarna är minska intrimmning kan jag bar hålla med om.

PS.
Det är inte så att jag är emot varvtalsstyrda kompressorer, men att det skulle ha stor betydelse det är frågan.
DS.

[Rickard]

Jag tror inte heller att det skulle ha stor betydelse, men jag tror att den skulle få en något bättre verkningsgrad, dels tack vare en jämn och hög COP p.g.a. den låga och jämna framledningstemp som man i normalfallet kan hålla.
Dels tack vare det mindre energiuttaget från värmetaget (borran/markslingan). Ett lågt energiuttag från värmetaget ger möjlighet att varva ned KB-pumpen utan att deltaT över förångaren blir för stor.

Att det ger en komfortmässig, om än liten, förbättring torde alla kunna vara eniga om.

Sen finns det självklart nackdelar, t.ex:

Högre pris
Fler saker som kan (och lär) krångla.

Summa summarum är jag inte säker på att jag själv skulle välja en vartalsstyrd värmepump även om de fanns.

[Roland]

Förluster i köldbärarcirkulationspumpen är förluster. Mycket litet, högst 10 %, återvinns i form av minskad elförbrukning till kompressorn.

Den största vinsten med en varvtalstyrd kompressor måste väl ändå vara att temperaturdifferenserna i värmeväxlarna minskar och att ingående köldbärartemperatur ökar. Största motståndet mot värmeöverföringen i borrhålet ligger i närheten av slangen, det ser man genom att köldbärartemperaturen sjunker snabbt så snart köldbäraren har gått ett varv i slangen. Ur den synpunkten är det inte bra att sträva efter långa gångtider på pumpen. Går pumpen 2 timmar och sedan står still 2 timmar blir ingående köldbärartemperatur i snitt lägre än om pumpen gick i cykler om t.ex. en halv timme. Kan pumpen gå kontinuerligt med motsvarande lägre  effektuttag från borrhålet blir vinsten den största möjliga. 

[tipo874]

Förluster i köldbärarcirkulationspumpen är förluster. Mycket litet, högst 10 %, återvinns i form av minskad elförbrukning till kompressorn.

Vart tar energin vägen om den kan anses vara förluster?

Som jag ser det finns det väl två vägar förlustenergin kan ta, omgivande luft eller till brinen, och i båda fallen blir den väl i slutänden till nyttig energi, om än bara med COP=1? Det lär ju inte ske någon övergång från brine till berg/mark eftersom brinen har lägre temperatur än berg/mark.

[Rickard]

Förluster i köldbärarcirkulationspumpen är förluster. Mycket litet, högst 10 %, återvinns i form av minskad elförbrukning till kompressorn.

Vart tar energin vägen om den kan anses vara förluster?

Som jag ser det finns det väl två vägar förlustenergin kan ta, omgivande luft eller till brinen, och i båda fallen blir den väl i slutänden till nyttig energi, om än bara med COP=1? Det lär ju inte ske någon övergång från brine till berg/mark eftersom brinen har lägre temperatur än berg/mark.

Precis så tänker jag. Vid lågt energiuttag och långa stilleståndstider kan dock pumpens energiförluster hinna övergå till berg/mark utan att den "återvinns".