Ämne: Varvtalsstyrd bergvärmepump!

[Rdx]

Jag ringde Thermia igår för att få lite klarhet i deras nya "varvtalsstyrda" pump.  Det är bara cirkulationspumparna som varvtalsstyrs, inte kompressorn.  Enligt Thermia så är antalet start/stopp för en modern värmepump inte något man behöver bry sig om alls, alltså finns det ingen anledning att varvtalsstyra kompressorn för att få en jämnare belastning på pumpen av den anledningen.  Den enda fördelen som han kunde tänka sig med en varvtalsstyrd kompressor var att man kunde utnyttja radiatorerna bättre med jämn framledningstemperatur.

Enligt honom var det heller inga som helst problem att "överdimensionera" en pump så att man får 100% eneregitäckning, så länge högtryckspressostaten inte löser ut.

Vet inte vad jag skall tro...   Tycker att en maskin/motor som går kontinuerligt med 50% belastning borde hålla längre än en som går med 100% belastning 50% av tiden.... 

[bjerka]

Om vi säger att vi sänker flödet på VB, vad händer ? Jo kondenseringen stiger och "lyftet" blir större = sämre verkningsgrad.

Om vi sänker flödet på KB, vad händer ? Jo, förångningen sjunker och "lyftet" blir större = sämre verkningsgrad.

Om vi nu sänker båda flödena så stiger kondenseringen och förångningen sjunker, det blir skit helt enkelt.
Alla strypningar = effektförlust, och jag drar likhetstecken mellan en strypning och att varvtals reglera cirk pumparna.

[Rickard]

Om vi säger att vi sänker flödet på VB, vad händer ? Jo kondenseringen stiger och "lyftet" blir större = sämre verkningsgrad.

Om vi sänker flödet på KB, vad händer ? Jo, förångningen sjunker och "lyftet" blir större = sämre verkningsgrad.

Om vi nu sänker båda flödena så stiger kondenseringen och förångningen sjunker, det blir skit helt enkelt.
Alla strypningar = effektförlust, och jag drar likhetstecken mellan en strypning och att varvtals reglera cirk pumparna.

En värmepump med r407c som köldmedie har högsta COP med 7-8 graders deltaT över kondensorn.
Därför kan det vara en fördel med varvtalsstyrd cirkpump på varma sidan.

[bjerka]

Jo, men 407C är ett glide köldmedium och är lite annorlunda. Om det nu är det delta t man vill ha så känns det som det vore bättre att dimensonera kondensorn efter det. Alternativt att styra pumpen på delta T, eller thetaut.

[Rickard]

Jo, men 407C är ett glide köldmedium och är lite annorlunda. Om det nu är det delta t man vill ha så känns det som det vore bättre att dimensonera kondensorn efter det. Alternativt att styra pumpen på delta T, eller thetaut.

Kondensorn dimensioneras nog för att täcka en stor vidd av installationsalternativ, med stora skillnader i flöde.
I hushåll där man nödvändigt vill låta radiatortermostaterna strypa vid övertemp kan dessutom flödet strypas rejält t.ex. en solig vårdag.

[ackeka]

Förluster i köldbärarcirkulationspumpen är förluster. Mycket litet, högst 10 %, återvinns i form av minskad elförbrukning till kompressorn.

Vart tar energin vägen om den kan anses vara förluster?

Som jag ser det finns det väl två vägar förlustenergin kan ta, omgivande luft eller till brinen, och i båda fallen blir den väl i slutänden till nyttig energi, om än bara med COP=1? Det lär ju inte ske någon övergång från brine till berg/mark eftersom brinen har lägre temperatur än berg/mark.

Precis så tänker jag. Vid lågt energiuttag och långa stilleståndstider kan dock pumpens energiförluster hinna övergå till berg/mark utan att den "återvinns".

Ja där ser man, så är det nog. 
Kom också att tänka på detta med intrimmning, min gamla duo12'a har en hastighet på köldbärarcirkulationspumpen men en del nya vp's har väl flera, i så fall kan man ju ta det mesta där. Det hela förutsätter ju också att man har en lätt  cirkulerad kollektor, har man inte det blir det fel att snåla med strömen till köldbärarcirkulationspumpen.

Den största vinsten med en varvtalstyrd kompressor måste väl ändå vara att temperaturdifferenserna i värmeväxlarna minskar

Ja och det är här mitt tanke experiment inte stämmer helt. http://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php/topic,4175.msg39609.html#msg39609
Men det finns en erfarenhet kylbranschen, om man konverterar från R22 till R134a ger detta en c.a. 40% effektförlust, m.a.o. ett lägre utnytjande av värmeväxlarna. På gamla installationer får man ofta en effektivitetshöjning till c.a. 125% av tidigare alltså en effektivare maskin (p.g.a. små ineffektiva värmeväxlare) med lägre effekt. Däremot på nyare system (plattvärmeväxlare) uteblir denna vinst helt och man får snarare en effektivitetsminskning.
Det finns också ny maskiner att titta på, Thermia robust 22 => robust 13h

att ingående köldbärartemperatur ökar. Största motståndet mot värmeöverföringen i borrhålet ligger i närheten av slangen, det ser man genom att köldbärartemperaturen sjunker snabbt så snart köldbäraren har gått ett varv i slangen. Ur den synpunkten är det inte bra att sträva efter långa gångtider på pumpen. Går pumpen 2 timmar och sedan står still 2 timmar blir ingående köldbärartemperatur i snitt lägre än om pumpen gick i cykler om t.ex. en halv timme. Kan pumpen gå kontinuerligt med motsvarande lägre  effektuttag från borrhålet blir vinsten den största möjliga. 

(Med 2x400m fördelat på 300m i mark och 500m i strömmande vatten, till en 12Kw vp har jag inte märkt detta )

Du har troligtvis en anledning här men jag undrar om inte ett modulärt uppbyggt system skulle vara bättre, som t.ex 4st 3Kw's moduler om man vill ha 12Kw totalt. Ett sånt system använde Danska Vølund redan på slutet av 70-talett. Dessutom kan man ha två (el. flera) kompressorer som arbetar i samma kylkrets och kan startas var och en för sig. Låt den ena vara 33% och den andra 67% av det totala så får du 3 steg (tandemkompressor).