Ämne: Utsläppsrätter leder till fortsatt höga elpriser

[Glenn]

Mitt råd är som jag skrev tidigare i en tråd. Börja isolera er bostad byt till 3 glas fönster minska energiförbrukningen ej endast elförbrukning minskning som värme pumpar gör.

Tänk energisnålt.... :,v(


Spar på de små effekterna i hushållsförbrukningen.  (det gör verkan absolut) då vinner ni mycke energi och el.
Minska standby apparater. Monterá in interligenta kontrollsystem ( datorövervakning i bostaden) som sparar energi.
Minska temp inne till max 20-21 aldrig högre rumstemp. Vi mår bara bättre i svalare rum, spec då vi sover.

Tjena!!!

Någon som vet om det finns några bra system för att kontrollera bostaden (datorövervakning??)..
Har kollat lite på e-home men verkar inte så där jätte bra...

Lägg gärna in länkar till sidor där man kan köpa liknande produkter...

/Glenn

[pellep]

Idag hörde jag på radion en expert uttala sig. Enligt honom svarade utsläppsrätterna för en mindre prishöjning. Det stora anledningen sades vara avsaknad av konkurrens.
Om inte staten (Vattenfall) varit huvudaktör kanske konkurrensverket hade agerat.

[PerJ]

Infromation från Norska NVE (Norwegian Water Resources and Energy Directorate)

Nordens elnät hänger ihop via Nordpool. De svenska elpriserna beror på hur elkostnaderna ser ut i våra grannländer. De pekar på höjde bränslepriser på kol och olja tillsammans med CO2 utsläppsrätter att energipriserna är höga. För närvarande exporterar Sverige el till både Danmark, Finland och Tyskland. Deras alternativa produktion är dyrar än vad Svenska kraftverk kostar och därför kan svenska kraftverk sälja till höga priser till våra grannländer och svenska elpriser blir i princip beroende på kol och oljepriset. Det höga elpriset beror inte på dålig konkurans bland producenterna utan på stor konkurans bland köparna, som trycker upp elpriset som värsta börshaussen.

http://www.nordpool.com/information/NVE_reports/2005-08_17.html

PerJ

[KOB (anbj)]

Jag kliar mej i skallen och undrar. Hur kan du PerJ ha så god insikt i hur el-producenterna resonerar och hur de kalkylerar sina kostnader/vinster. Å varför är dina argument en spegelbild av de som kraftindustrin försöker dunka i oss el-konsumenter.

Jag köper inte ditt resonemang. Bristen på konkurrens är definitivt ett problem. Särskilt med tanke på att el-pris marknaden är så lättmanipulerad. Det är bekymmersamt att det är det dyraste produktionsaggregatet, (som för tillfället rullar) som tillåts sätta priset på allt som produceras. Det är alltså fördelaktigt för elproducenterna varje gång de dyra tillskottsaggregaten går igång. Själva påstår de motsatsen, men boksluten talar sitt tydliga språk. Vinsten står ju mer eller mindre i direkt proportion till gångtiden på de dyraste aggregatens gångtid.

Det räcker med en brist på bråkdelar av en procent, för att något dyrbart tillskottsaggregat ska rulla igång och därmed hissa priset på övriga näst intill 100%. Det är särskilt bekymmersamt att de ingrepp som behövs för att manipulera el-priset, är så små och subtila.

Systemet är olyckligt. Det är enl. min mening odiskutabelt så att systemet inbjuder till manipulationer av eltillgången. Frågan kommer osökt, klarar elproducenterna att hålla fingrarna borta från den syltburken?

När elproducenternas företrädare nu går ut och talar om befarad brist på el, känns deras förklaringar krystade och konstiga. Känns mest som att de är ute för att bereda väg för en konstgjort skapad brist.

Mitt fritidshus ligger i ett mycket glest befolkat område i Norrbottens inland, några kilometer nedströms ett kraftverk. Huset ligger en knapp kilometer från gamla älvfåran, så jag hör väl när kraftverket släpper överskottsvatten där. Då brusar det ordentligt. När de inte släpper överskottsvatten är gamla fåran torr.

Jag har aldrig varit med om att man släppt så mycket vatten i gamla fåran, som det året då man senast påstod sig ha exeptionellt låga nivåer i vattenmagasinen. Tre år sedan om jag inte minns fel. Då brusade gamla fåran hela senhösten och ända fram till bakre halvan av januari.

Klart man får myror i huvet av sånt.

/Knut.

[PerJ]

Först av allt vill jag säga att jag inte har någon koppling till någon energiproducent, jag jobbar dock inom energibranchen framförallt med energieffektiviseringar i konsumtionsled.

Den information som jag har tillgång till kommer mestadels från Internet och är allmänt tillgängliga. Företagsekonomiska beräkningar följer samma regler oavsett om det är ett fastighetsbolag, tillverkningsindustri eller ett energibolag det gäller. Adderat en semestervecka för att fundera.

Det jag tittat på är hur nuvarande energimarknad fungerar och vilka omställningar som är troliga i framtiden när oljan troligen blir ännu dyrare. Elmarkanden är en del av energimarknaden och förändingar på energimarknaden påverkar elmarknaden.

När det gäller prissättningen på el så är det bara en mindre del av produktionen som säljs via så kallat spotpris via nordpool där kraftproducenter varje timme lägger bud på leveranser. Det är denna del av produktionen som bestäms av spotpriset, marginalprissättningen.

Den största delen av elen säljs på så kallade terminskontrakt, man köper elen idag men får den levererad i framtiden tex kvartal 4 2006. Säljaren garanteras en inkomst och ett pris och säljaren garanteras en leverans och ett pris i framtiden. Funkar på samma sätt som köp och sälj terminer på aktiebörsen. Kraftverksägaren försäkrar sig om en intäkt i framtiden och köparen garanterar sig en kostnad i framtiden vilket kan vara bra när han säljer vidare till fast pris tex till villaägare.

Att svenska elpriser går upp beror på att tex danska och finska kolkraftverk har fått höjda produktionspriser pga ökade kolpriser och priser för CO2 utsläppsrätter. Varför skulle den finska elkonumenten köpa elen från finska verk när de kan köpa billigare från svenska vattenkraftverk? De svenska kraftbolagen säljer ju givetvis till den som betalar mest, oavsett produktionskostnad, därför stiger priserna. Olja från Iran kostar drygt 1 dollar per fat i produktionskostnad med olja från Nordsjön kostar mer än tio gånger så mycket att pumpa upp, men båda får ungefär lika mycket betalt för oljan på värdsmarknaden.

Skulle elpriset i Sverge vara för högt så skulle konsumtionen gå ned, detta beroende på att det finns billigare alternativa energikällor. Som det ser ut idag så sjunker inte elförbrukningen i Sverige. Konsumenterna har i en marknadsekonomi möjligheten att byta leverantör och varuslag.

När det gäller Vattenfalls vinster så ska de göra stora vinster, sen ska staten plocka av dem en rejäl utdelning varje år eftersom det är staten och skattebetalarna som för 30-40 år sedan betalade/garanterade utbyggnaden av vattenkraften och kärnkraften. Nu ska staten som investerare få avkastning på investerat kapital. Alternativet vore att Vattenfall försökte dumpa priset på Nordpool och det skulle i praktiken innebära att danskarna fick billigare el och Sverige som land förlorade inkomster.

Ingen av oss kommer att som enskilda personer kunna påverka energiprisernas framtida utveckling, vi kan ha en åsikt och kanske en bedömning av framtida energipriser. Det jag vill säga är att jag tror att framtida energipriser och då framförallt olja, kol och el kommer att stiga kraftigt i pris.

Jag har sagt det tidigare, jag ser inte vad som skulle få energipriserna att drastiskt sänkas, vi lever i en marknadsekonomi.

PerJ

[Janne El-Energi]

LUM - Lunds universitet Meddelare - nr 9 1999
Carlo Rubbia:

Ny typ av kärnkraft löser nästa sekels energibrist Nyckelordet i Rubbias lösning på energiproblemen är "transmutation".

- Sverige är ju med i den grupp av europeiska länder som försöker utveckla transmutation för behandling av slutavfallet. Jag tror tekniken är färdig för praktiskt bruk redan om tio år. Men det löser inte de globala energiproblemen. Däremot är det ett viktigt första steg mot en ny typ av kärnkraft, där det är en accelerator som driver reaktorn. Det kommer att ta fyrtio år att utveckla denna nya form av kärnkraft. Därför måste vi börja arbeta på den redan i dag om den ska vara färdig att utnyttjas när den verkligen behövs, resonerar Carlo Rubbia.

I den nya processen kan man använda torium eller t o m stabilt uran 238 som råvara. Neutroner som kan klyva atomkärnorna produceras genom att en högenergetisk protonstråle träffar bly eller någon gas och slår sönder atomkärnorna där. Processen är underkritisk; det betyder att den omedelbart avstannar om protonstrålen stängs av. Försök på CERN visar att man får ut trettio gånger mer energi än man för in.

Genom förbudet mot att bygga ny kärnkraft i Sverige kan avvecklingen av svensk
... kopplat till fusionskraft, då inneslutningen av metall och torium, ...
Framtidens kärnkraft blir säkrare. ... Tanken på en ny generation kärnkraftverk
växer fram, främst i USA. Dessa reaktorer kommer att vara säkrare, ...


Är det denna framtid vi går mot fusionskraft? det löser våra problem med kraft i all framtid.

Tekniken

Motsatsen till kärnkraftens fission är fusion, där energi frigörs när ...
Det finns idéer om framtida hybridreaktorer med både fusion och fission. ...

Dagens Kärnkraft bygger på fission, en kedjereaktion som fortsätter av sig själv om inget stoppar den. Kärnorna av ett tungt grundämne – uran – slås sönder till mindre delar. Kärnreaktionen alstrar värme som omvandlas till el i kärnkraftverket.

Protoner accelereras med hjälp av 3 cyklotroner till en hastighet nära ljusets,och skickas in i reaktorn. När protonerna träffar blyet bildas ett överskott av neotroner, som i sin tur sätter igång klyvningsprocessen. Om något skulle gå snett kan man stänga av partikelaccelerationen, varvid processen omedelbart avstannar. Något nödkyls system med pumpar och ventiler som kan gå sönder behövs ej.

En härdsmälta är därför i praktiken otänkbart.

Den nya typen av reaktor kan avfall från i dag vanlig kärnkraft med acceleratorns hjälp användas helt ut. Enbart från de idag kärnkraftverk kan förse Sverige med energi i tusen år.

Samtidigt har radioaktiviteten i resterna reducerats betydligt och klinga av på några hundra år. ( dagens avfall räknas det ske på 100000 år )
Olika typer av reaktortyper.

Kokvattenreaktor: sådana vi har i Sverige idag. Bränslehärden värmer upp vatten till kokning, och vattenångan driver en turbin som producerar elektricitet.

Kulbäddsreaktor: bränslet består av urankulor med kol omkring. Man tänder bränslet i ena änden och reaktionen rör sig sakta mot den andra änden under 15 år.

ADS: accelerationsdrivna system kan inte börja skena så att en härdsmälta uppstår eftersom man måste tillföra neutroner utifrån. Man får en hundradel så mycket högaktivt avfall och man kan neutralisera befintligt avfall från dagens reaktorer. Avfallet behöver bara lagras i 500 år.

Bridreaktor: använder plutonium och uran som bränsle. När uran används bildas plutonium – mer än vad reaktorn använder.

[Janne El-Energi]

Idag byggs andra eller tredje generationens kärnkraftsreaktorer. Tanken på en ny generation kärnkraftverk växer fram, främst i USA. Dessa reaktorer kommer att vara säkrare, mer spridningssäkra, billigare, och med avsevärt mindre avfall än dagens reaktorer. Men viss utveckling sker även i Europa – bland annat har Finland beslutat bygga sin femte reaktor.

Japan agerar för kärnenergi i grannländerna. U-ländernas energibehov ökar starkt, och kärnkraftsanhängarna menar att kärnkraft är det mest effektiva sättet att tillgodose detta ökade behov utan att ytterligare spä på växthuseffekten

Läs och studera under miljöportalen från Chalmers

http://www.miljoportalen.se/energi/framtid/azar_1

[Hansson]

Det är mycker rönbär..
Blir det en varja vinter ?? usch

[gustav]

Det är mycker rönbär..
Blir det en varja vinter ?? usch

Det blir en varja vinter och lite snö för rönnarna bär inte både snö och rönbär samma vinter.
Det har jag fått lära mig.

[KOB (anbj)]

Hej PerJ

Först av allt vill jag säga att jag inte har någon koppling till någon energiproducent, jag jobbar dock inom energibranschen framförallt med energieffektiviseringar i konsumtionsled.

Bra då vet vi i vilken kategori du hör hemma. Jag är dock övertygad om att du kommer att bli talesman för betydligt större intressen när du blir stor. Du skulle definitivt platsa som informationsansvarig i ett storföretag.  En gedignare lön än den du nu har väntar med all säkerhet runt om hörnet.

Jag är självklart medveten om att jag aldrig skulle kunna vinna någon ordduell mot dej. Därtill är min begåvning för skral och din för briljant. Kan ändå inte låta bli att käfta emot lite till.

Kanske inte alla läsare redan är sålda på din version av verkligheten. Därför ödar jag tid på detta. Kan väl också nämna att jag själv (utöver tecknisk skolning) i nämd ordning har erfarenhet av overallsarbete, att vara anställd i företagsledning och att driva egna företag. Jag är alltså inte helt novis i ämnet prisbildnings och konkurrensbegränsningsstrategi. Numera är jag pensionär.

Men ok, vi lämnar din och min person. Det var ju annat vi skulle diskutera i denna tråd.


Energibranschen kan delas upp i en mängd delar varav el-produktionsdelen är en. De olika delarna har rätt olika förutsättningar och möjligheter att fungera väl i på en avreglerad marknad. El-produktionen är nog en av de sämre anpassade delarna att låta marknadskrafterna rumstera fritt i.

En kapitalistisk och fri marknad fungerar definitivt bra i branscher där mångfald och fri konkurrens råder, men blir ofta ett gissel i branscher som är lätta att manipulera och konkurrensbegränsa.
---------------------------------------------------
Exempel 1.

Några få saxtillverkare får för sig att de skulle kunna driva upp priset på saxar genom att köpa upp konkurrenter och snickra ihop en informell kartell. De misslyckas gravt. När de fått upp priset, dyker omedelbart en massa nya tillverkare upp och gör anspråk på att ta del av den ökade kakan. Problemet är att vem som helst kan snabbt och enkelt, skaffa den utrustning som behövs. Inga spärrar finns mot sådana nyetableringar, varken från samhällets sida eller från andra. Konkurrensen fungerar alltså fullt ut.

Exempel 2.

Några få el-producenter får för sig att de ska driva upp priserna på samma sätt som saxtillverkarna ovan. Här blir en helt annan situation. Alla tänkbara spärrar som kan hindra nya konkurrenter finns. Varken någon ny vattenbyggare eller kärnkraftbyggare kan dyka upp och pressa priserna. Skulle någon ny aktör komma på idén att starta ett nytt kolkraftverk så reser sig motkrafter som är gigantiska jämfört med dem som de redan befintliga behövt övervinna. Inte enda ny aktör kan starta någon som helst el-produktion på lika villkor som de redan befintliga.
Exemplets el-producenter har definitivt en guldsits. Man kan köpa upp för att öka korsinflytande och därmed minska antalet konkurrenter. Med få aktörer är det lätt att snacka ihop sig och åstadkomma hållbara lojalitetsband. Man kan bygga ett nätverk runt devisen, ”vi tjänar alla bättre på att samarbeta i stället för att konkurrera”. Enda hotet är risken att avslöjas för olaglig konkurrensbegränsning. Detta problem är dock lätt att komma runt. Handlar mest om att ingen i nätverket bär sig idiotiskt åt. Överenskommelser ska inte skrivas ner som vanliga protokoll, noteringarna ska i allt väsentligt finnas i parternas huvuden. De minnesnoteringar som behövs i övrigt ska utformas så att ingen annan än den som noterat begriper. Flitigt umgänge i det informella nätverket, säkerställer lojaliteten.

Den största utmaning som exemplets aktörer ställs inför är pedagogiken gentemot kunderna. Det krävs rätt stora mått av kreativitet för att förklara uppenbart oförsvarliga prishöjningar. Skickliga informationsansvariga behövs.
----------------------------------------------------------

I en bransch enl. exempel 2, kan inte krassa kapitalistiska intressenter släppas lösa utan en vasstandad övervakning. Det svenska konkurrensverket har inga sådana vassa tänder. Konkurrensverket är inte ens en blek kopia av den variant, som har samma uppgift i USA.

Av någon märklig anledning finns även en mycket större acceptans för konkurrensbegränsning i det svenska samhället än i USA. Där är konkurrensbegränsning något riktigt riktigt fult som upprör människor. Medelsvensson höjer knappt på ögonbrynen åt sånt. Synd tycker jag, men hoppas att åtminstone någon läsare triggas att reta sig lite mer.

/Knut.

[PerJ]

Hej Knut,

Nu börjar vi diskutera en annan fråga, det är huvida man ska driva vissa verksamheter i en avreglerad eller reglerad marknad. Det jag beskrivit om prisbildningen i tidigare inlägg är hur jag ser på hur en avreglerad marknaden i verkligheten fungerar, och är inget som jag alltid försvarar. Nu har ju våra politiker och EU bestämt att europas elmarknad ska vara avreglerad. Jag tror i grunden att din och min bild av verkligheten är ganska lika, jag beskriver hur det funkar i en avreglerad marknad och drar sedan slutsatsen om vad som kommer hända.

Jag har den åsikten att i många fall finns det en övertro på vad en avreglering av en reglerad marknad kan göra för att pressa priserna. Särskilt i "tyngre" system som energi och infrastruktur just pga av inlåsningseffekterna som du pratar om. Många gånger är det som du säger svårt att få upp konkuransen genom att fler aktörer kommer in på marknaden. Under de senaste året/åren så har dock många pappersbruk installerat elproduktion för att producera el, med de elpriser som vi har idag börjar det bli företagsekonomiskt intressant för skogsbolagen att producera el, speciellt när de får gröna certifikat för den el de producerar. Flera pappersbruk är idag nettoleverantörer av el till nätet.

När jag tittar på prisbildningen på el och vad konsumenten är villig att betala för elen så står ju elen i konkurans med andra energikällor som olja, gas pellets etc. Skulle elpriset gå upp så mycket att tex olja vore billigare än el så skulle varenda elpatron stängas av i varenda kombipanna i hela sverige och försäljningen av el minska pga av konkurans med olja. På så sätt är även el konkuransutsatt av andra energikällor. (nu tror jag inte att oljan kommer bli så billig, men det var ett exempel)

Tex skulle jag avråda alla kommuner att sälja av fjärrvärmeverken till privata företag. Jag ser en tydlig trend att de icke kommunalägda fjärrvärmebolagen har betydligt högre fjärrvärmepriser än de kommunalägda. De kommunala bolagen har i princip en prisbildning som utgår från produktionskostnaden, inte vad marknaden är villig att betala.

Om vi tittar på elpriserna i USA, så skiljer sig de en del mot i Sverige. De betalar ungefär lika mycket för energin per kWh som vi, exkl skatter. Den stora skillnaden är att deras fasta abbonenmang (säkring eller effektberoende) är betydligt dyrare än i Sverige, 5-10 ggr högre. Anledningen till detta är att kraftverksägarna vill köra sina installationer på så jämn och hög effekt som möjligt och minska toppeffekterna. Tex så är många kontorsfastigheter försedda med islagringssystem för luftkonditionering, man kör kylmaskinerna nattetid, för att göra is, då belysnig, datorer är avstängda eftersom folk är hemma och sover. När de kommer till kontoret och tänder lyset, startar datorn och drar igång kaffebryggaren för att brygga lite odrickbart amerkanskt kaffe så stannar kylmaskinerna och man lever på isbanken under dagtid. Detta är lönsamt att installera eftersom man kraftigt kan minska konstnaderna för abbonemanget eftersom man inte kör kylmaskinerna dagtid då all annan elförbrukning är påslagen samtidigt.

Men som sagt tidigare, på den avreglerade marknaden ser jag inte varför elpriserna skulle nämnvärt skulle gå ned i framtiden.

PerJ

[Hansson]

Hmmm. Nu ska dom försöka gömma massa kostnader oxå 

[ejwbegysv]

Kolla updrag gransking på www.svt.se så fattar ni att de 10 örena som det ökade för Utsläppsrätter är en bluff... Vi tillverkar ju El med vatten, vind och Kärnkraft... 

[gäst]

Men går inte våra elpriser ner om en samlad attack görs mot överföringen mellan Sverige och övriga länder.
Då får dom ju bara avyttring för sin el "hemma"? 

Aktionsgruppen "Klipp kablarna nu". 

PS. Såg på Nordpool att elpriset rasade till 6 öre kWh den natten för några veckor sen när det blåste och 10000 tals abonnenter blev utan ström i Sydsverige.
Kan någon vänlig själ förklara det sambandet?

[Bertil]

Jag har sagt det många gånger, ett bidrag till "för stora" VP borde staten införa. istället använder sig deras myndigheter av rekommendationer om riktitg klena pumpar!
Om det inte kommer kan det ändå visa sig vara mycket klokt att välja för stor pump.

Sen är det självklart som ni spånar kring, varför tror ni alla elmätare ska bytas och vad möjliggör det.

ALLA större elanvändare har mycket betungande effektaonnemang, det kommer säkert även för villor.
Då blir spets med tex vedkamin mycket lönsamt! och dom som kör luft/luft måste kanske se sig om efter tex en pelletskamin.
kanske lite surare för dom som satsar på luft/vatten, den anläggningen kostar ju så mycket så att om man tvingas komplettera med annan spets än el då visar det sig att anläggningen blev minst lika dyr som berg/ytjordvärme.

Att säga att valet är svårt är att problematisera det hela. Direktel kommer nog alltid att finnas i viss grad, värmepump är fantastiskt mycket billigare i drift!
Skulle elen stiga kraftigt kommer även andra energislag att stiga lika mycket alla ser ju till att maximera sin vinst detta helt frikopplat från tillverkningskostnaden.

Vad ett vattenkraftverk är värt och konsekvenserna det får (samma pris som den sista kwh) är ett helt barockt resonemang.
Dessutom felaktigt/lögnaktigt det mesta köps på långa kontrakt till MYCKET låga priser. Om det inte gör det då är det "riggat" inom resp aktör.

Historia:
först hade man öppna eldstäder sen blev det köksspisar och oekonomiska öppenspisar, sen kom revolutionen kakelugnen.
Efter det centralvärmen, den var vedeldad/kokseldad i en del fall även spåneldad (råspån), sen kom den billiga oljan. Direktel installerades senare i många hem.
Vissa tvingades tillbaka till ved, veden utvecklades till pellets. Värmepumpar blev mera vanliga.
Jag påstår att det möjligtvis "bara" är dom som har direktel som har anledning att vara missnöjda. MEN deras billiga  anläggning mot vattenburet (elraddar) har en kort livslängd. Dom flesta är uttjänta och redo för utbyte. Då väljer man oftast konvertering till vattenburet.

Vad som syns i kristallkulan nu vet nog ingen, men inte är det fel att välja det som för tillfället är bästa lösningen! Det är ju inte för all framtid man satsar.
Jag tror ingen som satstade på olja när den kostade 150:-/m³ hade några funderingar om framtiden. Ingen av dom har heller bondånger!

Jag har kört Vpumpen i 6 år den är intjänad, jag påstår att ett pris på 2- 3 kr/kwh är fullt hanterbart för mig. Dom flesta med en VP bör tåla en fördubbling av elpriset, kanske med en alternativ spets, tex en vedkamin för dom få dagar det behövs!

Kanske tom det blir krig om kunderna vem vet?, med dagens oligopol så tillåt mig tvivla. Men se på telemarknaden där sjunker priserna så det dånar. Så osvuret är bäst.
Så simma lugnt folks!