Ämne: Sensation! För loggare...

[Rickard]

Nu har jag satt in min digitala elmätare och kan konstatera följande.

Vid 29 graders framledningstemp drar min 7 kW:s Nibe 1950W.
Vid 39 graders framledningstempo drar den 2150 W.

Vad den drar vid tappvarmvattentillverkning har jag ännu inte sett, men jag får väl förvänta mig nåt i trakterna kring 2300-2400 W, det skall bli intressant att se.

Tänker även kolla lite mer vad en ändring av varma sidans cirkpump gör, vad jag såg sist var att deltaT på kalla sidan steg när jag sänkter varvtalet på varma sidans cirkpump. Ett högre deltaT på kalla sidan indikerar att värmepumpen tar mer gratisenergi ur marken... men nu med denna elmätare kan jag även kolla så att det inte sker på bekostnad av högre energiförbrukning på kompressorn.

Man skulle bara ha haft en värmemätare kopplad med... Men jag har så urbota trång där den borde monteras...

Fler rapporter kommer.

[Janne El-Energi]

Bra värden

Samtidigt då du läser av detta kan du säga vilken ute temp du har. Då vet vi hur mycket effekt som åtgår när man har berg VP installerad.  Vad kan vi räkna med att du förbrukar 7 kW vid denna tidpunkt. Uppge då gångtid under kortare  tid. exv under 3 timmars pass. ej dygnförbr.

Jag vill göra kurva på effekt förbrukn innan och efter VP installation. Detta för jag litar ej riktigt på fabr data.

[tipo874]

Om du är intresserad kan du följa min pump kontinuerligt:

http://spiff.hax.se/log.html

[Fred]

Stiligt!

Vilken elmätare har du? Hur fått in impulserna till serven? RRD-ttols mot apachen sedan?

Jag har beställt Rikards elmätare och skall under vintern börja labba på detta så det vore intressant med lite info om hur man kan gå till väga.

[tipo874]

Stiligt!

Vilken elmätare har du? Hur fått in impulserna till serven? RRD-ttols mot apachen sedan?

Jag har beställt Rikards elmätare och skall under vintern börja labba på detta så det vore intressant med lite info om hur man kan gå till väga.

Jag köpte mätare på blocket, tyvärr innan Rickard hade börjat sälja sina fina mätare. Det är en finsk Enermet, som ger 600 pulser per kWh.

Tidigare matade jag in dem till en enchippare (Atmel ATtiny-15) med egenhackad firmware, som även läste av mina 1-wire Dallas tempgivare. Jag hade sedan ett C-program som tog emot data och filtrerade samt räknade ut rullande medelvärden för varje minut, 5 minuter, 1 timme och 24 timmar. Det fungerade faktiskt väldigt bra.

Eftersom jag aldrig kom till skott med att pyssla ihop nåt snyggare kort till detta, så köpte jag i stället en Dallas DS9097U 1-wire till serieadapter, och köpte sedan ett DS2423 1-wire räknarkort, med batteribackup. Jag har sedan använt digitemp för att läsa av alla givarna, och matar in utdata i ett perl-skript som gör motsvarande jobb som det gamla C-programmet. Räknarkortet har två ingångar, och jag hade funderingar på att skaffa en av Rickards flödesmätare och läsa av denna med den andra kanalen, men de tog slut innan jag kom till skott. Min VP kan även räkna ut energiproduktionen om man kopplar en pulsande flödesmätare till den, vilket hade varit cool.

Presentationen sköts sedan via en html-sida som använder ploticus för att generera graferna i realtid direkt från dagens log-fil. Tyvärr har jag inte orkat fixa till detta så att jag kan välja annan tid än aktuell dag. Jag hade även tänkt köra in datat i en mysql databas, men jag är helt värdelös på sånt, så jag har aldrig kommit till skott.

Jag ser att DS9097-adaptern är känsligare än mitt gamla hack, och jag får ganska ofta läsfel, oftast några gånger per dag, och det yttrar sig som spikar i graferna. Mitt 1-wire nät spretar lite, och pulsräknaren sitter i änden av en lång kabel för pulserna, och även en lång 1-wire kabel. Jag tror att en drastisk kapning av dessa kablar och allmän uppsnyggning av 1-wirenätet skulle eliminera en hel del av dessa problem.

Alternativt funderar jag på att modda min Tiny-15 firmware till att gå på en Tiny-2313 i stället, och köra 8 parallella 1-wirenät, vilket skulle eliminera problemen med ettt stjärnnät.

Tiden, ..., tiden, ...

[Rickard]

Har precis fått hem 10 st 3-fas Kamstrup digitala elmätare, går att beställa via webshopen.

/Rickard

[pellep]

Vid 29 graders framledningstemp drar min 7 kW:s Nibe 1950W.
Vid 39 graders framledningstempo drar den 2150 W.

Är det därmed visat att verkningsgraden är ca 10% lägre vid 39°C eller finns det andra parametrar som ändras i rätt riktning?

[Rickard]

Vid 29 graders framledningstemp drar min 7 kW:s Nibe 1950W.
Vid 39 graders framledningstempo drar den 2150 W.

Är det därmed visat att verkningsgraden är ca 10% lägre vid 39°C eller finns det andra parametrar som ändras i rätt riktning?

Även uteffekten sjunker, men den mäter jag inte  :-[ skulle tro att den sjunker med nåt liknande

[PerJ]

Skillnaden i verkninggrad för hela värmepumpen är betydligt större på grund av att köldmedievätskans temperatur ut ur kondensorn blir betydligt lägre när man kör med låg framledningstemperatur.

Energiförbrukningen på kompressorn sjunker med i exemplet med 10 % när man kör med 29 graders framledning istället för 39 grader. Men samtidigt ökar avgiven värmeeffekt eftersom utgående vätska har en lägre temperatur ur från kondensorn vilket gör att vätskan kan ta upp mer värme ur förångaren.

Räknar man på det så ökar värmefaktorn med närmare 30% vid 29 graders framledning istället för 39 grader. Avgiven värmeeffekt ökar med nästan 20 % och kraftförbrukningen sjunker med 10 %

Största delen av verkningsgradsökningen man får när man kör på låg kondenserng är att avgiven värme i kondensorn ökar pga att köldmedievätskan ut ur kondensorn innehåller mindre värme, dessutom minskar kompressorn kraftförbrukning.

PerJ

[tipo874]

Du som verkar ha koll på detta, vad händer med verkningsgraden när man ändrar hastigheten på cirkpumpen?

Om man sänker hastigheten blir ju tempen in i kondensorn lägre och uttempen högre, vilket om man bara tar hänsyn till framledningstempen skulle bli ogynnsamt, men jag inbillar mig att det är medeltempen i kondensorn som är intressant.

Efter att initialt ha kört både laddpump och cirkpump på trean så provade jag att köra lite olika varianter, men kom efter ett tag fram till att jag måste ha ett större flöde i radiatorkretsen än hos laddpumpen, annars blir det "kortslutning" i acken och pumpen stannar när acken är fylld, trots att radiatorkretsen är kall. Jag har kört cirken på tvåan och laddpumpen på ettan, vilket har fungerat ganska bra, ända fram till förra veckan nar jag upptäckte att uteffekten är så hög med en brinetemp på runt 9° att uttempen blev så hög vid varmvattenkörning att kompressorn stannade pga att framledningsgränsen på 60° nåddes strax innan beredaren kom upp i 50 grader. Deltat var då ca 12°. Jag höjde då laddpumpen till tvåan, men skulle ocksa ha kunnat höja vv-gränsen till 62° (max 65°) eller så. Man borde få varmare vatten med lägre flöde pga skiktning och att givaren sitter i nedre halvan av beredaren. 

[PerJ]

Nu är det svårt att ge ett direkt svar eftersom jag inte exakt ser hur ditt system är kopplat och uppbyggt.

Tittar man på hur både kondensor och radiatorsystem beter sig så skulle jag tro att 6-8 graders temperatur differans är det rätta när man kör mot radiatorkretsen. Det stämmer också med VP tillverkarnas åsikter. Kondensorn funkar bäst med kallt vatten in, men problemet är att radiatorerna kraftigt tappar effekten oim man ökar kravet på avkylning på radiatorvattnet, för att öka effekten på radiatorerna vid sänkt flöde så måste man höja framledningstemperaturen med höjd kondensering som följd. Det finns ett optima, men jag har inte räknat ordentligt på det, mer en känsla.

Tittar man däremot hur det funkar när man laddar en tank med vatten så ser det lite annorlunda ut. Jag är ganska så säker att man får bäst totalfunktion om man kör med ganska låga flöden, särskilt i kombination med slingtankar där tappvarmvattnet värms i slingorna.
Det låga flödet ger relativt låg temperatur in i kondensorn vilket förbättrar underkylningen av köldmediet. Den låga inkommande temperaturen i kondensorn gör också att temperaturdifferansen mellan kondensering och utgående värmebärare blir låg eller tom negativ eftersom del av kondensorn går som hetgasvärmeväxlare. Ytterligare en färdel med låga flöden är att tanken kan laddas till högre temperatur med bättre skicktning. I slingtanksfallet så skulle jag avbryta laddningen när bottentemperaturen kommer till kanske drygt 40 grader.

För nån vecka sedan så hade vi en diskussion i nedan sträng där en massa prov gjordes med olika flöden för att ladda en varmvattenackumulator.


http://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php/topic,3746.30.html

PerJ

[tipo874]

Enkel beskrivning av mitt system:

Jag har ett splitsystem med 10kW pump och 300 liters förrådsberedare som laddas med slinga i botten. Start vid 47° och stopp vid 50°.

För värme laddar VP en 200 liters ack med fyra anslutningar, två upptill och två nedtill. RK ut överst, VP in näst överst, RK retur näst neders, VP retur nederst.

VP reglerar på retur och givaren sitter i botten av acken.

Jag har två radiatorslingor i huset och en shuntgrupp till garagegolvet som regleras av VP. Garagegolvet har separat cirkpump och matas från RK.

Jag kollade lite snabbt igenom loggen från 2005-03-15, och vid -13.5° utetemp hade jag vid VP-stopp en RK framledning på ca 50°, och returen låg på ca 40°. Tempen från VP till acken låg ca 1° högre.

När laddpumpen hade större flöde än radiatorkretsen fylldes acken tills dess returen kom upp i önskat värde varvid VP stannade, även fast det fanns stort värmebehov. Efter 20 minuter startade den igen och gick i 20 minuter tills den fyllt acken. I början av oktober hade jag ca 30 starter per dygn.

Efter sänkning till ettan på laddpumpen så kommer returen inte upp till stopptemp förrän returen från RK kommit upp i önskad temp, vilket innebär att VP går så länge det finns behov. Med denna inställning, plus justering av reglerdynamiken (~gradminuter) så ligger antalet starter runt 8 per dygn, med bättre komfort.

Min pump använder R410a köldmedium, vilket vad jag förstått har minimal glide, jämfört med R407c, och vad jag förstår är den inte lika beroende av att ha ett visst delta-T över kondensorn för optimala prestanda.

[PerJ]

Om jag förstog dig rätt så har du en slinga i varmvattenberedaren där vattnet från VP går i slingan.

Optimat är nog ganska plant, dvs det spelar inte så stor roll hur man gör. Höja tempen från VP till slingan, returtemperaturen i princip konstant men högre utgående temperatur från VP. Alternativet är att höja flödet med höjd retur till VP som följd men något lägre utgående temperatur.

Gör det som är enklast.

PerJ

[andreashj]

Hur mycket extra tidmåste min elektriker lägga vid installation av VP om jag köper en 3-fas elmätare till pumpen?
/A

[Norrlänningen 2.0]

Beror ju på var du vill ha mätarn 

...jag säger ca 10 minuter, upp på väggen, tåtar in, tutar ut...värre är det inte...

 Janne, vad säger du, du borde ju veta?