Ämne: Min FLVP - en varelse från yttre rymden? Tacksam för tips och råd.....

[Roland]

Vid 0 grader ute och +22 inne behövs det en framledningstemperatur på 30 grader, dvs 8 grader över rumstemperaturen. Grovt räknat kan man säga att en grads sänkning av temperaturskillnaden inne-ute kräver en sänkning av skillnaden framledningstemperatur-innetemperatur på ca 0,3 grader. Vill man ha en grad svalare inne skall man alltså sänka framledningstemperaturen med 1,3 grader.

Skillnaden mellan kurva 1 och 2 i manualen verkar vara 5 grader vid noll ute. Skillnaden mellan kurva 1 och 2 bör vara ca 4 graders skillnad i innetemperatur.

En frånluftvärmepump kan ha ett berättigande i små välisolerade hus. Problemet är att pumpen inte kan leverera mer värme än vad den kan ta från frånluften plus kompressorns effekt. Enligt manualen är frånlufttemperaturen efter pumpen några plusgrader. Är det noll grader ute räcker värmen som tas från frånluften till för att värma upp tilluften till rumstemperatur. Därtill kommer kompressoreffekten som räcker för att producera varmvatten. Man kan alltså säga att värmeförlusterna genom fönster, väggar och tak måste täckas av värme från elpatronerna. Likaså måste man tillföra elpatronvärme till tillluften om det är minusgrader ute.

Nu stämmer detta inte riktigt i och med att avgående luft är fuktig så det blir också lite kondensationsvärme man kan plocka från frånluften. Vintertid är det dock rätt torrt inne så det blir inte så mycket värme därifrån då.

[Thomas59]

Roland, min vän i rymden . Tack för att du tog dig tid att förklara. I mitt okunniga testande har jag konstaterat att jag genom att SÄNKA grundkurva 2 alt HÖJA grundkurva 1 kan få samma beräkande framledningstemperatur?. Justeringsspannet är ganska stort. Vill minnas att jag kan justera varje grundkurva +/- 40 steg(?). Ponera att jag genom att först HÖJA grundkurva 1 får en beräknad framledningstemperatur (f32 i menyn tror jag?). Vad skiljer den inställningen från att jag istället SÄNKER grundkurva 2 tills jag får samma beräknade framledningstemperatur?

En annan fråga i samma ämne: Ändras framledningstempen, då jag sänker/höjer en kurva vid en given grundkurva, endast vid den aktuella temperaturen eller påverkas hela temperaturintervallet, dvs kan jag "knäcka" en kurva?

Till dagens åtgärder:

Tog bort fronten vid värmeväxlaren längst upp på pannan. Kunde konstatera att det var lite småskitigt/dammigt men inte i den omfattning jag väntat mig. Fragment av filtret som troligen suttit i sedan pannan var ny låg i alla fall där. Det sitter en trumfläkt i mitten som drar in luft till själva värmeväxlaren formodar jag. Där har väl damm och skit åkt in men jag vågade inte börja skruva isär själva värmeväxlaren så någon rengöring att tala om blev det inte. Kunde dock konstatera att det satt något som ser ut som en termostat till en bilmotor på framsidan ovanför fläkten. Den var infrusen i en isklump? Petade bort isen och slop på pannan som omedelbart startade avfrostning vilket jag aldri sett den göra tidigare?

Slutligen: Köpte en labtermometer på Kjelloco som med två prober kan mäta temperatur och skillnad mellan tem på probe 1 och probe 2. Hittade en jordkabel som var fastskruvad där ventröret går in resp ut ut värmeväxlaren. Skruvade loss dessa kablar och stack in proberna som precis passadei hålen.

RESULTAT:
Temp luft IN: 22,9
Temp luft UT:23,5

Hurra! jag har en inverterad värmeväxlare. Den tar inomhusluften, värmer den drygt en halv grad och skickar ut den i vinternatten eller???

Har jag tänkt/gjort fel då jag mätte tempen. Enligt bruxen skall temp UT ligga på 0 till +5 grader.

[Roland]

Är det verkligen säkert att kompressorn gick när mätningen gjordes?

Förstår kanske inte riktigt frågan om reglerkurvorna. Svaret bör vara att finjusteringen parallellförflyttar kurvorna uppåt eller nedåt. Val mellan kurva 1 eller 2 ändrar lutningen. Går det inte att ställa in decimaler på grundkurvorna? Det vore konstigt om det inte gick.

Om det är rätt temperatur inne vid noll ute i bägge fallen kommer alternativet med en sänkt kurva 2 att innebära att det blir för varmare inne jämfört med alternativet höjd kurva 1 när det blir kallare ute. Reglersystemet kommer att hissa upp framledningstemperaturen mer med kurva 2 än 1 när utetemperaturen sänks. 

Obs att jag inte känner till ditt reglersystem. Det jag skriver baseras på hur de brukar fungera.

[Thomas59]

Är det verkligen säkert att kompressorn gick när mätningen gjordes?

Förstår kanske inte riktigt frågan om reglerkurvorna. Svaret bör vara att finjusteringen parallellförflyttar kurvorna uppåt eller nedåt. Val mellan kurva 1 eller 2 ändrar lutningen. Går det inte att ställa in decimaler på grundkurvorna? Det vore konstigt om det inte gick.

Om det är rätt temperatur inne vid noll ute i bägge fallen kommer alternativet med en sänkt kurva 2 att innebära att det blir för varmare inne jämfört med alternativet höjd kurva 1 när det blir kallare ute. Reglersystemet kommer att hissa upp framledningstemperaturen mer med kurva 2 än 1 när utetemperaturen sänks. 

Obs att jag inte känner till ditt reglersystem. Det jag skriver baseras på hur de brukar fungera.

BIG AHA!  

Lysande Roland. Helt plötsligt fattar jag hur kurvorna fungerar. Faktiskt helt uppenbart. Skojar inte då jag säger att jag tittat på kurvorna 100 ggr utan att begripa. Ordet "parallellförskjuta" som används ibland, inte bara av dig ovan, fick mig helt av banan. Eftersom värmebehovet inte alltid är linjärt så kan jag alltså i princip justera ALLA grundkurvor så att jag får samma resultat vid tex +/-0 grader. Högre kurva ger sedan ett, relativt lägre kurvor,extra tillskott av värme (högre framledningstemp) vid lägre temperatur, utöver vad enbart en parallellförskjutning skulle ge.

Beroende lite på vilken version av manualen man läser ser kurvorna lite olika ut. I pdf-filen från IVT är skillnaden mellan kurvorna proportionell (kurvan är alltså en rak linje, ordet kurva blir då lite missvisande)och utgår från ett origo vid +20 grader dvs alla kurvor startar på samma ställe men har olika lutning. I manualen som följer med pannan är kurvorna logaritmiska (kurvformade) vilket innebär att kurvorna visserligen startat i ett gemensamt origo men att det relativa skillnaden mellan kurvorna ÖKAR logaritmiskt med sjunkande temperatur.

Jodå det går att finjustera kurvorna (är nog det du kallar decimaler!) med upp till +/- 40 steg för var och en av grundkurvorna.

En sista fråga då innan jag doktorerar på grundkurvor: Givet att alla kurvor utgår från ett gemensamt origo undrar jag (1)om (decimal-)justeringen bara flyttar kurvan med origo som tänkt nav? eller (B) om kurvan bara påverkas vid den aktuella utetemperaturen som råder vid justeringen (dvs att jag får en svacka eller en upphöjning på kurvan på ett ställe eller inom ett visst tempintervall) eller (C) och kurvan bara påverkas vid den utetemperatur som råder vid justeringstillfället och att sedan justeringen "följer med" då temperaturen sjunker?

Blev lite rörigt men jag hoppas du och ni andra som ev läser detta förstår.

[Roland]

Beroende lite på vilken version av manualen man läser ser kurvorna lite olika ut. I pdf-filen från IVT är skillnaden mellan kurvorna proportionell (kurvan är alltså en rak linje, ordet kurva blir då lite missvisande)och utgår från ett origo vid +20 grader dvs alla kurvor startar på samma ställe men har olika lutning. I manualen som följer med pannan är kurvorna logaritmiska (kurvformade) vilket innebär att kurvorna visserligen startat i ett gemensamt origo men att det relativa skillnaden mellan kurvorna ÖKAR logaritmiskt med sjunkande temperatur.

Jodå det går att finjustera kurvorna (är nog det du kallar decimaler!) med upp till +/- 40 steg för var och en av grundkurvorna.

En bra reglerkurva är något böjd men det är inget logaritmiskt samband. Värmeavgivningen från radiatorer och golv är en kombination av konvektion och strålning. Värmeöverföringen genom konvektion är stort sett proportionell mot övertemperaturen mot rummet medan värmeöverföringen genom strålningen växer betydligt snabbare. Värmeavgivningen per grad höjning av framledningstemperaturen ökar alltså när när framledningstemperaturen är hög. Därför behöver kurvan vara lite planare vid höga framledningstemperaturer (= låg utetemperatur).

Enligt manualen verkar det som om det bara går att ställa in heltal på kurvorna vilket är lite märkligt. Finjusteringen hissar, som jag tolkar manualen, hela kurvan vertikalt uppåt eller nedåt utan vridning. Det betyder att skall regleringen fungera bra behövs det en inomhusgivare också. Undrar om inte kurva 1 skulle fungera bäst. Huset är ju nytt och bör vara välisolerat.

En sista fråga då innan jag doktorerar på grundkurvor: Givet att alla kurvor utgår från ett gemensamt origo undrar jag (1)om (decimal-)justeringen bara flyttar kurvan med origo som tänkt nav? eller (B) om kurvan bara påverkas vid den aktuella utetemperaturen som råder vid justeringen (dvs att jag får en svacka eller en upphöjning på kurvan på ett ställe eller inom ett visst tempintervall) eller (C) och kurvan bara påverkas vid den utetemperatur som råder vid justeringstillfället och att sedan justeringen "följer med" då temperaturen sjunker?

Blev lite rörigt men jag hoppas du och ni andra som ev läser detta förstår.

En ändring av reglerkurvan från t.ex 1 till 2 vrider hela kurvan runt origo (ungefär punkten +20/+20). Det gör att ändringen vid -20 grader är dubbelt så stor som vid noll grader.

Finjusteringen tror jag inte är decimaler. Skulle det vara decimaler på kurvans inställning bör tillverkaren skaffa sig en ny författare till manualerna.

[Thomas59]

Hej igen,
Roland måste verkligen tacka dig igen för att du tar dig tid att förklara. Börjar få grepp om kurvhanteringen nu. Jag hade dock fel om kurvan. Tittade igen i orginalmanualen och "kurvan" är en rak linje där kurvlutningen ökar succesivt  från kurva 1 till 9.

I pannas meny ställer man först in vilken kurva man vill ha från 1-9. Denna kurva kan sedan justeras i "steg", som jag antar är att jämföra med det du kallar decimaler. Uppskattningsvis 2-3 stegs finjustering (upp/ner)ger en grads skillnad på framledningen. Se sidan 10 i manualen jag bifogade som pdf. Punkterna 1-3. På samma sida finns också instruktioner avseende hur rumsgivarstyrning aktiveras och hur man ändrar värden på dessa. Med rumsgivare ej rumstermostater) menar jag då den centralt placerade nnetemperaturgivaren som jag lyckligtvis redan har.

Har nu en stabil och mycket jämn temperatur i huset med grundkurva 1 nedjusterad fem steg, vilket vid den temperatur som råder (runt noll) ger en framledningstemp på 28 grader som pannan levererar med omväxlande 1 eller två effektsteg aktiverade (2 eller 4kW)

Har dock genomgående lite väl varmt, mellan 22,3 och 22,9 grader, samt badrummen på ca 24 grader vilket kan bero på att pannan endast har utetempgivaren aktiverad. Då nattkylan kommer drar pannan på men trögheten i golven gör att resultatet blir övervärme nästkommande eftermiddag och kväll. Ska strypa sovrummen ner till 21 grader och styra detta flöde till vardagsrummet som har stora fönsterpartier och ligger precis på 22 grader. Då detta stabiliserat sig har jag som jag ser det två alternativ:

1/ Justerar ner grundkurvan ytterligare så att sovrummen hamnar på drygt 19 grader och förhoppnings vis så sänks temperaturen med  strax under 2 grader i övriga huset också, och sedan aktivera inomhusgivaren. En nackdel kan vara att kurvan då blir för låg för att klara lägre temperaturer runt -10.

alt
2/Aktivera rumsgivaren utan att justera ner grundkurvan. Förhoppningsvis hejdar rumsgivaren pannan från att producera värme på natten då utomhusgivaren kallar på värme trots att temperaturen inne inte hunnit påverkas. Jag gissar att jag då slipper övervärme under eftermiddag och kväll pga eftersläpningseffekten. Fördel, kurvan blir mer anpassad för att klara längre perioder av låga temperaturer, dvs jag kvarstår med en högre grundkurva.

Ska slutligen på nytt kolla temp på luft IN/UT i värmeväxlaren. Förra gången jag kollade, med elpatronen avstängd, hade jag ju 0,6 grader högre temp på UTluften vilket indikerar att växlaren inte funkar men det kan ju ha varit så att växlaren inte gick just då jag mätte.

Hur säkerställer/ser jag att den går då jag mäter?

[Thomas59]

Testade att aktivera RUMSGIVAREN (inomhustempgivaren). Trots att rumsgivaren visar att inomhustemperaturen är 20 grader och önskad inomhustemperatur är 19 grader laddade pannan på ytterligare ett steg från 2 (4kW) till 3(6kW) och höjde beräknad framledningstemp från 28 till 30 grader?

Borde inte pannan ta det lite lugnt då önskad inomhustemp är LÄGRE än den temp som rumsgivaren visar? Hade nog förväntat mig att pannan skulle gå ner på 1 steg eller stanna helt och låta värmeväxlaren (om den nu funkar) ta hand om värmebehovet som ju borde vara 0.

Nu testade jag bara i fem minuter, jag kanske borde ha väntat längre?

[Roland]

I pannas meny ställer man först in vilken kurva man vill ha från 1-9. Denna kurva kan sedan justeras i "steg", som jag antar är att jämföra med det du kallar decimaler. Uppskattningsvis 2-3 stegs finjustering (upp/ner)ger en grads skillnad på framledningen. Se sidan 10 i manualen jag bifogade som pdf. Punkterna 1-3.

Finjusteringen verkar inte vad jag kallade decimaler. Vad jag menade var om det gick att ändra lutningen på kurvan i mindre steg än heltal. Finjusteringen verkar vara att flytta hela kurvan uppåt eller nedåt utan vridning. I så fall blir de svårt att få det hela att fungera bra utan innegivaren inkopplad.

Golvvärmesystem är tröga och det ställer till med reglertekniska problem av just den typ du beskriver.

Det verkar som om huset behöver ungefär 5 kW när det är noll grader ute. I så fall bör värmebehovet för uppvärming och varmvatten vara runt 30 000 kWh/år.

[Thomas59]

I pannas meny ställer man först in vilken kurva man vill ha från 1-9. Denna kurva kan sedan justeras i "steg", som jag antar är att jämföra med det du kallar decimaler. Uppskattningsvis 2-3 stegs finjustering (upp/ner)ger en grads skillnad på framledningen. Se sidan 10 i manualen jag bifogade som pdf. Punkterna 1-3.

Finjusteringen verkar inte vad jag kallade decimaler. Vad jag menade var om det gick att ändra lutningen på kurvan i mindre steg än heltal. Finjusteringen verkar vara att flytta hela kurvan uppåt eller nedåt utan vridning. I så fall blir de svårt att få det hela att fungera bra utan innegivaren inkopplad.

Golvvärmesystem är tröga och det ställer till med reglertekniska problem av just den typ du beskriver.

Det verkar som om huset behöver ungefär 5 kW när det är noll grader ute. I så fall bör värmebehovet för uppvärming och varmvatten vara runt 30 000 kWh/år.

Justeringen och decimaler: Ja det kanske är så att finjusteringen bara parallellförflyttar kurvan, det har jag inte kollat. Kom på att det nog går att kolla genom att avläsa börvärdena. I börvärdesmenyerna finns tre börvärden för +10 grader +/- 0 och -10 grader som ju bildar en rak linje. Ska testa då jag kommer hem om dessa börvärden parallellförflyttas när jag gör justeringen eller om kurvlutningen ändras.

30000kWh per år var också vad bergvärmepumps killen som jag pratade med gissade så det stämmer nog.

Vad jag tycker är märkligt med innegivarstyrning inkopplad (testade igår) är att pannan drog på ett värmesteg extra från 2 steg till 3 steg trots att innegivaren indikerade att det var 20 grader inne och önskad inomhustemperatur var 19 grader (egentligen 21 grader men givaren visar 2 grader fel). Även den av pannan beräknade framledningstempen höjdes från 28 till 30 grader. Borde inte pannan ta en paus tills värmen sjunkit till eller under börvärdet?

[Roland]

Vad jag tycker är märkligt med innegivarstyrning inkopplad (testade igår) är att pannan drog på ett värmesteg extra från 2 steg till 3 steg trots att innegivaren indikerade att det var 20 grader inne och önskad inomhustemperatur var 19 grader (egentligen 21 grader men givaren visar 2 grader fel). Även den av pannan beräknade framledningstempen höjdes från 28 till 30 grader. Borde inte pannan ta en paus tills värmen sjunkit till eller under börvärdet?

Jo, det är konstigt. Har ingen förklaring.

[Thomas59]

Vad jag tycker är märkligt med innegivarstyrning inkopplad (testade igår) är att pannan drog på ett värmesteg extra från 2 steg till 3 steg trots att innegivaren indikerade att det var 20 grader inne och önskad inomhustemperatur var 19 grader (egentligen 21 grader men givaren visar 2 grader fel). Även den av pannan beräknade framledningstempen höjdes från 28 till 30 grader. Borde inte pannan ta en paus tills värmen sjunkit till eller under börvärdet?

Jo, det är konstigt. Har ingen förklaring.

Ja det är ju mycket märkligt. Nu har tempen i huset varit stabil +21 grader (+19 enligt givaren) i drygt ett dygn så jag testade för tre timmar sedan att pånytt aktivera styrning med rumsgivare. Innan ändringen gick pannan på 2 värmesteg (4kW). Efter aktivering av rumsgivare gick den vidare på 2 steg. Inomhustemp önskad=19 rumsgivare=19. Man tycker väl att panna skulle gå ner till 1 steg då värmebehovet borde vara lågt men pannan uppvisar ju ingen logik i andra sammanhang så man bör väl inte vara förvånad.

[Roland]

Innan ändringen gick pannan på 2 värmesteg (4kW). Efter aktivering av rumsgivare gick den vidare på 2 steg. Inomhustemp önskad=19 rumsgivare=19. Man tycker väl att panna skulle gå ner till 1 steg då värmebehovet borde vara lågt men pannan uppvisar ju ingen logik i andra sammanhang så man bör väl inte vara förvånad.

Det här är lättare att förstå. Rumgivaren påverkar (om det här systemet fungerar som reglersystem brukar göra) framledningstemperaturen med en faktor gånger (innetemperatur - önskad temperatur). Är innetemperatur = önskad temperatur blir påverkan noll, dvs ingen förändring.

Såg i manualen att rumsgivare inte skall användas vid golvvärme, förmodligen för att golvvärme system är så tröga.

[Thomas59]

Varelsen från yttre rymden fortsätter att bjuda på överraskningar.

Kollade pannan igen efter tre timmar med rumsgivarstyrning och mycket riktigt hade pannan, trots att önskad innetemp (ärvärde) är lika med innetempen som rumsgivaren (börvärde) visar (+19 grader) lagt i en extra växel och gick på 3 värmesteg, mot tidigare 2, och en framledningstemp på 32 grader. Utan rumsgivarstyrning har panna gått på 2 steg i ett och ett halvt dygn med 28 grader i framledningstemp. Ute temp har legat jämn och innetemp har legat jämn.

Varför får pannan för sig att öka framledningstempen till 31 grader då bevisligen 28 grader ger just den temp jag vill ha.

Rotade lite i pannans menyer och hittade följande: UTAN rumsgivarstyrning visar ÄRVÄRDE f32 en BERÄKNAD FRAMLEDNINGSTEMPERATUR på just 28 grader vilket också är den framledningstemp som pannan givit. MED rumsgivarstyrning ändras f32 till 32 grader, allt annat lika???.

Letade lite till i börvärdena och där finns v12, v13 och v14 som visar BÖRVÄRDE vid +10 grader, +/-0 grader och -10 grader, 27, 32 respektive 40 grader. Dessa börvärden tycker man borde hänga ihop med v32 som visar "Beräknad framledningstemp" men så är tydligen inte fallet. Vad skiljer f32 från v12-14???

Eftersom grundkurvan är rak justerade jag börvärdena enligt följande: v13 som är börvärde vid +/-0, vilket är den utetemp som råder just nu, justerades till 28 grader då det bevisligen är den framledningstemperatur som jag vill ha för att få rätt inomhustemperatur just nu. v12 (+10 grader ute) justrades ner 2 grader till 25 grader (ren chansning) och v14 (-10 grader) justerades ner 4 grader till 36 grader (det blir nog i knappaste laget).

Åter till ärvärdesmenyn kunde jag avläsa f32 till 28 grader dvs nu är f32 "Beräknad framledningstemperatur" densamma, vid rådande inne/utetemp, som med enbart utegivarstyrning. Panna tog ett glädjeskutt och gick ner på 1 värmesteg. Tvivlar dock på att endast ett värmesteg (2kW) kan leverera 28 grader i framledning men vi får väl se.

Hur som helst är kopplingen mellan f32 och v12-14 ett mysterium, kan någon förklara?  

[Thomas59]

Innan ändringen gick pannan på 2 värmesteg (4kW). Efter aktivering av rumsgivare gick den vidare på 2 steg. Inomhustemp önskad=19 rumsgivare=19. Man tycker väl att panna skulle gå ner till 1 steg då värmebehovet borde vara lågt men pannan uppvisar ju ingen logik i andra sammanhang så man bör väl inte vara förvånad.

Det här är lättare att förstå. Rumgivaren påverkar (om det här systemet fungerar som reglersystem brukar göra) framledningstemperaturen med en faktor gånger (innetemperatur - önskad temperatur). Är innetemperatur = önskad temperatur blir påverkan noll, dvs ingen förändring.

Såg i manualen att rumsgivare inte skall användas vid golvvärme, förmodligen för att golvvärme system är så tröga.

Precis och därför är det så märkligt att pannan, trots att innetemp-önskad temp är 0 väljer att dra på ytterligare ett steg. Inte nog med det. Medan du skrev ditt inlägg gjorde jag ytterligare besynnerliga upptäkter i är/börvärdesmenyerna, se ovan mitt tidigare inlägg efter ditt senaste.

Ja  jag läste också anmärkningen att rumsgivarstyrning inte rekommenderas vid golvvärme men eftersom pannan inte uppvisar någon logik i andra sammanhang så testar jag det i alla fall. Med lite tur så slipper jag det nuvarande fenomenet att pannar drar på vid snabba men kortvariga utetemperatursänkningar (nattkyla tex) som normalt inte ger något nämnvärt utslag på inomhustemperaturen. Eftersom golvvärmen har en stor tröghet får pannans ökade värme genomslg först påföljande kväll då temperaturen drar iväg +2 till 2,5 grader, helt i onödan. Stora fönsterpartier gör också att övervärme som genereras dagtid inte sänker pannans värmeavgivning. Hmm, ser då jag läser vad jag skrivit ovan att det potentiellt finns brister i resonemanget som talar mot rumsgivarstyrning men what the f-k, mabn måste ju testa.

[Castrol]

Tog bort fronten vid värmeväxlaren längst upp på pannan. Kunde konstatera att det var lite småskitigt/dammigt men inte i den omfattning jag väntat mig. Fragment av filtret som troligen suttit i sedan pannan var ny låg i alla fall där. Det sitter en trumfläkt i mitten som drar in luft till själva värmeväxlaren formodar jag. Där har väl damm och skit åkt in men jag vågade inte börja skruva isär själva värmeväxlaren så någon rengöring att tala om blev det inte. Kunde dock konstatera att det satt något som ser ut som en termostat till en bilmotor på framsidan ovanför fläkten. Den var infrusen i en isklump? Petade bort isen och slop på pannan som omedelbart startade avfrostning vilket jag aldri sett den göra tidigare?

Slutligen: Köpte en labtermometer på Kjelloco som med två prober kan mäta temperatur och skillnad mellan tem på probe 1 och probe 2. Hittade en jordkabel som var fastskruvad där ventröret går in resp ut ut värmeväxlaren. Skruvade loss dessa kablar och stack in proberna som precis passadei hålen.

RESULTAT:
Temp luft IN: 22,9
Temp luft UT:23,5

Hurra! jag har en inverterad värmeväxlare. Den tar inomhusluften, värmer den drygt en halv grad och skickar ut den i vinternatten eller???

Har jag tänkt/gjort fel då jag mätte tempen. Enligt bruxen skall temp UT ligga på 0 till +5 grader.

Om den avfrostar är det ju möjligt vvx är varm tillfälligt. Kolla igen när den inte avfrostar