Ämne: Val av bergvärmeinstallation (eller kanske luft/vatten). Hur bedömma?

[brago]

Tack,

Med andra ord kan jag inte hitta några rationella argument för att lägga 14500 på att få en 1235:a istället för en 1225:a.

Så, ett besök till i eftermiddag av Thermia-säljaren, sen är det beslutsdags. 

/Stefan

[brago]

Ville,
Jag känner helt plötsligt att jag har "noll" koll på radiatortermostater och vad de kan göra...

Om jag tolkar dig rätt så kan jag, om jag köper nya radiatortermostater:

Ställa in varje radiator på en temperatur, och när rummet som den radiatorn står i  går över temperaturen så stängs flödet genom radiatorn av? Och på så sätt kan jag i princip stälal varje rum på egen temperatur?

Just nu sitter det termostater på mina element med en skala från 0-4. På varje termostat finns det ett litet streck som förra ägaren gjort som indikerar var termostaten bör vara ställd... gissar att han gått och trimmat in dem och hittat en lagom nivå.

Fasen, det här var ju nästan kul. Man lär sig nått nytt varje dag Thumbsup

/Stefan

[Ville Vessla]

Ville,
Jag känner helt plötsligt att jag har "noll" koll på radiatortermostater och vad de kan göra...

Om jag tolkar dig rätt så kan jag, om jag köper nya radiatortermostater:

Ställa in varje radiator på en temperatur, och när rummet som den radiatorn står i  går över temperaturen så stängs flödet genom radiatorn av? Och på så sätt kan jag i princip stälal varje rum på egen temperatur?

Just nu sitter det termostater på mina element med en skala från 0-4. På varje termostat finns det ett litet streck som förra ägaren gjort som indikerar var termostaten bör vara ställd... gissar att han gått och trimmat in dem och hittat en lagom nivå.

Fasen, det här var ju nästan kul. Man lär sig nått nytt varje dag Thumbsup

/Stefan

Grundinställningen ska ställas in via fast strypning med fullt öppna termostater.
Hur detta går till varierar lite beroende på radiator. Är det för varmt i ett rum stryper man mer, är det för kallt mindre.
Om detta görs grundligt, det kan ta flera veckor, så kan man köra på en lägre värmekurva och då spara en massa pengar än att låta den tuffa på med inställningarna som installatören lämnade den på.
Därefter kan du aktivera termostaterna i de rum som är för varma.
Det behövs alltid några som är helt öppna så inte flödet stryps helt men i ditt fall är ju inte det ett problem eftersom du inte ska använda termostater i källaren.

OBS, du ska inte använda termostaterna som nån allmän reglering, bara för att sänka tempen/flödet i de rum som får en övertemp. Många installatörer gör precis det, ställer upp värmekurvan högt och låter radiatortermostater sköta regleringen. Detta ger en mycket oekonomisk drift eftersom det kräver högre framledningstemp än nödvändigt.

[Roland]

Om jag tolkar dig rätt så kan jag, om jag köper nya radiatortermostater:

Fungerar de som finns nu finns det ingen anledning att köpa nya.

[brago]

Hm,
Jag glömde nog posta min senaste fråga i eftermiddags, förhandsgranskade den förmodligen bara utan att posta...

Nu har jag snöat in på det här med termostaterna. Som jag sa ovan, jag känner att jag inte förstår funktionen på dem fullt ut. Jag skall försöka upprepa vad du sa Ville och se om jag förstått det rätt:

1. Jag skruvar ut termostaterna fullt ut så att de ger fullt flöde genom elementen.
2. Jag justerar framledningstemperaturen eller snarare kurvan på pannan så att det blir lagom varmt i huset.
3. Jag stryper lite, dvs skruvar in, de termostater som sitter på element som är i rum som är varmare än önskat. Det är detta som du refererar till som att ställa in fast strypning (?)

Vad menas sedan med att aktivera termostaterna? Och varför vill jag inte använda termostater i källaren? Funkar en termostat så att de justerar hur mycket vatten som går genom radiatorn baserat på temperatur i rummet? Varför har man då en rumsgivare? Är det för att

Appropå köpa nya så menade en av försäljarna att nya termostater skulle kunna respondera bättre på temperaturväxlingar än de 30 år gamla som sitter på radiatorerna idag.


Jag måste däremot få älta lite till skillnaden på 1225 och 1235. Det kommer att bli någon av dem. Thermia-försäljaren kom aldrig idag förresten, och ringde aldrig heller, sånt blir jag så trött på, speciellt när man dragit hem tidigare från jobbet.

Tillbaka till Nibe-pumparna.

1235:an sägs ju kunna styra två temperaturzooner, innebär det att man kan ha två rumsgivare som styr olika framledningstemperatur, och reglerar den också? Eller kan man bara ha en rumsgivare till en panna? Är finessen med två zoner då att man kan ställa in olika regleringskurvor för att vara olika känsliga för yttertemperatur? Typ att min källare inte är lika känslig för skiftningar i yttertemperaturen än ovanvåningen? Om inte så är fallet, så förstår jag inte riktigt poängen med 1235:an. Eller är det om man har golvvärme i sin bottenvåning och radiatorer på ovanvåningen och behöver väldigt olika framledningstemperatur där?

Säljaren tycker faktiskt jag ska ta 1225:an, men jag vill bara vara säker på att jag inte gör något dumt och kommer ångra mig. Jag tror det är mest det är regleringen av uppvärmning i huset soliga dagar som jag är fundersam på. Jag vill ju inte att det blir för kallt i källaren bara för att det blir varmt på ovanvåningen och man har en rumsgivare. Och jag vill nog ha någon grad kallare i källaren än på ovanvåningen.

/Stefan

[erp]

Hej

Radiatorvattnet går via en shunt ( i princip en vanlig blandningsventil ) ut till radiatorerna. Shunten blandar varmt och kallt vatten till en lagom temperatur, och shunten styrs av värmekurvan, som talar om hur varmt radiatorvattnet ska vara vid den aktuella utetemperaturen.

Utegivaren talar om för systemet vilken temperatur som råder ute, men eftersom värmebehovet kan vara olika vid samma utetemperatur, har man ofta en innegivare som justerar radiatorvattnets temperatur. Det kan ju vara 3 grader varmt, vindstilla och solsken ute, men det kan ju också vara 3 grader varmt, full storm och ösregn. Utegivaren visar samma temp i båda fallen, men innegivaren justerar framledningstemperaturen uppåt eller nedåt beroende på hur temperaturen är innomhus.

Alla radiatorer får vatten med samma utgångstemperatur och det bästa är att alla radiatorventiler står helt öppna, men i exempelvis ett sovrum kanske man vill ha det lite svalare, då kan man skruva ner termostaten lite i just det rummet. Termostaterna stryper alltså tillförslen av vatten till radiatorn och leder en del vatten förbi.

Utegivare och innegivare reglerar alltså framledningstemperaturen på radiatorkretsen, medan termostaterna reglerar hur mycket vatten som går genom respektive radiator.

//Ronnie

[Ville Vessla]

Hm,
Jag glömde nog posta min senaste fråga i eftermiddags, förhandsgranskade den förmodligen bara utan att posta...

Nu har jag snöat in på det här med termostaterna. Som jag sa ovan, jag känner att jag inte förstår funktionen på dem fullt ut. Jag skall försöka upprepa vad du sa Ville och se om jag förstått det rätt:

1. Jag skruvar ut termostaterna fullt ut så att de ger fullt flöde genom elementen.
2. Jag justerar framledningstemperaturen eller snarare kurvan på pannan så att det blir lagom varmt i huset.
3. Jag stryper lite, dvs skruvar in, de termostater som sitter på element som är i rum som är varmare än önskat. Det är detta som du refererar till som att ställa in fast strypning (?)

Vad menas sedan med att aktivera termostaterna? Och varför vill jag inte använda termostater i källaren? Funkar en termostat så att de justerar hur mycket vatten som går genom radiatorn baserat på temperatur i rummet? Varför har man då en rumsgivare? Är det för att

Appropå köpa nya så menade en av försäljarna att nya termostater skulle kunna respondera bättre på temperaturväxlingar än de 30 år gamla som sitter på radiatorerna idag.

1. Ja
2. Ja
3. Nej, på nyare radiatorkopplingar finns det ofta en ring bakom termostaten där man kan justera en grundinställning. På äldre finns det oftast en skruv under en täckmutter på returledningen.
Det är där du skruvar för att ställa in fast strypning.

Med att aktivera menar jag att du sedan skruvar in termostaterna i de rum som får solinstrålning så att dessa stryper när solen ligger på.
Värmepumpar ska ha så låg temperatur ut som möjligt och ju fler termostater som stryper ju mindre av radiatoreffekten använder du och därmed stiger framledningtempen, därför ska du inte använda termostater om det inte är nödvändigt, sänk värmekurvan och framledningtempen ut från pumpen istället.

Du behöver inte nya eftersom du ändå inte ska använda dessa för regleringen så även om nya är exaktare så spelar det ingen roll för din del.
Innegivare kan däremot rekommenderas men var den ska placeras är kanske inte helt lätt att lista ut.
Hursomhelst ska du först justera in allt utan innegivare och med alla termostater fullt utskruvade.

[Roland]

Om det är äldre radiatorer med den fasta strypningen på returen: sänk trycket i radiatorsystemet först och ha en trasa i beredskap. Troligen finns det ingen O-ring vid strypskruven som tätar. Lossar man på locket börjar det läcka vatten. 

Har man värmepump är det viktigt att inga radiatorer kortsluter cirkulationen. Kontrollera att det inte finns små radiatorer som är lika varma nertill som upptill. 

Rumsgivare ger i normalfallet bättre reglering och sparar el då framledningstemperaturen sänks när det är övertemperatur inne. Men i det här fallet är det önskad temperatur i källaren som kommer att bestämma framledningstemperaturen så det senare argumentet faller.

Varför använder man rumsgivare? Normalt kräver installation av rumsgivare bara en billig givare och lite kabel. Det blir betydligt billigare än radiatortermostater. I det här fallet tillkommer shuntventil och cirkulationspump. Radiatortermostater finns men säljaren ha säkert rätt i att 30 år gamla termostater inte fungerar lika bra som nya.

Jag körde min anläggning de första 5 åren utan rumsgivare men med termostatventiler modell äldre på radiatorerna. Stora fönster mot söder i vardagsrummet. Det fungerade rätt bra, men det blir mer konstant temperatur med innegivare. Enda nackdelen är att när vi har eldat i öppna spisen blir det kallt i sovrummet.

[brago]

Perfekt,
Man får så mycket bra hjälp och information av er. Precis som det skall vara på sånna här ställen. Jag är oerhört tacksam!

Får se om ni orkar reda ut en sak till för mig, nu på ämnet varmvattenberedare:

Jag har ett badkar som jag vill kunna tappa upp 400 liter 40 gradigt vatten. Hur mycket varmvattenberedare behöver jag för att täcka det?

Det finns 160 liter i pannan, jag inser att jag behöver en till utanför. Men hur stor skall den vara? För att kunna förstå det måste jag veta hur varmt vattnet i beredaren är. Är det samma temperatur på vattnet i beredaren som det som man får ut i kranen som varmast? Eller kan man ha 80 grader i beredaren men det blandas upp till 50 som varmast när det går ut i varmvattenledningarna till kranarna?

Om mitt antagande om 80 grader funkar så räcker det ju med en 100 liters extratank, för då kan jag ju lätt få ut över 400 liter 40 gradigt med hjälp av de 26 liter 80 gradiga. Om jag däremot har 50 eller 65 grader i varmvattenberedaren, för att inte skålla mig när jag tvättar händerna (eller barnen för den delen) så måste jag ha en större extra beredare.

Tack
/Stefan

[Ville Vessla]

Du ska ha en blandningsventil som blandar ner temperaturen så så det är inget problem med 80 grader i elberedaren.
Däremot borde en större, separat VVB som värms av VP via växelventil vara nåt att fundera på för din del, åtminstone om du badar ofta.
Exempelvis en Nibe 1125 + VPA 300/200 istället för en 1225.
Denna VVB har en 300 liters beredare och 200 liters mantelvolym till skillnad mot 170/45 som den inbyggda i 1225 har.

Edit VP:n kan producera drygt 50-gradigt vatten utan hjälp av elpatron så det är denna temp att räkna på i den inbyggda 160 l alt VPA om du funderar på den.
Högre temp går inte.

[brago]

OK, 50 grader blir beräkningsunderlag då. Vilket innebär att jag behöver ha en volym på 160 + 200 för att få ut 480 liter 40 gradigt vatten, givet 10 gradigt kallvatten, och att jag skall slippa använda elpatronen för att värma varmvatten.

/Stefan

[Ville Vessla]

OK, 50 grader blir beräkningsunderlag då. Vilket innebär att jag behöver ha en volym på 160 + 200 för att få ut 480 liter 40 gradigt vatten, givet 10 gradigt kallvatten, och att jag skall slippa använda elpatronen för att värma varmvatten.

/Stefan

Du kan inte koppla en till beredare som värms av VP i serie efter en 1225.
Väljer du 1225 så blir din extra beredare en ren elberedare som du kan ha 80 grader i om du vill.

Ska du värma allt med VP måste du välja en värmepump utan VVB typ 1125 och en extern dubbelmantlad beredare typ Nibe VPA(eller nåt annat märke).

[brago]

Hm, nu blir jag konfunderad Ville,
Kan man bara ställa en extern el-varmvatten beredare, typ en Nibe Eminent, på något annat än 80 grader? Det jag diskuterat med säljaren är att sätta VP först i slingan. Låta den värma upp varmvattnet, för att sedan rinna över i externa VVB:n. Från den externa VVB:n går sedan vattnet ut till kranarna. Externa VVB:n håller värmen på vattnet som är värmt av VP:n. Om man behöver mycket vatten en dag, typ för att hälla upp ett helt bad, kommer både VP:n och VVB:n arbeta med att värma upp nytt vatten.

/Stefan

[brago]

Både på VVB:erna Compact och Eminent på Nibes hemsida står det att: "Termostaten är inställbar upp till 80 °C."

/Stefan

[Ville Vessla]

Hm, nu blir jag konfunderad Ville,
Kan man bara ställa en extern el-varmvatten beredare, typ en Nibe Eminent, på något annat än 80 grader? Det jag diskuterat med säljaren är att sätta VP först i slingan. Låta den värma upp varmvattnet, för att sedan rinna över i externa VVB:n. Från den externa VVB:n går sedan vattnet ut till kranarna. Externa VVB:n håller värmen på vattnet som är värmt av VP:n. Om man behöver mycket vatten en dag, typ för att hälla upp ett helt bad, kommer både VP:n och VVB:n arbeta med att värma upp nytt vatten.

/Stefan

En elberedare kan du ställa på vad du vill.
Har du redan en bra sådan så är det väl inga problem att använda den, men om du funderar på att köpa en 1225 + en ny elberedare så skulle jag råda dig att fundera lite till om du har ett stort vv behov, kostnaden blir snarast lägre med en 1125 + en VPA i så fall. Dessutom får du bättre gångtider mot en större tank.