Ämne: Luft luft. Besparing i paritet med bergvärme

[larryd]

Undrar oxå...

hur pass framtidssäkert det är med Pellets egentligen. Det har varit prisökningar och jag tycker att det ligger ytterligare höjningar i luften, vartefter som konkurrensen om energi-råvaran ökar?

[Pongu]

Jag tror Pellets-priset kommer att stiga i takt med elpriset, så det är nog ingen större skillnad mellan Pellets och värmepump. Pellets är ju ett OK alternativ om man har ont om pengar och behöver byta ut oljebrännaren för att minska kostnaderna. Men det innebär ju en hel del jobb. Detta är väl alternativet till att sätta in en luft-luftvärmepump. Vill man inte jobba kan man ju installera en helautomatisk Pellets-anläggning som man bara behöver titta till en gång i halvåret. Men investeringsmässigt motsvarar ju detta en rejält dimensionerad bergvärmeanläggning.

/Pontus

[pricken]

Finns väl andra situationer då det kan vara sunt att investera i Pellet!


Tänk er att man nyligen köpt ett hus där det är installerat en modern vedpanna där förra ägaren hade fri tillgång till ved, en panna med BRA verkningsgrad. Själv har man noll kontakter vad det gäller vedbranschen, och att gå och köpa kan idag faktiskt bli ganska dyrt. Då investerar man i en ny pelletbrännare, bygger sig ett bulkförråd i plyfa och fräser på i 82-85% verkningsgrad med hyffsat litet underhåll på anläggningen. Allt är väl relativt ändå, eller hur?

[Gano]

Hej

Tillbaka till kärnfrågan, går det att spara lika mycket med luft/luft som med bergvärme på värmedelen ?

Ja, det är nästan så att jag tror det. I varje fall kan en bra luft/luft lösning vara bättre än en usel bergvärmeinstallation. Men det kräver förmodligen att man har fler än 1 LLVP så att man når hela bostadsytan och att man säkra en bra drift på delbelastning så att avfrostningarna blir så få som möjligt och COP blir så högt som möjligt. Det är nog en fördel om man bor i södra delen av landet så att LLVP slipper jobba mot de allra lägsta temperaturerna. Jag tror att ett årsCOP på 3 med luft/luftvärme är ett maximum, kanske ett utopium.

En LLVP har ju vissa tekniska fördelar, R410A och fläktkonvektor (låg kondensortemp), vilket gör att den kan krama ur värme även vid låga yttertemperaturer. Den blir aldrig så bra som en bergvärmepump som alltid jobbar mot en brine runt nollan/plusgrader, men bättre än en luft/vatten kan den ju faktiskt vara. Bergvärmen har lite större tomgångsförbrukning i form av cirkpumpar etc. I ett mindre hus med högtempsystem presterar en stor luft/luft med R410A förmodligen bättre än en luft/vatten med R407C. Då menar jag enbart på värmedelen.

Själv tycker jag att det blir mer intressant när det "inte är så självklart" längre vad man väljer för värmelösning. FLVP, LVVP, LLVP, berg/mark/sjövärme, solfångare, enbart vvb med luft/vatten osv osv.

MVH/Gano

[larryd]

Beredd att hålla med ....

Dock under vissa förutsättningar precis som Gano säger:

-Mellersta eller södra Sverige. Hyfsat välisolerat hus.
-R410 L/L för att få bra verkningsgrad när det är kallt
-I normalfallet ett par (små L/L) för att få bra värmefördelning
-En liten L/V för varmvatten (och grundvärme på radiatorerna). Kan vara R407.

Påstår att ett sådant system sannolikt ger lika bra verkningsgrad som bergvärme. Till halva investeringskostnaden.

Nackdelen är sämre värmefördelning när det är riktigt kallt. Fördelen är att kyla och/eller låg tomgångsförbrukning på  sommaren

[Ville Vessla]

Påstår att ett sådant system sannolikt ger lika bra verkningsgrad som bergvärme. Till halva investeringskostnaden.

Nackdelen är sämre värmefördelning när det är riktigt kallt. Fördelen är att kyla och/eller låg tomgångsförbrukning på  sommaren

En större nackdel är väl ändå den mycket högre energiförbrukningen när det är riktigt kallt.
Vad skulle det större tomgångsförlusterna på sommaren för bergvärme bestå av?
Min BV drar totalt runt 100kWh i månaden på sommaren totalt så det känns inte som det har nån betydelse.

[pricken]

Min BV drar totalt runt 100kWh i månaden på sommaren totalt så det känns inte som det har nån betydelse.

Präsajs!

Jag snittar 70-80kWh/mån sommartid, och då får jag dessutom VV till 2 vuxna och ett barn, däremot har jag inte frikyla, så den fördelen saknar jag, funderar på en on/off L/L bara av den anledningen.

I övrigt, så absolut, välisolerade hus och en BRA L/L så går det att spara BRA med pengar, även uppe i detta skitkallhål. Har bekanta som sparat ca: 6-7000kWh/år med L/L, det tycker jag är bra.

[Mats Bengtsson]

Hej

Tillbaka till kärnfrågan, går det att spara lika mycket med luft/luft som med bergvärme på värmedelen ?

Ja, det är nästan så att jag tror det. I varje fall kan en bra luft/luft lösning vara bättre än en usel bergvärmeinstallation. Men det kräver förmodligen att man har fler än 1 LLVP så att man når hela bostadsytan och att man säkra en bra drift på delbelastning så att avfrostningarna blir så få som möjligt och COP blir så högt som möjligt. Det är nog en fördel om man bor i södra delen av landet så att LLVP slipper jobba mot de allra lägsta temperaturerna. Jag tror att ett årsCOP på 3 med luft/luftvärme är ett maximum, kanske ett utopium.

En LLVP har ju vissa tekniska fördelar, R410A och fläktkonvektor (låg kondensortemp), vilket gör att den kan krama ur värme även vid låga yttertemperaturer. Den blir aldrig så bra som en bergvärmepump som alltid jobbar mot en brine runt nollan/plusgrader, men bättre än en luft/vatten kan den ju faktiskt vara. Bergvärmen har lite större tomgångsförbrukning i form av cirkpumpar etc. I ett mindre hus med högtempsystem presterar en stor luft/luft med R410A förmodligen bättre än en luft/vatten med R407C. Då menar jag enbart på värmedelen.

Själv tycker jag att det blir mer intressant när det "inte är så självklart" längre vad man väljer för värmelösning. FLVP, LVVP, LLVP, berg/mark/sjövärme, solfångare, enbart vvb med luft/vatten osv osv.

MVH/Gano

Det där med cirkulationspumpen, är det att man behöver två virkulationspumpar med bergvärme (en till borrhålet och en till framledningen), eller är det att en av cirkulationspumparna drar mycket mer effekt? Hur mycket?

--- Mats ---

[Pongu]

Tillbaka till kärnfrågan, går det att spara lika mycket med luft/luft som med bergvärme på värmedelen ?
Ja, det är nästan så att jag tror det. I varje fall kan en bra luft/luft lösning vara bättre än en usel bergvärmeinstallation. Men det kräver förmodligen att man har fler än 1 LLVP så att man når hela bostadsytan och att man säkra en bra drift på delbelastning så att avfrostningarna blir så få som möjligt och COP blir så högt som möjligt. Det är nog en fördel om man bor i södra delen av landet så att LLVP slipper jobba mot de allra lägsta temperaturerna. Jag tror att ett årsCOP på 3 med luft/luftvärme är ett maximum, kanske ett utopium.

Jag räknar med (hoppas på!) ett årsmedel-COP på ca 3!  Thumbsup

Tror inte att det är någon utopi längre. Enligt energimyndighetens test (utfört av SP) har mina M-E FD25 vid 7°C COP 5,0 / 3,9 / 3,1 med 50% / 75% /100% kompressoreffekt, vid 2°C COP 3,3 / 2,6 med 50% / 100% kompressoreffekt, vid -7°C COP 2,5 med 100% kompressoreffekt och vid -15°C COP 2,2 med 100% kompressoreffekt. Min installation uppfyller till stora delar Larryds förutsättningar. Huset är relativt välisolerat, ligger i södra Sverige och vi har en pump för varje våning. Med en årsmedeltemp i Växjö på 6,5°C tror jag att ett årsmedel-COP kring eller strax över 3 är fullt rimligt! 

Byte av elvarmvattenberedaren ligger längre fram i tiden, men när den byts ut mot en begagnad frånluftsvärmpump (15000kr) eller en framtida billigare L/V-beredare (20000kr?) kommer vi nog att kunna jämföra oss ganska väl med bergvärme.  studs

/Pontus

[Pongu]

Kostnaden för ovanstående arrangemang blir 60-65000kr, om man räknar med att det kostar kring 30000kr totalt att fixa varmvattenslösningen, dvs 1/3 eller t o m 1/4 av vad en konvertering till vattenburen värme, borrning och bergvärmepump skulle kostat! Dessutom var kylning sommartid en prioritet, så frikyla skulle lagt på ytterligare 15000kr-25000kr på bergvärmekalkylen.

/Pontus

[Roland]

Det där med cirkulationspumpen, är det att man behöver två virkulationspumpar med bergvärme (en till borrhålet och en till framledningen), eller är det att en av cirkulationspumparna drar mycket mer effekt? Hur mycket?

--- Mats ---

Cirkulationspumpen för köldbäraren (100 -150 W) går bara när kompressorn går så det kan knappast räknas som tomgångsförbrukning. Cirkulationspumpen för radiatorvattnet går hela uppvärmningsäsongen. När kompressorn står still (ca 3000 timmar/år) kan det kallas tomgångsförbrukning. Men det handlar om en pump som i mitt fall drar ca 30 W, dvs < 100 kWh/år.