0 medlemmar och 1 gäst tittar på detta ämne.
Om det är så borde man väl räkna med tempskillnaden, 0,07w är ju flödet utan att man kyler borran.
"Har du en spisplatta på 500 watt, så förändras väl inte den effekten beroende på hur varmt/kallt vattnet är i kaffepannan"
Nja nu var det ju inte effekten på jorden kärna jag tänkte på utan mängden värme som kommer upp genom berget, värmeflödet alltså, ungefär som den värme som går genom väggen på ett hus, den är väl beroende på temperaturen utomhus ?
Om man då tar kockens uppgift 160° på 5 000 meters djup,....och bygger en vägg som endast släpper igen 0,07 w/m² de sista 200 metrarna.....så spelar det nog inte så stor roll om du sänker tempen ett par grader d.v.s. du ökar deltaT från 160° till 162°.Du får placka fram miniräknaren.
Tack för en väldigt lärorik tråd.Jag är förtjust i praktik (=statistik). Även om det sagts att inget är så praktiskt som en god teori I Bo Nordells lilla bilderbok om Bergvärme o bergkyla med illustrativa bilder o diagram fastnar jag för det från Schweiz.
Citat från: COP-ojken skrivet 28 augusti 2007, 00:30:42Tack för en väldigt lärorik tråd.Jag är förtjust i praktik (=statistik). Även om det sagts att inget är så praktiskt som en god teori I Bo Nordells lilla bilderbok om Bergvärme o bergkyla med illustrativa bilder o diagram fastnar jag för det från Schweiz. Varför inte bild 11? Den visar på ett överskådligt sätt visar hur det fungerar även om bilden är lite felritad. Bild 12, borrhålet i Schweiz, kan inte visa hur återladdning fungerar. Efter 13 år tar man fortfarande till allra största delen av bergets förråd av värme. Det dröjer några decennier till innan en bild av temperaturfördelningen i det borrhålet visar hur återladdningen fungerar.
Dessutom betyder väl stationärt tillstånd att inget händer o då är det ju lustigt att det ändå verkar flöda energi. .............Så det är alltså årstidsvariationen man ser i diagrammet? Är det en rimlig tempskillnad på ca 3 grader från sep till dec på 4 meters djup? Spontant låter det mkt men jag vet inte. Även om man tar från lagrad energi så kan väl en återladdning med frikyla värma upp de första metrarna mkt innan brinen kyls av. Så tänkte jag men så kanske det inte funkar?
Ligger det inte oftast ett jordlager på flera meter uppe på bergen och vad jag förstår så leder jorden värmen betydligt sämre än berg, varför tas det inte med i beräkningarna.
Att återladda ett borrhål förutsätter ett stillastående grundvatten och det förekommer men det är minst lika vanligt att grundvattnet rör sig, för man då ned varmt vatten i hålet så för det rörliga grundvattnet med sig värmen och i bästa fall kan grannen ha nytta av det.
Om det är så, då borde i så fall en brunn med rörligt grundvatten inte sjunka lika mkt i temp under uttag som en brunn med stillastående vatten? Transporten bort av återladdad energi måste ju vara lika snabb (förutsätter samma tempdiff förstås) som återladdningen av uttagen energi.