Ämne: snålspara ström

[jockefors]

hej 
så i min kåk så skulle vi då spara ca 4-5 kr per dag säg det e 20 dagar per månad dvs ca100kr i månaden å 1200kr på ett år iofs inte rekord mycket men det är ju åt rätt håll...måste testas...

jag  tror att det är på duch man sparar mest dollar,kollade min räkning
för nån dag sen
tror jag tog från 1april till sista oktober
(då jag förutspådde att solverket ska klara av å driva kåken till 80% den tiden)

dom månaderna hadde det gått ca 7000kw säg att jag får ner det till 1500-2000kw
med solfångarna så har jag gort en jävligt fin insats för att dra ner på kostnaderna

men men det får vi se till hösten om jag räknat rätt

[Anders S]

Tror samma.

1: Dusch

2: Tvätt å Disk mm.

[gano]

Vi låg tidigare på 5500 kWh men övergång till solvärmt vatten, sänkt styrtemp i beredaren och tidsfunktion på elpatronen (frånkopplad 05:30 till 14:30), gjorde att vi hamnade <1400 kWh.

Tror banne mej att jag ska lägga en blandningsventil före tvättmaskinen, inget är ju så bra att det inte kan bli bättre. På sommaren har jag ett klart överskott av varmvatten.

MVH/Gano

PS Glömde tillägga att den bättre isoleringen på den nya beredaren gjorde en hel del.

[nsiak]

På sommaren har jag ett klart överskott av varmvatten.

MVH/Gano

Vad gör du med den? alltså hur klarar du dig från kokning?

[gano]

Jag skärmar av ytan, använder bara 4,8 kvm på högsommaren.

MVH/Gano

[Anders S]

Intressant.

Vad brukar du skärma med?.

[jockefors]

hej

har du inte trycksatt system?
som jag fattat det så funkar mitt systen som så att vid kokning tycks vattnet ner i expantions bubblan fångaren då då gå asvarm dvs torr koka
Då tempen sjunker å trycket sjunker så far vattnet ut igen
å fångaren börjar gå som vanligt

Har jag fattat det fel ?

fast jag ska nog in med en vatten buren fläktradiator i källaren som får funka som nödkylare i fall det går tokvarmt

[Nisken]

Bra regleridé Eddie - men - nu är det där inget problem.

Man sköljer lika bra - faktisk ännu bättre - i varmvatten som i kallvatten.

Att maskinen INTE värmer kranvattnet till varmvatten vid skölj, är enbart för att spara ström. Inte för att "kyla" tvätten eller så.
Ännu bättre i diskmaskinen, där mycket av kristallglas "dimman" kommer från microsprickor i glasytan beroende på den tvära tempomställningen mellan disk/skölj/tork (dessutom på blästringseffekten vid disken, blyglas är mjukare än sodaglas)

En termostatblandare lätt åtkomlig bredvid maskinen, speciellt tvättmaskinen - är en bra idé om man har gratis varmvatten t.ex via solfångare,men inte gratis ström. Ibland vill man ju trvätta vid 30 ºC ibland vid 60 ºC (fast i det senare fallet får man nog manipulera termostaten, få duschtermostater går över 40-45 ºC) Disken kör ju alltid vid 60 ºC vad jag vet - möjligen finns det diskmaskiner med skonprogram för just kristallglas som diskar vid lägre temp.

Själv hade jag tänkt att ha trerörs system i min tillbyggnad. Kallt, ljummet 30 ºC (via en kamfläns i uppvärmningsacken) och hett 55 ºC.

Till duschen, tvätt och diskmaskin tar jag ljummet istf kallvatten - i duschen blandar termostaten i lite hett så att önskad temp uppnås.

Detta för att det är mycket bättre COP på att tillverka 30 ºC vatten för VP:n än 55 ºC. Idiotiskt således att blanda ner dyrtillverkat 55 ºC med kallvatten till 35 ºC duschvatten (60%/40% ungefär) istället för att spetsa billigtillverkad 30 ºC med 20% 55 ºC.

Legionella ser jag inte som något problem, dels för att det är flöde på vattnet i kamflänsröret där det tillverkas vid behov och inte blir stående, dels för att det vad jag vet, inte rapporterats legionella från hemvvs i Sverige någonsin vad jag vet, bara från offentlig vvs.

[gano]

Jag har ett vanligt traditionellt trycksatt system som håller emot kokning. Stagnationstempen ligger på 200 C, vilket gör att det vid långvarig solbelastning kan gå över 12 bar som är säkerhetsventilens maxtryck (det är bara under högsommaren som det är kokrisk). Eftersom det rör sig om plan solfångare är det ganska stora mängder vätska i solfångaren, ca 8 liter.

Jag använder vanlig svart takplåt i trapetsform för att skärma, hakar fast uppe i solfångaren (vindsäkert).

MVH/Gano

[Bjarredsbon]

Själv hade jag tänkt att ha trerörs system i min tillbyggnad. Kallt, ljummet 30 ºC (via en kamfläns i uppvärmningsacken) och hett 55 ºC.

Till duschen, tvätt och diskmaskin tar jag ljummet istf kallvatten - i duschen blandar termostaten i lite hett så att önskad temp uppnås.

Nackdelen är ju att du aldrig kan duscha kallare än 30 grader. Och hur säkerställer du att det "ljumna" inte blir varmare än önskat? Inte så kul att duscha om du bara kan blanda hett (55 grader) och ljummet (40 grader). Men det kortar ner duschtiden iaf!
Men jag kanske missförstod något..

[Anders S]

Du tar ju en Esbe ventil innan tvättmaskinen, inte duschblandare. Då kan du ju ställa från 25-30-upp till vad du vill.


Vad fanken ska du med trerörsssytem till?. Då har du ju inte tänkt klart på det första som du beskriver. Du har ju lösningen i det du skriver men vänder på allt.

Vad det gäller legionella ska detta inte underskattas, ej heller övereklameras som det stora hotet i samhället.


Men varför bli den förste i Sverige att prova ?.     



Gano. Jag har också gått runt å funderat på något sådant om det skulle knipa. Men jag tror i o för sig inte jag beh. det. Men det låter som ett vettigt å enkelt bra alternativ.

[Nisken]

Hej Anders!

Trerörssystem behöver jag till köket, då diskmaskinen ska ha 30 och 55 ºC, medan "saftmaskinen" nog vill ha kallvatten. Te och kaffe blir nog bättre av syresatt kallt vatten, än av avluftat ljummet?

Men inte till duschen om jag nu inte känner att jag vill kunna duscha kallare än 30 ºC vill säga.

Att jag får just 30 ºC ur ljummet röret är tänkt att säkerställas genom att ta detta vatten från genomströmning i ett kamflänsrör genom acktanken för uppvärmning av huset, den är inställd på just 30 ºC och tas ur uppvärmningsuttaget på VP:n.

Esbe ventil som inte har duschblandarens maxtempbegränsning är nog lösningen för tvättmaskinen.

Ska man snålspara kan man ju alltid skaffa en värmeväxlare i garaget och koppla dess sekundärsida mot kylsystemet i bilen, många vackra Kwh i en het bilmotor att värma garaget med. När man vill värma en kall bil gör man det omvänt med det ljumma vattnet över värmeväxlaren. Problemen där är nog:

A/ Hur koppla in bilens kylsystem, enkelt handhavande, låga förluster i slangen till/från bilen och inget inkopplingsläck?

B/ Hur cirkulera vattnet i bilens kylsystem, när vattenpumpen står stilla? Kan en liten cirkpump ta sig "förbi" vattenpumpens stillastående?

C/ Hur flödes reglera cirkpumpen med automatik, så att man får en långsam start av uppvärmningen av iskallt motorblock?

D/ Hur starta kupéfläkten när motorn är ljummen och klar?

Kan bli nåt att bita i? Men möjligen värt besväret...med två bilar och 150 dagars användning om året 2*150*2Kwh vid start = 600Kwh/år 2*150*8Kwh vid stopp = 2400Kwh/år blir runt 3.000:-/år med nuvarande elpriser.....att finansiera avskrivningen på investeringen. Återför man varmvattnet till sin acktank istf. att bara värma garaget kan man ju spara på restvärmen från "nykörd" varm bil året runt. Då blir det 5.400:-/år istället om VP:n vilar på sommaren.

[Anders S]

Nisken

Har faktist tänkt på det också. Precis som du skriver. Samt att koppla bergv. pumpens brineledning i kommunens avlopp i stället . Där är det mycket spillvärme. 

Men steget längre som jag utvecklade tidigare:

 Eftersom jag jobbade på ett jobb tidigare, där det fanns obegränsat med energi som gick rakt ner i avloppet (25000liter 55 gradigt vatten i timmen i avloppet bara från två maskiner) och ut i luften utöver det (55 gradig luft kommer inte ihåg exakt men tror det var 3-10 kubikmeter i sekunden) .


Sååååå skulle man bara haft en pick-up elller Ceva-van med två accar i, Sen kunde man dockat i det när man kom hem.         


Nisken


Jag bibehåller ändå att du drar ett rör för mycket. Eller kör du inte värmepumpen mot en accatank med kamrör i ?.


Man kan göra som Australienarna gör också (samt vissa jänkarefirmor men bara enkelriktat) Ta ingrediens A, blanda den med B = energi direkt, hur mycket som helst. Sen reverserar du förloppet och separerar kemikalierna igen. Och gör om detta i Cykel.   


Allvarligt Nisken så funderar jag och en annan proffessor kalkyl på just det du skriver, men lite annorlunda. Varför ha motorn i bilen?.

Ställ den i pannrumet.

Bra miljövänligt bränsle.

En motor som går konstant och otroligt snålt,rent.

Spillvärmen till värmen.

Momenten till eltillverkning.

Möjligtvis avgaser till destillerat dricksvatten. Om ni detta bränsle skulle bli valet.


Möjligheterna finns.



Eller en bränslecell direkt. Å skippa motorn.





En motor i en bil ska ha motorvärmare, om man vill spara pengar, ha bilen länge, värna om miljön. Saab hade en smart thermos på gång för kylarvattnet. Men jag vet inte om det blev något, var för dyrt, problem. Teorin byggde på att när du startade bilen så skulle den ha varmt kylarvatten kvar i en behållare.

Frågan är väl vad motorns material tycker om det i längden. Det är väl ingen som slår kallt vatten i en varm motor, eller varmt vatten i en kall motor.

[eddie]

Bra regleridé Eddie - men - nu är det där inget problem.

Man sköljer lika bra - faktisk ännu bättre - i varmvatten som i kallvatten.

Krukset är ju att man är snål och solen lyser ju inte jämt .Man vill ju inte slösa mer än nödvändigt med varm vattnet.På vintern värms ju vattnet av vp´n och det är ju endå inte helt gratis.
Får ta och skruva sönder tvättmaskin och prov mäta lite

[Anders S]

Ska ta och mäta tvättmaskinen och diskmaskinen en gång med och utan varmvatten in på skoj, en disk/tvätt. Och se vad skillnaden blir i Kw.


Jag påstår ändå att det är billigare att tillverka varmvattnet i pumpen, än i diskmaskinens eller tvättmaskinens elelement.Tills någon eller något överbevisat mig.



Om man inte har stora förluster på vägen dit förstås.