Ämne: Varför blir det så här på HE-9 maskinerna...

[BJK]

ja ,jag är säker på att det är brist med frostband,ska försöka förklara detta så alla förstår.
man måste förstå att en kompressor suger lika mycket som den trycker.                      när kompressorn går på reducerat varvtal så pumpar den mindre köldmedium.det vill säga :trycker mindre och SUGER mindre detta ger lägre tryck på ht-sidan samt högre tryck på lt-sidan(mindre sug)=svalare innedel samt varmare utedel än på fulleffekt.när det börjar brista ger den sämre med effekt, och kompressorn varvar upp för att bibehålla effekten=nästan samma tryck på ht-sidan men lägre på lt-sidan eftersom kompressorn får suga hårdare för att få hem tillräckligt med köldmedie för att kunna bibehålla effekten. trycken följer tempraturerna, vi har alltså fått ett avsevärt kallare utebatteri/förångare,detta ger påfrysning även om det är förhållandevis varmt ute.
påfrysningen i stråk beror sig på att vi nte kan utnyttja förångarens hela yta med så lite köldmedie/med rätt fyllmadsmängd hade det inte fryst på alls.
hoppas alla förstod.

Om jag förstår det rätt så är nedisningen symptomet på för lite köldmedia då? Och stråket med "öppen metall" är så det borde se ut vid plusgrader eller?
Frågan är då vid vilken temperatur och luftfuktighet som man ska anse att det är ok med att få utedelen nedisad då?
Vore även intressant att höra om det är någon HE9-ägare som inte får detta "öppen metall" stråk.
För min del har jag "öppen metall" nu utom i fallet jag beskrev ovan då det var snöglopp och hög fuktighet, då kunde jag se ett litet stråk av "öppen metall". Dock så har Genkis maskin väldigt mycket is trots plusgrader o dyl och det skiljer sig ju markant från min maskin.
Min maggropskänsla säger att detta stråk på HE9 är mer eller mindre typenligt och inte beror på att ett antal auktioriserade kylföretag misslyckats så flagrant vid påfyllning av köldmedia.
Eller är det så vanligt förekommande att dom misslyckas i branschen?

[Cyber-Jedi]

Vore även intressant att höra om det är någon HE9-ägare som inte får detta "öppen metall" stråk.

Jag har en HE9 installerad sedan 1 år tillbaka. har aldrig fått detta "symtom".
Antingen så är den ren eller helt istäckt just innan den avfrostar.

[BJK]

Vore även intressant att höra om det är någon HE9-ägare som inte får detta "öppen metall" stråk.

Jag har en HE9 installerad sedan 1 år tillbaka. har aldrig fått detta "symtom".
Antingen så är den ren eller helt istäckt just innan den avfrostar.

Gäller det vid alla temperaturer och luftfuktigheter?

[Cyber-Jedi]

Vore även intressant att höra om det är någon HE9-ägare som inte får detta "öppen metall" stråk.

Jag har en HE9 installerad sedan 1 år tillbaka. har aldrig fått detta "symtom".
Antingen så är den ren eller helt istäckt just innan den avfrostar.

Gäller det vid alla temperaturer och luftfuktigheter?

Ja.
Mängden is varierar ju såklart beroende på väderlek, men det är alltid jämt fördelad över hela ytan.

[ollee]

När ni börjar leta efter orsaken till läckaget av kylmedium så glöm inte bort innedelen. Det tycks finnas sådana med fabrikationsfel som ger ett mycket långsamt läckage av kylmedium enligt bifogad länk.
http://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php?topic=9762.msg92758#msg92758

[Zelda]

All vätska är förångad, innan sista raden slingor.
Långa rör?
 

[Genki]

Ena maskinen 7,5 m och den andra 10 m. Det är mest "frostband" på den som har 10 än den som har 7,5.

[Zelda]

Installatören ska ha kompletteringsfyllt den över 10m och den på 7,5m ligger på gränsen.

[Genki]

 

Nu är det en månad sedan något diskuterades i denna tråd och sedan dess har det hänt en hel del. Jag har drivit frågan vidare med installatören som är ett större klimatteknikföretag och som agerat väldigt seriöst och engagerat sig kring fenomenet med den ojämna frostbildningen (frostband) på mina två HE9-SPK maskiner. I början på december månad la de en hel dag på att gå igenom maskinerna med bl.a. fullständig tömning samt nypåfyllning anpassad för aktuella längder på rören. Därefter gjordes en ny mätning för att se eventuella skillnader. Resultatet från detta arbete är följande:

- "Gas” med ca 10 gram per maskin saknades.

- Strömförbrukningen på båda maskinerna var något högre innan omfyllning jämfört med efter omfyllningen. Efter omfyllning var strömförbrukningen lägre och normal.

- Värmeeffekten ut ur innedelen uppmättes till samma nivå före som respektive efter omfyllning (större strömförbrukning tyder på att kompressorn jobbade hårdare när det var för lite ”gas” )

- Banden på utedelens element ändrade karaktär efter omfyllning, men vid 3-5 plusgrader utetemp och speciellt vid högt börvärde på innedelen (30) så framträdde de igen och ingen påfrysning skedde i slutet av ute-elements rörslinga.

- Vid kallare utetemp från 0 ner till – 4 så blev ute-elementen mer och mer jämt påfrostade och stråk utan påfrysning var betydligt mindre. D.v.s. mer och jämn påfrysning ju kallare utetemp.

- Alla värden visade helt normala nivåer efter påfyllningen även då inte ute-elementets rörslinga var fullt påfrostad.

- Det förefaller vara så att ute-elementets ”kapacitet” inte nyttjas fullt ut vid de fall ”banden” uppstår, trots att rätt mängd ”gas”  finns och detta vid temperaturer kring noll.

- Att ”band” uppstår trots rätt mängd ”gas”  är med största sannolikhet kopplat till kombinationen utetemp, luftfuktighet, aktuellt effektuttag och hur styrning av ”gaspåsläpp” sker genom expansionsventilen.

- Behövs inte hela ute-elementets ytan nyttjas för att uppnå bästa verkningsgrad och önskad effekt så kan därför dessa band uppstå och vara helt normalt.


Den viktigaste slutsatsen är att ojämn påfrysning/frostband inte enbart är något som uppkommer vid brist på ”gas”.

När maskinen belastas hårt vid kall väderlek och hela ute-elementet nyttjas så ska dock en jämn påfrysning ske. Är inte så fallet är det kylmediabrist.

Vi diskuterade även huruvida ”mjukvaruintelligensen” som styr expansionsventilen kan skilja mellan olika maskiner och att de maskiner som får frostbanden runt noll men som avtar ju kallare det blir är mer effektivare än de maskiner som inte uppvisar detta ”fenomen”. Att inte behöva nyttja hela elementets yta men ändå få ut önskad effekt genom ett minimalt nyttjande av ”gas”  borde rimligen kunna kopplas till maskinens verkningsgrad. Att jämföra med är de maskintyper som har en styrning där man i ett tidigt skede styr maskinen på ett sådant vis att man utnyttjar/släpper på mycket ”gas”  för att få ut önskad effekt, vilket då skulle ge lägre verkningsgrad. Detta resonemang är inget absolut utan enbart en teori att bolla mot forumet där ytterligare kommentarer mottages tacksamt.

God fortsättning och Gott Nytt År tillönskas Er Alla !

 tomte::

[Rickard]

Jag har också en teori.

När värmebehovet inte är så stort, eller när uteluften är varm så bildas frostband.
Jag tror att frostbanden beror på icke optimal konstruktion av rören till/från förångaren och att flödet i vissa delar av förångaren blir mindre än önskat i de områden som inte frostar på, när utetempen är låg och kompressorn jobbar för fullt med stora tryckskillnader så ökar flödet i de sämre konstruerade "rören".

Alltså, kanske, en icke optimal konstuktion av förångaren?

Synpunkter. 

[Harken]

Jag har med halvt intresse följt tråden och måste säga att Rickard sammanfatatr väl vad jag kännt. Om maskinerna ger värme och förväntad besparing, så är väl allt OK. Att frosten kommer med en viss systematik beror säkert på att flödet i värmeväxlaren är på ett visst sätt. tomte::

[Genki]

Jag har också en teori.

När värmebehovet inte är så stort, eller när uteluften är varm så bildas frostband.
Jag tror att frostbanden beror på icke optimal konstruktion av rören till/från förångaren och att flödet i vissa delar av förångaren blir mindre än önskat i de områden som inte frostar på, när utetempen är låg och kompressorn jobbar för fullt med stora tryckskillnader så ökar flödet i de sämre konstruerade "rören".

Alltså, kanske, en icke optimal konstuktion av förångaren?

Synpunkter. 

Rören i elementet är konstruerade på samma vis "hela vägen" vad man kan se utifrån. Det finns med andra ord inget i den yttre konstruktionen som säger att det skulle vara "sämre konstruerade" någonstans. Vad är det som du tänker på när du menar "sämre konstruerade"   ?

Kanske du kan utveckla detta lite mer. Rören i ute-elementet är faktiskt inget annat än ett vanligt rör draget i slingor i ett "flänspaket".

[Rickard]

Mellan expansionsventilen och förångaren brukar det finnas en förgrening till klenare rör som dras till var sin sektion av förångaren, om inte dessa rör har samma längd och böjradier eller är gjorda så att varierande längder och böjradier "tar ut" varann så kommer flödet i olika sektioner av förångaren att variera beroende på flödesmängden på köldmediat.

[gano]

Mellan expansionsventilen och förångaren brukar det finnas en förgrening till klenare rör som dras till var sin sektion av förångaren, om inte dessa rör har samma längd och böjradier eller är gjorda så att varierande längder och böjradier "tar ut" varann så kommer flödet i olika sektioner av förångaren att variera beroende på flödesmängden på köldmediat.

Bra uttryckt, Rickard.

MVH/Gano

[luckyman]

Är det inte så att efter exp.ventilen så grenar det ut sig i 2 slingor i "förångaren"
1 med ingång i botten och den andra med ingång i toppen i så fall kommer det varmaste att bli i mitten om ni förstår mig, men batteriet är anpassat för full effekt så om den går på t.ex 75% så är "förångaren" för stor och man har 5 rörrader över men vid 100% så kanske det bara är 2.
Det som inte är påfruset brukar kallas överhettning om ni förstår mig