Installatören var jag själv och där finns ingen firmware att hämta

Med tanke på att elpriserna förväntas ligga på höga nivåer under en längre tid funderar jag på hur jag kan minska uppvärmningskostnaderna utan att försämra värmepumpens verkningsgrad alltför mycket.
Då jag inte kommit längre med styrningen via Onecta har jag därför börjat fundera på andra sätt att elprisoptimera min värmepump. Jag breddar därför frågeställningen lite och hoppas att någon har erfarenheter att dela med sig av.
Problemen med Onecta är egentligen bara ett exempel på varför jag helst vill undvika molnberoende lösningar. Det hade varit en oerhört elegant lösning om Onecta fungerat, men nu är det som det är. Andra externa lösningar, som exempelvis Ngenic som gått i konkurs, återuppstått, och dessutom innebär löpande kostnader, lockar inte heller.
Mina förutsättningar:
- Villa i Stockholm (SE3), byggd 1999, 180 m², platta på mark. Total elförbrukning cirka 8 000 kWh/år.
- Bergvärmepump med väderkompenserad värmekurva och varmvattenberedare, ingen rumsgivare.
- Vattenburen golvvärme i betongplatta, separat cirkulationspump och fyrrörs-knäpptank.
- Golvvärmeslingorna har reglerbara ventiler med bypass.
- Separat effektmätare på hela värmepumpen, ansluten till Home Assistant. Eltillsatsen är blockerad. Sedan februari 2026 har pumpen förbrukat 2 324 kWh. Under maj–augusti har vi ingen husuppvärmning, men aktiv golvkyla. Vi är två personer i hushållet.
Några tänkbara sparmöjligheter:
1. Smart Grid SG1 (relästyrd): Eftersom jag saknar rumsgivare kan jag inte använda Smart Grid för att lagra extra värme i huset (som jag förstår). Däremot kan SG1 användas för att tillfälligt stoppa både värme- och varmvattenproduktionen under dyra timmar. Jag kan ha missuppfattat hur Smart Grid fungerar, rätta mig gärna.
2. Påverka utegivaren (ungefär som Ngenic): Jag har undersökt möjligheten att elektroniskt simulera utegivarens NTC-motstånd för att indirekt kunna höja eller sänka framledningstemperaturen genom att påverka värmekurvan. Utegivaren verkar vara en NTC på 20 kΩ vid +25 °C.
3. Lagra värme i betongplattan: Utnyttja golvvärmens tröghet genom att värma lite extra när elen är billig och minska värmeproduktionen när den är dyr.
4. Styra golvvärmeslingorna: Eventuellt prioritera olika delar av huset beroende på värmebehov och elpris.
Min största fundering är hur mycket man faktiskt tjänar på detta. En inverterstyrd värmepump arbetar ju normalt effektivast med låg framledningstemperatur och jämn drift. Om vi tvingar den att arbeta hårdare under billiga timmar kanske en del av vinsten försvinner genom sämre COP, högre framledningstemperatur och eventuellt fler start/stopp (i SG1 fallet).
Jag inser att besparingspotentialen i mitt fall kanske inte är särskilt stor med tanke på den redan låga förbrukningen. Men med stora prisskillnader mellan olika timmar borde det ändå finnas något att hämta. Dessutom är det ju ett intressant tekniskt projekt i sig.
Hur har ni andra gjort?
Har ni erfarenhet av liknande styrning, och framför allt – har ni kunnat mäta någon verklig besparing?
/Arne