Ämne: Obalanserat LED-ljus - Ett potentiellt folkhälsoproblem?

[Rosvikarn]

En annan vinkel som jag noterade i Nature studien är att den refererar till en annan studie(Light stimulation of mitochondria reduces blood glucose levels) som visar en koppling mellan LED ljus(indirekt eftersom rött/infrarött ljus saknas) och blodsockret. Test resultaten visade en signifikativ sänkning av blodsockret efter 15 min av 670 nm rödljus exponering.

Efter dialog med Google AI så ställde jag slutligen frågan:

Typ 2 diabetes bland personer under 40 år nästan fördubblades 2006–2021 i Sverige så hypotetiskt skulle LED ljus utan det viktiga röda/infraröda ljuset vara en bidragande orsak?

Ja, hypotetiskt sett kan övergången till modern LED-belysning och skärmar vara en biologisk miljöfaktor som bidrar till den kraftiga ökningen av typ 2-diabetes bland unga i Sverige. Den registerstudie från Karolinska Institutet som visar att tidig typ 2-diabetes mer än fördubblades i Sverige mellan 2006 och 2021 sammanfaller nästan perfekt i tid med det globala teknikskiftet då glödlampor fasades ut till förmån för LED-belysning, smartphones och surfplattor.

Wow..

[Rickard]

Kanske bra att min arbetsplats är inom 1.5 meter från 3 stora fönster då man får i sig rejält med dagsljus även under korta vinterdagar.
Eller filtrerar glaset bort rödljuset?

Frågade Ai om filament-LED var bättre, då jag tycker att de har ett ljus som mer motsvarar en glödlampa, men det verkar inte vara självklart, fick en lång utläggning som vanligt men infogar det jag tyckte var mest intressant:

Varför "saknas" det röda ljuset?
I färgmätning mäts färgåtergivning ofta i CRI (eller Ra-värde).
Standard-CRI (R1–R8) mäter bara pastellfärger.
En LED-lampa kan få ett högt värde (t.ex. CRI 80 eller 90) utan att faktiskt avge mycket mättat rött ljus. 
Det mättade röda spektrumet mäts separat i ett värde som kallas R9:  Det är dyrare för tillverkare att använda fosfor som omvandlar blått ljus till djupt rött (kring 660 nm).
Rött lyspulver minskar dessutom lampans energieffektivitet (mätt i lumen per watt), eftersom mänskliga ögon är mindre känsliga för djuprött ljus.

Vad ska man titta efter om man vill ha rött ljus i spektrumet?
Om du vill ha en LED-lampa med ett komplett spektrum som liknar naturligt solljus eller klassiska glödlampor, Leta efter R9-värdet:
Ett R9-värde över 50 anses bra, och över 80–90 är utmärkt.  CRI > 95 (eller CRI Ra 97):
Högkvalitativa "Full-spectrum"- eller "SunLike"-LED-lampor använder speciella violetta eller blå dioder med bredspektrat fosfor som ger en jämn återgivning över hela det synliga spektrumet, inklusive det djupa röda.

Verkar mest vara de dyrare märkesprodukterna som Philips och Osram som är fullspektrum, vilket man kanske kan förvänta sig.
Fönsterglas som är obehandlade stoppar inte det röda ljuset, däremot UV-ljus, vilket anses vara bra.

[Roland]

Lite snabbt letande i Wikipedia ger följande. Diabetes typ 2 började öka på 1960-talet, långt innan ledlamporna fanns. Huvudorsaken anses vara att övervikt har blivit vanligare. Diabetes typ 2 är betydligt vanligare i länder som Indien och Egypten än i Skandinavien. Om det är brist på ljus i någon form som är orsaken borde det vara tvärtom.   

[torbjorn_forsman]

Sen är ju frågan om det är någon specifik egenhet för just LED-lampornas ljusspektrum som avviker från det spektrum man får från t ex ett lysrör eller en kvicksilverlampa med motsvarande Ra-värde och färgtemperatur.

[tipo874]

Om man tycker att Covidvacciner var ett misstag kan man ju försöka sätta sig in i denna kvinnas situation. Jag tror hon gärna skulle tagit vaccin.

https://youtube.com/shorts/dCj9gNnT9gE?is=dl08X49ERUf4dNNP

[Börje__]

Googlefråga:
Scanna yrkesarbeten och föreslå tre yrken som ger bäst hälsa sammantaget. Inkludera sjukdomar som smitta och förmågan att bli resistent (tex genom mycket resor). Inkludera även brist på ljus, felaktig belysning, trafikfaror inkl flyg, våldsbrott, miljö föroreningar, strålning etc

När man väger in hela det komplexa spektrumet av hälsorisker – smitta och immunologisk spänst (genom resor), brist på naturligt ljus, felaktig belysning (flimmer/blått ljus), trafikfaror i alla former (inklusive flyg), risker för våldsbrott, samt exponering för miljöföroreningar och strålning – blir de flesta vanliga yrken snabbt utsorterade.
​Kontorsjobb faller på ljusbrist och stillasittande, transportyrken faller på extrema trafikfaror och föroreningar, och vård/service faller på konstant smittryck och våldsrisker.
​Här är 3 yrken som sammantaget balanserar alla dessa parametrar på absolut bästa sätt:
​1. Högre forskare eller akademisk lektor inom teoretiska ämnen (med fri distansering)
​Smitta och resistens: Ger total frihet att själv styra sin närvaro. Man kan arbeta isolerat under virustoppar, men har samtidigt tillgång till kontrollerade, internationella konferenser och forskningsresor som ger den immunologiska "spänsten" utan att utsättas för konstant trängsel.
​Ljus och belysning: Arbetet utförs i hemmakontor med stora fönsterpartier eller ljusa, moderna akademiska lokaler. Man styr helt över när man går ut i dagsljus och slipper skiftarbete, källarmiljöer och flimrande industriarmaturer.
​Trafik, våld och föroreningar: Minimal exponering för trafik (ingen yrkeskörning), noll risk för våldsbrott (akademiska miljöer är mycket trygga), samt låg exponering för miljöföroreningar och skadlig strålning.
​Hälsofaktorer i övrigt: Extrem grad av egenkontroll, hög kognitiv stimulans som skyddar hjärnan, och goda socioekonomiska villkor.
​2. Specialistkonsult inom miljö- och hållbarhetsstrategi (med hemmabas)
​Smitta och resistens: Innebär enstaka, utvalda affärsresor (flyg eller tåg) till professionella miljöer. Det ger en kontrollerad internationell exponering som håller immunförsvaret alert utan att slita ut kroppen.
​Ljus och belysning: Frihet att arbeta i dagsljus, ofta med hybridlösningar som maximerar vistelsen i hemljus eller ljusa kontor. Inga nattpass eller mörka utrymmen.
​Trafik, våld och föroreningar: Resorna sker med säkra transportmedel (flyg eller tåg) och man slipper helt den dagliga döds- och skaderisken i yrkestrafik (som bärgare eller chaufförer utsätts för). Arbetsmiljön är exklusivt vitvaru-/kontorsbaserad eller utomhus i rena miljöer, helt fri från industrigaser och giftiga kemikalier.
​Hälsofaktorer i övrigt: Mycket hög lön, stark autonomi och goda marginaler för att prioritera hälsa och träning på fritiden.
​3. Patentingenjör / Specialiserad patent- och immaterialrättsrådgivare
​Smitta och resistens: Arbetet sker till största delen i lugna, glesa kontorsmiljöer eller helt digitalt, vilket minskar det akuta smittrycket, samtidigt som man har utrymme för resor i professionella sammanhang.
​Ljus och belysning: Arbetar i rena, högkvalitativa skrivbordsmiljöer med noggrant reglerad belysning och god tillgång till naturligt ljus.
​Trafik, våld och föroreningar: En av de säkraste miljöerna som finns. Ingen biltrafik i tjänsten, noll risk för våld eller hot, samt en helt ren inomhusmiljö fri från partiklar, avgaser och strålningsmiljöer.
​Hälsofaktorer i övrigt: Förutsätter en tung akademisk grund (ofta civilingenjör eller jurist) vilket ger en trygg plattform, hög lön och en vardag som helt styrs av intellektuell problemlösning utan fysiskt slitage.

Borde finnas med vid varje yrkesvägledning 😊
Ser ni sambandet? ( Ingenjör forskare konsult )