Ämne: Hur skadligt är det med hög temp?

[hplp]

Han sa att det var knapt mätbar skilnad i COP, så vi struntar i det.
därimot så svara han inte direkt på om det var mer skadligt att arbeta med den höga tempen, han verkar mer utgå från att man hållersig inom toleransena, genm att styrdatorn tillåter detta.

Jag vet att jag får 60 grader i toppen, men jag får inte hela beredaren till 60 grader, så kanske det är samma energi innehåll som om jag kör med högre flöde?
jag har ju väldigt kall retur, när driftpresostaten stoppar laddningen & så kall är väll boten på beredaren (46 ºC)

Men hallå... skadligt på vilket sätt? drift pressostaten slår av vid 24.5 bar.
Eftersom ditt vatten som värms befinner sig längre i kondensorn så blir det varmare efter kondensorn än om du hade haft högre flöde..
Trycket i kyldelen är fortfarande samma och slår av vid samma tryck..inget farlig i det.
Däremot så är mängden varmvatten du värmer mer skadligt än å värma mindre varmvatten, eftersom du får längre vv-laddningar.
Med ett lägre flöde som du har så får du en vv-laddning som värmer varmvattnet några grader extra innan driftpressostaten slår ifrån, och det är väl fint.

Menar du att det alltid är samma tryck i kondensorn, tror jag inte jag vill hålla med dig. Köldmediat kondenserar vid lägre tryck om temp är lägre i kondensorn, hävdar jag.

[Glenn]

Han sa att det var knapt mätbar skilnad i COP, så vi struntar i det.
därimot så svara han inte direkt på om det var mer skadligt att arbeta med den höga tempen, han verkar mer utgå från att man hållersig inom toleransena, genm att styrdatorn tillåter detta.

Jag vet att jag får 60 grader i toppen, men jag får inte hela beredaren till 60 grader, så kanske det är samma energi innehåll som om jag kör med högre flöde?
jag har ju väldigt kall retur, när driftpresostaten stoppar laddningen & så kall är väll boten på beredaren (46 ºC)

Men hallå... skadligt på vilket sätt? drift pressostaten slår av vid 24.5 bar.
Eftersom ditt vatten som värms befinner sig längre i kondensorn så blir det varmare efter kondensorn än om du hade haft högre flöde..
Trycket i kyldelen är fortfarande samma och slår av vid samma tryck..inget farlig i det.
Däremot så är mängden varmvatten du värmer mer skadligt än å värma mindre varmvatten, eftersom du får längre vv-laddningar.
Med ett lägre flöde som du har så får du en vv-laddning som värmer varmvattnet några grader extra innan driftpressostaten slår ifrån, och det är väl fint.

Menar du att det alltid är samma tryck i kondensorn, tror jag inte jag vill hålla med dig. Köldmediat kondenserar vid lägre tryck om temp är lägre i kondensorn, hävdar jag.

[Digital]

Han sa att det var knapt mätbar skilnad i COP, så vi struntar i det.
därimot så svara han inte direkt på om det var mer skadligt att arbeta med den höga tempen, han verkar mer utgå från att man hållersig inom toleransena, genm att styrdatorn tillåter detta.

Jag vet att jag får 60 grader i toppen, men jag får inte hela beredaren till 60 grader, så kanske det är samma energi innehåll som om jag kör med högre flöde?
jag har ju väldigt kall retur, när driftpresostaten stoppar laddningen & så kall är väll boten på beredaren (46 ºC)

Men hallå... skadligt på vilket sätt? drift pressostaten slår av vid 24.5 bar.
Eftersom ditt vatten som värms befinner sig längre i kondensorn så blir det varmare efter kondensorn än om du hade haft högre flöde..
Trycket i kyldelen är fortfarande samma och slår av vid samma tryck..inget farlig i det.
Däremot så är mängden varmvatten du värmer mer skadligt än å värma mindre varmvatten, eftersom du får längre vv-laddningar.
Med ett lägre flöde som du har så får du en vv-laddning som värmer varmvattnet några grader extra innan driftpressostaten slår ifrån, och det är väl fint.

Menar du att det alltid är samma tryck i kondensorn, tror jag inte jag vill hålla med dig. Köldmediat kondenserar vid lägre tryck om temp är lägre i kondensorn, hävdar jag.

Men likväl så slår driftpressostaten av vid 24.5 bar... och med lägre flöde uppnår man högre sluttemperatur det visar ju Carman... Eller hur? Så hur är trycket i kondesorn? högre, lägre?? jag ska kolla på nästa vp jag mäter drifttryckena på och justera deltat uppåt å neråt... Svar kommer men som sagt sluttrycket är likaväl ändå 24.5 bar vid stopp.

[hplp]

jo, det är klart . vi pratar nog om olika saker. lägre flöde ger ju så klart högre temp och därför också högre kondenseringstryck. vad som är skadligt med att pressa så hårt skulle i så fall vara att kompressorn får jobba mot ett högre tryck vilket på sikt borde ge större slitage, om man inte samtidigt kompenserar med varmare förångare så att tryckskilnaden minskar. det bör således inte vara lika påfrestande att plocka ut en hög temp på sommaren som på vintern om man har L-v pump.

men det kan inte vara ekonomiskt att köra så, dels för att värmeövergången blir trögare vid lägre tempdiff och dels för att kompressorn får jobba hårdare och längre. samtidigt minskar kanske livslängden på kompressorn, jag tror det lönar sig i längden att ta el-tillskott på de sista 10 graderna.

[CarMan]

jo, det är klart . vi pratar nog om olika saker. lägre flöde ger ju så klart högre temp och därför också högre kondenseringstryck. vad som är skadligt med att pressa så hårt skulle i så fall vara att kompressorn får jobba mot ett högre tryck vilket på sikt borde ge större slitage, om man inte samtidigt kompenserar med varmare förångare så att tryckskilnaden minskar. det bör således inte vara lika påfrestande att plocka ut en hög temp på sommaren som på vintern om man har L-v pump.

men det kan inte vara ekonomiskt att köra så, dels för att värmeövergången blir trögare vid lägre tempdiff och dels för att kompressorn får jobba hårdare och längre. samtidigt minskar kanske livslängden på kompressorn, jag tror det lönar sig i längden att ta el-tillskott på de sista 10 graderna.

El tilskott... man ska inte svära i kyrkan! det är iingen som vill nå just 60 grader, utan bara få ut så hög temp som möjligt utan att andvända elpetronen.
jag vill igentligen bara se till att få så få starter som möjligt.


om nu det högre trycket trots allt sliter hårdare på kompressorn, så drar jag till med en gissning att det blir +-0 i slitage att köra många starter till 55 grader eller få starter till 60 grade.
vi måste ju räkna in att om tanken innehåller 60 gradit vatten i toppen så tar dt längre tid inan den når start temp, än om den bar innehåller 55 gradit vatten.

Uran logger är det omöjligt att veta, men det rör sig kanske om samma antal minutrar under högt tryck på en månad oavsett inställning? eller vad tror ni?

[hplp]

Jo du har en poäng där, det där med antal starter, slitage och höga startströmmar.
Inte svära i kyrkan, det var roligt sagt.

[Bosse-värmepumpsdo]

Tryckgränserna som finns i systemet har som enda funktion att skydda mot otillåten tryckhöjning,

Det viktiga är hur kompressorn mår och hur kan man kolla detta? jo genom att titta på kompressorns märkskylt och avläsa strömgränserna och mäta med en strömtång och kolla så att märkströmen inte överskrids, och att mäta hetgastemperaturen direkt efter kompressorn, vid temperaturer upp mot 115 grader så skulle jag stoppa driften! 

Det kan stå tex internal protected på märkskylten och då finns en inbyggd lindningsvakt som återställer sig genom att maskinen görs strömlös i ett par timmar. (skyddar för överlast)

det kan finnas en liten hockeypuck med två kontakter placerad innanför höljet till kopplingsplinten på kompressorn (klixonrelä) detta skyddar även för överlast på kompressorn.

men genom att mäta strömen så får man reda på om kompressorn arbetar hälsosamt, märkskylten anger alltid ett låst läge i förhållande till spänningen och står det 230volt så skall man alltid gå på märkströmmen och inte på ev, maxström. eller lockt rotor (LRA) eller dylikt. (man kan plåga kompressorn en hel del innan skydden löser) 

Och som sagt mät hetgastemperaturen! Oljan har en tendens att börja koksa om det blir för varmt här.

[CarMan]

Tryckgränserna som finns i systemet har som enda funktion att skydda mot otillåten tryckhöjning,

Det viktiga är hur kompressorn mår och hur kan man kolla detta? jo genom att titta på kompressorns märkskylt och avläsa strömgränserna och mäta med en strömtång och kolla så att märkströmen inte överskrids, och att mäta hetgastemperaturen direkt efter kompressorn, vid temperaturer upp mot 115 grader så skulle jag stoppa driften! 

Det kan stå tex internal protected på märkskylten och då finns en inbyggd lindningsvakt som återställer sig genom att maskinen görs strömlös i ett par timmar. (skyddar för överlast)

det kan finnas en liten hockeypuck med två kontakter placerad innanför höljet till kopplingsplinten på kompressorn (klixonrelä) detta skyddar även för överlast på kompressorn.

men genom att mäta strömen så får man reda på om kompressorn arbetar hälsosamt, märkskylten anger alltid ett låst läge i förhållande till spänningen och står det 230volt så skall man alltid gå på märkströmmen och inte på ev, maxström. eller lockt rotor (LRA) eller dylikt. (man kan plåga kompressorn en hel del innan skydden löser) 

Och som sagt mät hetgastemperaturen! Oljan har en tendens att börja koksa om det blir för varmt här.

det där lät inte som om jag kunde fixa det själv.

det är inte så att du eller nån annan har koll på vad en Nibe 1215-8,5 klarar ?
Det jag är ute efterr är om jag ska fortsätta köra som jag gör eller öka flödet lite

[Digital]

Tryckgränserna som finns i systemet har som enda funktion att skydda mot otillåten tryckhöjning,

Det viktiga är hur kompressorn mår och hur kan man kolla detta? jo genom att titta på kompressorns märkskylt och avläsa strömgränserna och mäta med en strömtång och kolla så att märkströmen inte överskrids, och att mäta hetgastemperaturen direkt efter kompressorn, vid temperaturer upp mot 115 grader så skulle jag stoppa driften! 

Det kan stå tex internal protected på märkskylten och då finns en inbyggd lindningsvakt som återställer sig genom att maskinen görs strömlös i ett par timmar. (skyddar för överlast)

det kan finnas en liten hockeypuck med två kontakter placerad innanför höljet till kopplingsplinten på kompressorn (klixonrelä) detta skyddar även för överlast på kompressorn.

men genom att mäta strömen så får man reda på om kompressorn arbetar hälsosamt, märkskylten anger alltid ett låst läge i förhållande till spänningen och står det 230volt så skall man alltid gå på märkströmmen och inte på ev, maxström. eller lockt rotor (LRA) eller dylikt. (man kan plåga kompressorn en hel del innan skydden löser) 

Och som sagt mät hetgastemperaturen! Oljan har en tendens att börja koksa om det blir för varmt här.

Det jag inte köper i denna diskussion är att ni pratar om höga tryck vid v-laddning...
Och det förekommer inte ett hekto över vad drift pressostaten tillåter oavsett vad diff mellan retur å framledning är, det faktum som kvarstår är att carman uppnår en rejält varm tank med hög diff och det säger att trycket blir lägre vid högre diff annars skulle hans driftpressostat slå av tidigare som brukligt vid 54 grader. Med denna diff han har får han sin tank upp till 60 grader.

[Bosse-värmepumpsdo]

R-407c har vid 60 grader nästan 27 bars tryck och det börjar bli väldigt trångt i köldmediediagrammet vid dessa temperaturer om vattnet värms hit upp måste kondenseringstrycket ligga närmare 30 bar/70grader och utan att känna till något om just denna maskin så får jag gåshud av tanken på att lägga handen på den kompressorn!   

[PerJ]

Hej,

Om driftpressostaten på Nibes värmepumpar löser vid 24,5 bar så innebär detta att R407c börjar att kondensera vid 61 ºC och är fullständigt kondenserat vid 56 ºC.

Hetgastemperaturen vid VV-laddning börjar närma sig 100 ºC skulle jag tro.

Att under dessa förutsättningar producera varmvatten som är 60 ºC ser jag inte som något större problem OM man sänker flödet på kondensorn så att returtemperaturen håller sig tillräkligt lågt, alltså relativt svalt jämfört med normalt flöde.

Det som händer är att eftersom temperaturdifferansen ökar relativt kraftigt mellan inkommande värmebärare och utgående R407c vätska så ökar kondensorns effekt kraftigt. En del av kondensorn kommer inte att behövas som "normal" kondensor utan börjar fungera som hetgasvärmeväxlare och ger då utgående värmebärare som är högre än kondenseringstemperaturen, detta tack vare den höga temperaturen på inkommande gas från kompressorn.

Om man har har tillräkligt med köldmedium i kondensorn får man också en relativt kraftig underkylning vilken motverkar en del av förlusten på COP pga ökad kraftförbrukning pga höjd kondensering, i bästa fall kan COP till och med stiga vid låga flöden vid VV-laddning.

Har själv byggt anläggningar där flödet varierar vid varmvattenladdning. I början av VV-laddningen är ingående vattentemperatur till kondensorn tex 35  ºC, utgående vatten ca 62ºC och kondenseringetemperaturen ca 55-57 ºC, i detta fall med R134a som köldmedium.

PerJ

[Bosse-värmepumpsdo]

Jo med R-134a håller jag med!  inga problem med höga temperaturer !
men om utgående vattentemperatur är 60 grader och vi antar att kondenseringen ligger på ca 24,5 bar så är trycket ansenligt och jag förstår tankesättet med hög diff där utgående vatten möter den varma hetgasen och vätskan möter det kalla ingående vattnet som ger underkylning men!!!

man kyler kondenseringen med vattenflödet och minskar du vattenflödet så minskar kylningen och trycket stiger det finns alltså ingen tröskel där minskat vattenflöde plötsligt vänder och börjar ge ökad kylning!

såvida inte kondensorn vilket jag förmodar är en plattvvx är våldsamt överdimensionerad eller att man sammtidigt sänker flödet på förångarsidan.

Vid all kylning om man använder luft eller vatten så ökar den aldrig vid minskat flöde eller? 

[PerJ]

Köldmediet spelar inte så stor roll, det påverkar mest trycket man jobbar vid. R134a ber betydligt lägre tryck än R407c vid samma kondenseringstemperatur. Exemplet med R134a var mer med för att vissa att kondenseringstemperaturen är LÄGRE än utgående värmebärare i vissa driftfall.

Poängen är att trycket i kondensorn blir lägre om man kör tex 45-55 ºC än om man kör 50-55 ºC på värmebäraren. Flödet halveras vid samma effekt, men temperaturdifferensen som driver väremöverföringen stiger, detta gör att kondenseringstemperaturen sjunker och därmed kondenseringstrycket, trots att utgående värmebärare är konstant.

Det gäller att ta tillvara det kalla returvattnet på bästa sätt och inte blanda runt det och få en massa halvvarmt vatten.

Kan man få bra skicktning och avkylning i VVB så kan man få högre varmvattentemperatur med bibehållet COP om man kör ett lägre flöde vid varmvattenladdning.

PerJ

[Rickard]

Så länge driftspressostaten inte löser, vad är problemet?

[PerJ]

Inget...

Diskussionen för närvarande var mest en "superoptimering" att få varmare varmvatten med samma energiförbrukning, COP. Spelar inte så stor roll i villaanläggningar, men börjar man förbruka 30-40 m3/dygn 55 ºC varmvatten så finns det pengar att spara.

PerJ