Paxmax, ska jag tyda det som att det är motorns effektförlust du menar? Tänk i så fall på att i en värmepump använder man även denna "förlust" eftersom den övergår i värme istället för rörelse-enegi . 
Nä.
>förbered för Paxmax överkurs<
Vad jag menar kallas för många saker: Cos fi, effektfaktor, fasvinkelförskjutning, power factor.
Vad det handlar är hurivida manicken som förbrukar energi gör det utan att orsaka reaktiv energi.
Ex.vis: en rak simpel värmetråd typ som sitter i brödrostar, glödlampa, hårtorkar, el-element
-Dessa är rent resistiva och har (praktiskt sett) effektfaktor "1" (cos fi = 1). En effektfaktor på 1 innebär att den inte alstrar reaktiv energi.
Sånna saker som bl.a 230V/400V elmotorer, (okompenserade)lysrörsarmaturer, (icke PFC)switchade PC-aggregat, transformatorer och värmepumpar har inte effektfaktor "1". Dessa är pga sin induktiva (eller kapacitiva) uppbyggnad orsak till upphovet av reaktiv energi.
Uppkomst och skapande av reaktiv energi är något man normalt tar hänsyn till inom den el-slukande industrin, men på hemmafronten får det inte så mycket uppmärksamhet ännu, men det kommer säkert.
En del switchade PC kraftaggregat är märkta med "PFC" vilket betyder "power factor correction".
D.v.s tillverkaren har försökt (aktivt eller passivt) att kompensera till viss del så att aggregatet har nära nog cos fi = 1.
Vad är då denna reaktiva energi? Vaddå power factor?
Jo, det är enkelt sagt ström på väg "åt fel håll".
Vi gräver ned oss ännu djupare:
I våra kära men farliga vägguttag ligger det normalt 230 Volt AC, man säger växelspänning eller växelström (AC=Alternating Current).
230 volt är snittspänningen, det finns toppar som är högre än 230 volt, finns dalar när spänningen UNDERSTIGER -230 volt, det finns tillfällen när spänningen är absolut noll volt och allt därimellan!
Krångligt? jepp.... ca så här går till under en bråkdel av en sekund till i vägguttaget:
Spänningen ökar och ökar åt det positiva hållet (positiv polaritet) under en kort tid, sedan dalar spänningen nedåt igen tillbaks till noll. Sen byter spänningen till negativ polaritet, och sjunker sjunker lika långt ned som den förut pekade uppåt positivt. När den nått sitt negativa maxima så ökar spänningen och går tillbaks till noll igen. Hela förloppet börjar sen om osv.
Denna spänningstopp och spänningsdal utgör tillsammans en period. En period består således av en positiv halvperiod och en negativ halvperiod. Under en sekund så har vi 50 st perioder = 50Hertz = 50 svängningar per sekund.
När spänningen är positiv så "sprutar" det en ström av elektroner ur FAS-sladdden mot noll-ledaren som absorberar den.
När spänningen är negativ så "suger" FAS-sladden elektroner ur noll-ledaren.
Om man trycker på en spänning över en simpel värmetråd så rusar det ström igenom den. Ju högre spänning desto proportionellt högre ström trycks igenom.
Så fort växelspänningen kommer till "noll", som i period-skiftena, så är även strömmen noll i samma ögonblick.
Däremot i en el-motor så sitter det en massa (oftast)koppartrådar lindade runt en järnkärna. En järnkärna med massa koppartråd lindad runt = spole. Spole = induktiv.
Induktiv innebär att den kan lagra och/eller förmedla magnetisk kraft.
Vad som händer i vissa ögonblick är att precis efter varje period-skifte(polaritets-skifte) så utövar spolen (i ex.vis motorn) ett visst "extra jäkla motstånd" mot strömmen. Spolingen stretar emot helt enkelt.
Precis tvärtom händer i slutet av varje period, spolen har lagrat lite överskottsenergi som den gladeligen släpper ur sig lika olämpligt time:at som en plötslig fis vid middagsbordet.
Det är det som är reaktiv energi, den lagrade överskottsenergi'n motverkar(stör) elnätets spännings-skifte samt ibland även hjälper till lite väl mycket(stör igen!).
Vi repeterar:
I en glödlampa(typ värmetråd) finns ingen energi "lagrad" utan strömmen följer snällt åt det håll (och i proportion) som spänningen pekar.
I ex.vis induktiva komponenter så uppstår det en "tröghet" mot alla förändringar i strömmen. Fastän spänningen har bytt polaritet så forsätter strömmen envist "åt fel håll" en stund för att energi funnits lagrad i spolen.
Denna "felström" i ex.vis el-motorer ger upphov till den mystiska reaktiva energin.
Den reaktiva energi'n är inget man kan ta till vara på direkt, den är enbart som en störning för våra el-nät eftersom den ömsom motarbetar spännings-skiftet och ömsom stressar på lite väl mycket.
Endast en aktiva energin i en motor utför ett vettigt arbete såsom att "pumpa gas" och "snurra grästrimmern". Det finns såklart förluster i pumpen, typ friktion, effektförlust i motorns lindningar et.c. men allt detta kommer dessvärre enbart ur den aktiva delen energi.
Den reaktiva delen innebär att en motor på 1000W kanske drar 200W extra som belastar Sveriges el-nät så man blir tvungen att ha tjockare el-ledningar för att klara att leverera effekten. Den effekten(störningen) studsar helt enkelt hela vägen tillbaks till turbingeneratorn hos ex.vis "Fattenvall elbolag".
Massor av nya prylar är energisnåla tack vare "smarta lösningar". Dock så är ofta dessa lösningar istället "skräpiga" i form av de störningar och extra belastning de utgör på vårt el-nät.
Snart kan nog vart och en hamna under elnäts-ägarens lupp beträffande denna "cos fi", men idag så har de allra allra flesta en enkel "aktiv energi" registrerande elmätare snurrandes hemma som ignorerar (praktiskt sett hela) den reaktiva delen.
Ok >END överkurs<
Hehe... jag hittade en Clas Ohlson mätare i "konkurrent hyllan" på jobbet. Gjorde lite enkla tester på den lilla manicken.
Ok, utan batterier så funkar den inge vidare, den har ett väldigt klent powersupply så den behöver rejält med spänning för att orka med att mäta.
Har man 230V så drar den nog nära ingenting från batterierna. Skall man ha den liggandes oanvänd så bör man ta ur batterierna eller sätta tebax "snörstumpen" som separerar batterikontakten.
Märkte ganska fort att själva ström-mätningen verkar att visa senaste sekundens topp värden istället för medelvärde.
Så har någon en ojämn förbrukare som drar ström under kort-kort stund så får man inte ett korrekt medelvärde ur ström-displayen!
Vilket i sin tur innebär att strömvärdet för ex.vis en värmepump blir något opålitliga.
Dock blir strömvärdet för en värmepatron eller brödrost helt ok.
Så att ha den som "multimeter" för ström-mätning är den usel.
Däremot verkar effekt-mätaren visa bättre "medelvärden".
Mätaren är en "aktiv energi" registrerande mätare. D.v.s den tar hänsyn till Cos Fi.
Den mäter således samma mängd energi som "husets" mätaren.
P.g.a mätarens låga upplösning i displayen(plus siffer-fladder) är det svårt att ge ett definitiv svar på precisionen... men baserat på några av mina snabba ofullständiga mätningar så mäter den iaf +-3% +-1 siffra.
Detta gäller mätarens display ang. spänning(V), ström(A), effekt(W) under förhållandet att dom är stabila under mät-tiden utan fluktuationer.
Ta det som en INDIKATION, inte som ett obestridligt testresultat, ok?
(Även om det är uppmätt mot en testutrustning i miljon+klassen i storleken indisk elefant)
Beträffande energimätning måste grundligare (tidsmässigt längre) tester göras.
Väl bekomme till den som detta kan beröra.
gäster: 1267
dolda: 0
användare: 11
