Ämne: Någon risk med för låg hastighet på cirkulationspump?

[bopakoster]

  Men jag tror att du har enrörssystem. Rörmokaren må väl ändå ha insett hur rören drogs (Prisolrör) och satt in passande radiatorkoppel dvs enrörs? Finns ju tvårörsvariant av samma koppel så varför använda enrörs om inte radiatorerna är kopplade i serieslingor? Är alla rör till o från raddarna dolda eller är de synliga någonstans? Källar radiatorer brukar ha synliga rör...


 

[bopakoster]

Apropå Prisolrör (plastöverdragna mjökglödgade kopparrör) som du har från källaren upp till radiatorkopplen. Sådana blev populära på 1970-talet, enkla att kröka dvs billigare, det gick åt mindre koppar och rörvinklar då och enrörssystem blev också populära pga högt pris på koppar, det går ju bara åt hälften så mycket rör.

Helt OT men oxå om prisolrör eller en liknande produkt:
Jag sökte jobb på Wirsbo Bruk som metallurg på den tiden och mitt jobb skulle vara att utveckla mjuka stålrör i konkurrens med koppar. Jag fick inte det jobbet men vad jag senare fått veta var att man lyckades bra med att göra dessa rör i mjukglödgat kolstål. Tyvärr så blev det ingen framgång eftersom rören rostade sönder, alla rör måste tryckprovas efter installationen och därefter släpptes vattnet ut med påföljd att de mjuka rören som ofta hängde ner lite mellan fästena fick fickor med vatten och till gång till fritt syre. Ingen framgång för bonnjärn alltså. 
Jag hade tur och fick jobb i rostfria stålindustrin istället.

Prisjakten fortsätter, nu är det plaströr som gäller, men för säkerhets skull dragna i ett ytterrör...av plast.
 

[Rdx]

det gick åt mindre koppar och rörvinklar då och enrörssystem blev också populära pga högt pris på koppar, det går ju bara åt hälften så mycket rör.

Så stor blir väl oftast inte vinsten, då vattnet måste tillbaka i en slinga.  I ett runt torn kanske,  men inte i ett  avlångt hus.

[Carl N]

Tack för bra förklaring! Ingen vidare sänkning av cirkulationspumpen då med andra ord? Har ju som sagt testat en period tidigare och kört läge 1 och fick då en rätt bra skillnad mellan GT8 och GT9. Fegade dock ur och ändrade tillbaka till läge 2 eftersom manualen avrådde från lägsta hastighet.

Du kan lugnt köra på lägsta farten på pumpen.

[berisen]

Du kan lugnt köra på lägsta farten på pumpen.

Tack för info! Råkar du veta varför IVT rekommenderar att undvika lägsta hastigheten? Måste ju vara individuellt för varje system vilken hastighet som "krävs".

Finns det något man kan säga generellt om 1-rör vs 2-rör när det gäller flöde och värmebärardelta?

[Roland]

Är det kanske ett 1-rörssystem ändå eftersom kopplens är varma när ventilen är stängd?

Kopplen blir varma också om en ventil för ettrörssystem monteras mellan två stamledningar i ett tvårörssystem. 
Jag håller dock med om att de senaste bilderna inte riktigt går ihop med ett tvårörssystem.  Å andra sidan borde det inte gå att få så lågt deltaT som i det här fallet om flera radiatorer vore kopplade i serie. Det skulle behövas ett ordentligt flödesschema.

[Carl N]

Tack för info! Råkar du veta varför IVT rekommenderar att undvika lägsta hastigheten? Måste ju vara individuellt för varje system vilken hastighet som "krävs".

Finns det något man kan säga generellt om 1-rör vs 2-rör när det gäller flöde och värmebärardelta?

Anledningen är nog att man förväntar sig lite högre mottryck i ett normalt värmesystem än som är i ditt.
I mitt hus har jag också ett gammalt 2-rörsystem med relativt grova rör (34 mm stam och 22 mm avstick) vilket gör att tempdiffen blir ca 4-5 C med lägsta farten och alla ventiler öppna.
Jag ar strypt in radiatorerna så att tempdiffen ökat till ca 6-7 C på lägsta farten.
Så det är väldigt individuellt för varje hus.

[Rickard]

Tack för info! Råkar du veta varför IVT rekommenderar att undvika lägsta hastigheten? Måste ju vara individuellt för varje system vilken hastighet som "krävs".

Finns det något man kan säga generellt om 1-rör vs 2-rör när det gäller flöde och värmebärardelta?

Risken att cirkpumpen "fastnar" är större om man kör den på låg effekt. (Resulterar i HP-larm och stopp av kompressor)
Jag skulle tro att det är skälet, i övrigt har jag svårt att se några skäl så länge men håller sig till rekommenderat temperaturintervall på vbf/vbr.

[bopakoster]

Så stor blir väl oftast inte vinsten, då vattnet måste tillbaka i en slinga.  I ett runt torn kanske,  men inte i ett  avlångt hus.

Hm, det var något jag läst om angående enrörs kontra tvårörs, men håller med om att halvering av längden är att ta i...men alla raddar sitter på ytterväggarna så formen på huset spelar knappast någon roll....däremot storleken om en slinga runt blir för lång. Jag backar gärna på det påståendet..

Som det ser ut i TS källare så är det 6 framledningar och 6 returledningar till 16 raddar fördelat på
-1 slinga till 2 raddar i källaren
och sannolikt
-3 slingor till mellanvåningen med 3 raddar per slinga
-2 till övervåningen med 2 resp 3 raddar var.

Alltså max 3 raddar per slinga, flödesmotståndet kan väl inte bli så stort då?

Huruvida det är enrörs- eller tvårörssystem syns inte men jag menar att det är väl sannolikast ett enrörssystem eftersom de koppel vi sett på bilder är av enrörstyp. Dessutom kommer returerna tillbaka från olika håll än framledningarna, i 2-rörs tror jag att retur vanligen dras parallellt med framledningsrören.

Bilder på de två källarradiatorerna med rördragning borde klargöra den slingans koppling i alla fall medan våningsplanens rördragning antagligen går i trossbottnarna.

[berisen]

Hm, det var något jag läst om angående enrörs kontra tvårörs, men håller med om att halvering av längden är att ta i...men alla raddar sitter på ytterväggarna så formen på huset spelar knappast någon roll....däremot storleken om en slinga runt blir för lång. Jag backar gärna på det påståendet..

Som det ser ut i TS källare så är det 6 framledningar och 6 returledningar till 16 raddar fördelat på
-1 slinga till 2 raddar i källaren
och sannolikt
-3 slingor till mellanvåningen med 3 raddar per slinga
-2 till övervåningen med 2 resp 3 raddar var.

Alltså max 3 raddar per slinga, flödesmotståndet kan väl inte bli så stort då?

Huruvida det är enrörs- eller tvårörssystem syns inte men jag menar att det är väl sannolikast ett enrörssystem eftersom de koppel vi sett på bilder är av enrörstyp. Dessutom kommer returerna tillbaka från olika håll än framledningarna, i 2-rörs tror jag att retur vanligen dras parallellt med framledningsrören.

Bilder på de två källarradiatorerna med rördragning borde klargöra den slingans koppling i alla fall medan våningsplanens rördragning antagligen går i trossbottnarna.

Du har nog rätt angående källaren. Dom rören går dolt nere i golvet och kommer endast upp precis under kopplet (precis som i övriga huset). Man känner tydligt i ett stråk på källargolvet att det är varmt där så jag kan tänka mig att mycket spillvärme går åt där tyvärr.

Däremot tror jag inte det är 6 stycken från/retur, den som du ritat som en röd pil högst upp i din bild går aldrig upp genom golvet, ser bara ut så där på bilden. Den går till någon slags ballofix bara. Såvitt jag kan se och förstå så är det bara dom där 4+4 som är till/från och sen har dom en varsin förgrening till radiatorerna i källaren.

Anledningen är nog att man förväntar sig lite högre mottryck i ett normalt värmesystem än som är i ditt.
I mitt hus har jag också ett gammalt 2-rörsystem med relativt grova rör (34 mm stam och 22 mm avstick) vilket gör att tempdiffen blir ca 4-5 C med lägsta farten och alla ventiler öppna.
Jag ar strypt in radiatorerna så att tempdiffen ökat till ca 6-7 C på lägsta farten.
Så det är väldigt individuellt för varje hus.

Tack för info. Då törs jag nog testa vidare på lägsta hastigheten.

[Roland]

Hm, det var något jag läst om angående enrörs kontra tvårörs, men håller med om att halvering av längden är att ta i...men alla raddar sitter på ytterväggarna så formen på huset spelar knappast någon roll....däremot storleken om en slinga runt blir för lång. Jag backar gärna på det påståendet..

Känner till ett hus med enrörssystem som är byggt i början på 80-talet. Det är elpanna med 80/60 radiatorsystem. Högre temperaturskillnad betyder lägre flöde vilket i sin tur betyder att man kan använda klenare rör. Sen har man låtit returen gå genvägar tillbaka till förgreningen vid pannan. 

[berisen]

Har nu meckat runt lite med olika hastigheter på cirkulationspumpen men jag märker faktiskt ingen skillnad i varken elförbrukning eller temperatur inne oberoende av hur pumpen står. Har varit hyfsat konstant temp ute så har haft ganska bra värden att gå på men det är ju alltid svårt.

Lägsta hastighet ger en skillnad mellan GT8/GT9 på 6-7 grader.
Mellanläger ger en skillnad på 3.5-4 grader.
Högsta hastighet ger 2.5-3 grader typ.

Så, det kanske inte är någon idé att hålla på och fippla med det där så mycket mer? Får kanske inse att radiatorsystemet är långt från optimalt. Stör mig dock enormt att det är sån skillnad på tempen på vissa raddar när dom är helt öppna. På övervåningen där vi knappt skulle behöva ha någon värme är dom avsevärt högre än dom på nedervåningen där det istället känns lite svalt. Att vrida på ventilen och stänga flödet där verkar inte påverka tempen på övriga.

Men det är väl så enrörssystem är i guess. 

En tanke jag hade var att försöka se vilken av rattarna här som går till respektive våning och försöka justera det lite på det viset? Kanske leda lite varmare vatten till nedervåningen med hjälp av det? Är det en klok idé?

[Roland]

Ändringen i elförbrukningen är bara någon procent eller två mellan optimalt deltaT och ytterligheterna vad gäller deltaT. Det krävs noggranna mätningar för att upptäcka det. 

Även tvårörssystem fungerar som beskrivet. Ändring av flödet till en radiator påverkar inte de övriga nämnvärt om det är många radiatorer inkopplade.

Försök styra om mer flöde till nedervåningen. Nedervåningen brukar behöva mer värme.

[berisen]

Ändringen i elförbrukningen är bara någon procent eller två mellan optimalt deltaT och ytterligheterna vad gäller deltaT. Det krävs noggranna mätningar för att upptäcka det. 

Även tvårörssystem fungerar som beskrivet. Ändring av flödet till en radiator påverkar inte de övriga nämnvärt om det är många radiatorer inkopplade.

Försök styra om mer flöde till nedervåningen. Nedervåningen brukar behöva mer värme.

Ok tack, då kör jag den fortsättningsvis på läge 2 som är någon slags kompromiss.

Återstår då bara att ta reda på vilken ratt som styr vilken slinga av radiatorer.  Förhoppningsvis kan man kanske styra om lite varmare vatten ner.

[Hasberg]

Du har nog rätt angående källaren. Dom rören går dolt nere i golvet och kommer endast upp precis under kopplet (precis som i övriga huset). Man känner tydligt i ett stråk på källargolvet att det är varmt där så jag kan tänka mig att mycket spillvärme går åt där tyvärr.

Däremot tror jag inte det är 6 stycken från/retur, den som du ritat som en röd pil högst upp i din bild går aldrig upp genom golvet, ser bara ut så där på bilden. Den går till någon slags ballofix bara...

Dra om rören till källarelementen synliga ovanför golvet, då får du mer
nytta av spillvärmen från rören till källarutrymme och kan troligen stänga
ner elementen något.
Den vid röd pil som går till ”någon slags ballofix bara” kanske är resten
från ett tidigare öppet expansionskärl på vinden ??  och den förmodade
returen är spill-röret därifrån??