Ämne: Underdimensionerad anläggning

[E]

Hej,

Jag har ärvt bergvärmepump och borrhål från förra ägaren av huset. Kort kan sägas att jag förstått att pumpen (Thermia Diplomat, 4,5 kW) och energibrunnen (115m, vet ej aktivt) är underdimensionerade för huset (144 m2 uppvärmd boyta med plus 72 m2 oinredd källare med enstaka element). Vidare är borrhålet för nära grannens, cirka 16 meter. Summan av ovan är att jag har en elförbrukning (inkl. hushållsel) på 18,000-20,000 kWh.

Jag tror att hålet är fruset. Under kalla årstiden är brine ut -5 och brine in är -2, konstant. Har för närvarande överfullt kärl för köldbärarvätska, misstänkt för att slangarna klämts åt. Kan det senare bero på att pumpen gick sällan/lite vid varmt väder i början på månaden och nu går mer vid väderomslaget till minusgrader?

Min fråga; jag har förstått att faran med min anläggning är att till slut kommer deltat på brine ut och in att försvinna. Stämmer det eller är det något annat som kan gå fel? Annars är min tanke att bevaka deltat och när klockan klämtar bita i det sura äpplet och göra om göra rätt; nytt borrhål på korrekt plats med rätt djup och en korrekt dimensionerad pump.

Andra reflektioner och förslag?

[jehu]

-5/-2 är inte ovanligt och du har nog bra utbyte av ditt hål men skulle kanske halvera elförbrukningen om du borrar ett till hål på 100 meter, kopplar dom parallellt och installerar en pump med rätt storlek. Som det är nu har du en hel del eltillskott för att få det varmt. Man såg annorlunda på  värmepumpar när den installerades, de skulle bara täcka en del av behovet.
Dimensioneringen får de som kan räkna på.
Sen kan du räkna ut hur många år det tar att få tillbaka pengarna för investeringen.

[Rickard]

Det är inte orimligt att anta att du har ca 50% effekttäckningsgrad, det brukar ge ca 95% energitäckningrad.
I en kalkyl jag gjorde  med 48% effekttäckningsgrad i ett hus med 21 000 kWh bruttoenergibehov för värme och tappvatten så skulle värmepumpen dra 5600 kWh till kompressor/cirkpumpar/styr och det skulle gå ca 990 kWh till elpatron.

Så räkna med ca 1000 Kwh/år du kan spara genom att öka effekttäckningsgraden och borra djupare.

Ditt stora problem är nog inte att du har för liten värmepump, utan att du har för klen borra.
Om slangarna kläms ihop av isbildning så finns risken att flödet till sist blir alldeles för lågt, och värmepumpen helt enkelt inte längre kan gå, men nu är den ju gammal, och funkar fortfarande, så det skulle kunna fungera även framöver.

Det du absolut skulle vinna på ett djupare borrhål är högre COP.
I min kalkyl har jag laborerat med 3 grader varmare köldbärare, och det skulle göra att elförbrukningen blev:
5250 kWh till kompressor, cikrpump och styr
550 kWh till elpatron.

ca 900 kWh mindre elförbrukning alltså.
Så totalt skulle du kunna spara ca 1900 kWh/år på en anläggning med full effekttäckning och ett borrhål som aldrig gick under +1 grad.

Osäkerhetsfaktorer kan göra att detta värde kan ligga några hundra kWh högre eller lägre än vad jag räknat fram.

[Smurfen.]

Ligger huset långt norrut 115 meter är inte så kort borra till din lilla vp. Om du har plats går det bra att komplettera med några hundra meter jordvärme så får du upp brine tempen.

[Rickard]

"problemet" med borror är att det inte är värmepumpens storlek som avgör borrdjupet, det är husets energibehov, och i ett hus med mer än 20 000 kWh energibehov (som jag förutsätter att det är) så är 115 meter väl kort för att det skall funka bra, det bevisar temperaturerna, -2 till -5 i slutet av mitten av maj, och det sprängfyllda nivåkärlet.
Men jag håller med om att ett par hundra meter jordvärme i serie troligen skulle lösa problemet på ett billigt sätt, sen kan han köra värmepumpen så länge den håller, och sätta in en numret större värmepump när den havererar, det är troligen det mest ekonomiskt vettiga som kan göras åt den där anläggningen.

[ace]

"problemet" med borror är att det inte är värmepumpens storlek som avgör borrdjupet, det är husets energibehov.

exakt, vilket åskådliggörs mycket tydligt i denna tråd.
ca 30W/m borra är vid normal värmepumpsdimensionering ett mycket lågt (bra) energiuttag i borrhålet.
men här blir belastningen på hålet hög ändå pga mer eller mindre konstant drift (husets mycket högre behov)

[E]

Hej,

Tack för svar!

Huset ligger i Stockholm och enligt Energimyndighetens energikalkyl är husets behov cirka 12 000 kWh (det är från 30/40-talet och ej tillägsisolerat, m.a.o. stort värmeläckage). Borrhålet är från cirka år 2000 medan pumpen är från 2015, d.v.s jag antar att den initiala pumpen höll i 15 år. Vid övertagande av huset låg förra ägarens årsförbrukning på cirka 26 000 kW (delvis med initiala pumpen), genom bl.a. trimning av pumpinställningar och komfort vid lägre innetemperatur är jag alltså nu nere på 18-20 000 kWh.

Drifttid nuvarande pump:
VP - 15 841h
Tillsats 1 - 5 158h
Tillsats 2 - 1 074h
Vv - 1 645h

Rickard: Tack för din kalkyl, väldigt uppskattat! Förändrar ovan dina uträkningar?

Jag har utgått från att jordvärme inte är aktuellt p.g.a. tätbebyggt villaområde och markförhållanden. Återbetalningstiden på nytt borrhål och pump är som bekant dålig, därav min förhoppning om att nuvarande borras funktion kvarstår så länge som möjligt och vid haveri av pump ersätta med ny borra och pump (jag tänker att prisskillnaden mellan att göra ny borra på t.ex. 200m jfr med att komplettera med en ny 100m borra för 2x 100 är försumbar i sammanhanget)

Vad tror ni, är detta den rimligaste planen? Räcker det att jag jag bevakar delta brine eller är det några andra tecken på annalkande haveri jag bör veta om?

[Rickard]

12 000 kWh låter orimligt lågt med tanke på den yta som skall värmas.
I övrigt så håller jag väl med om dina slutsatser, men hur än lite extra slang du skulle kunna få ned på tomten så skulle det säkert hjälpa upp situationen.
Sätter du jordvärmen på utgående KB så kommer marken att ta värsta smällen, och hålet skulle avlastas mest, men det finns en risk att du skulle kunna få tjälresning på gräsmattan.

Vill du inte rådda på med tomten/gräsmattan så kanske det är bäst att köra på och hålla tummarna att kollektorn inte komprimeras totalt.

Det skulle kunna hjälpa upp situationen med nivån i nivåkärlet en aning om du satte dit ett tryckexpansionskärl med tryck på runt 2 bar.
Finns det små sprickor i berget så kan det högre trycket i kollektor göra att den inte komprimeras lika mycket, eller alls.

[E]

Tack Rickard för tipsen!

[ace]

Vad har du för ventilationssystem?
Du kan ev toppvärma återkommande brine med ett återvinningsbatteri i frånluftdon om du har mekanisk sådan.?
Det viktiga är att du då tillsätter så mycket energi att returen från hålet inte blir minusgrader..

[Smurfen.]

Hänger inte riktigt med nu varför vill man ha minusgrader på returen  Tror förövrigt att ett vent aggregat bör ge en hel del på en borra med så låga temperaturer ger ca 1,5-2 grader hos mig och min borra har mera normala temperaturer.

[ace]

Hänger inte riktigt med nu varför vill man ha minusgrader på returen  Tror förövrigt att ett vent aggregat bör ge en hel del på en borra med så låga temperaturer ger ca 1,5-2 grader hos mig och min borra har mera normala temperaturer.

Sorry!  Jag som slant med pekfingervalsen...
Inte bli minusgrader skulle det vara..  (har redigerat)
Fuktig frånluft har en viss nackdel när den träffar ytor som håller minusgrader 

[Smurfen.]

Jo men det finns ju avfrostnings automatik på återvinnings aggen och kall brine ger ju en fördel att det fäller ut kondens jag har ofta för torr luft i kombination med varm brine så kondensen uteblir men det ska man nog inte vara ledsen för antar jag.

[E]

Jag har självdrag men kan vara något att beakta skulle det förändras.

[Smurfen.]

Jag hade också självdrag men problem med dålig vent så drog in frånluft vent och nu är det stor skillnad på luft kvaliten och brine ökningen blev en bonus