Ämne: Läckage i dubbelmantlad varmvattenberedare. Varför? Nibe 1230.

[Jiri]

Lite skilda saker. Det ena handlar om oxidation(luft-rostproblem),det andra om ädlare metal och flytta molekyler. Sen bara min erfarenhet, för det mesta så är det precis vid svetssträngen(lödning) som det är större risk för korrosion, ena sida över legerat metal, andra försämrade egenskaper genom värmebehandling.
MVH Jiri

[Smurfen.]

Hej

Tack för era svar.

Frågan gällde varför det korroderar precis i dubbelmanteln och inte i toppen av beredaren.
Toppen av beredaren är INTE omsluten av dubbelmanteln.

Det är ju samma kommunala och syrerika vatten i hela den innersta behållaren.
Oavsett hur aggressivt vattnet är, så borde det vara lika aggressivt i hela behållaren!?

Skillnaden är ju att "väggen" mot dubbelmanteln är varmare än "väggen" i överdelen, eftersom det helt enkelt är så tappvarmvattnet uppvärms.

Tipset med mikro-bubblor verkar intressant.
Bubblor uppstår ju också när vatten sjuder eller kokar.
Det är ju dock mycket lägre temperaturer i en bergvärmepump.

Det kan eventuellt vara så enkelt, att det är mindre yta av tappvarmvattenbehållaren som INTE har en vägg mot dubbelmanteln, och att det då statistiskt är mer sällan, att hålet råkar hamna precis där?

Jag har nu demonterat behållaren.
Det syns absolut ingenting (ingen rost och inga fel) på utsidan.
Det är nästan bara den översta toppen av behållaren som har en "vägg" ut mot den vanliga luften .
Varmvattenberedare är rejäl och tung.
Det märks att den är konstruerad för höga tryck.
Även om det hade varit möjligt att komma åt själva hålet för läckan, krävs det troligen superspecial-kompetens för att kunna svetsa i en tryckbehållare.
Den inre hinnan av koppar försvinner så klart också, om man skulle svetsa.

En ny original Nibe varmvattenbehållare för Nibe 1230 kostar cirka 10 000 kr.

En extern behållare vid sidan känns inte bra, och är ändå inte gratis den heller.

Vi får se hur lösningen blir.

MVH  Torbjörn

Det är inga problem att svetsa så beredaren blir tät men problemet är att kopparmantlingen som ska ska förhindra rosten skadas och det kommer rosta på nytt och sen är det inget snabb jobb eftersom man måste skära hål i yttermantlingen för att komma åt läckan.

[Jiri]

VAD är det som gör att det blir läckage i en dubbelmantlad varmvattenberedare i till exempel Nibe 1230 bergvärmepump?

Svar på din fråga, varför just där?
Du har allt som behövs för att åstadkomma galvanisk korrosion. Knappast är det dricksvatten som är aggressiv om du nu kan dricka den utan att grina?
Det blir precis det mest utsatta stället, olika legeringar, flöde(vatten) som alstrar statisk ström.

[Håkke]

Ursäkta om jag kapar lite när det ändå diskuteras:

I min IVT är det ju dubbelmantlad beredare och upptill sitter en luftnippel, brukar öppna den 2-3 ggr /år och det kommer luft några sekunder innan vattnet kommer. 

Är detta fullt normalt ?

Om inte, finns det risk att man råkar ut för invändig korrosion pga detta ?

Har golvvärme installerad c 1998 med Wirsbo PEX och hoppas dessa inte diffunderar in syre och att det är den luften som kommer ut.
Förra vp hade en beredartank med slinga inuti för varmvatten, fast kondensering med shunt och där hände inget på 15 år, varav v 11 år med golvvärmen. 

[Jiri]

Hej  Håkke!
Tvivlar på att det är några problem med dit system, såvida du inte behöver fylla på och hålla trycket uppe med jämna mellanrum?
Det tar lång tid att bli av med microbubblor i låg temp.system(nästan omöjligt). Är du oroligt, så finns det automatiska avluftare.
Själv använder jag mig av såna.
Jiri

[Håkke]

Hade nåt knas 2015 då trycket steg sakta och man trodde i forumet att det kunde bero på läckage mellan de olika sektionerna. Men det visade sig att efter luftning av manteln låg trycket stabilt och har gjort så sedan dess.

Jag har väl fyllt på systemet kanske 3 ggr sedan 2009.  Automatiska avluftare monterades vid vp bytet 2009, men dessa var tyvärr av sämre sort och började läcka vatten. Den enda automatiska avluftare jag har aktiv nu är vid Push24 centralen och den fungerar bra. Vid luftning av radiatorer i källare och garage kommer alltid vatten direkt, det gör jag i oktober varje år inför vintern.

Utgår från att mitt system då uppför sig normalt, tack för svar Jiri

[Baltic]

Hej igen

Jag vill dela med mig av några reflektioner.


Jag har nu sågat av den yttre manteln från själva trycktanken med tappvattnet.
Jag sågade med en vanlig vinkelslip och lät den översta kanten (mot tryckkärlet) finnas kvar.
Om jag någon gång ska försöka svetsa ihop snittet igen, så ska värmen mot tryckkärlet och kopparhinnan vara så lite som möjligt.

Jag hittade det lilla hålet direkt. Det syns utan förstoringsglas och liknande.
Hålet finns mitt på tryckkärlet.
Se bifogad bild.

Hålet finns precis bredvid en svetsskarv.
När jag hackade (för hand och ganska nätt) på hålet med en skruvmejsel kunde jag få hålet lite större.
Jag kunde också hacka fram ytterligare ett mindre hål, cirka två centimeter ovanför.

Innanför hålet finns en tunn hinna med ett mjukt metallskikt.
Hinnan SER hel ut, men det är den så klart inte.
Om man försiktigt petar på metallskiktet med en ståltråd, så sviktar det lite.
Ungefär som aluminiumfolie i köket.
Det ser nästan ut som en Bag-in-box-påse innanför det hårda och starka tryckkärlet.
Rakt innanför hålet är alltså kopparhinnan hel.
Kopparhinnan inne i beredaren är troligen ungefär lita tjock som aluminiumfolie!?
Det hade jag inte gissat.
Jag trodde kopparskiktet endast var några hundradelar tjockt!?

Det kommer troligen att vara MÖJLIGT att få hålet tätt.
Det kommer så klart att vara väldigt osäkert hur länge lagningen kommer att hålla.
Kopparskiktet inne i beredaren är ju också skadat (annars hade det inte läckt).

Lagningen kan troligen göras med:
1. Kopparlod. Nackdelen är värmen. Det är oklart hur värmen kommer att påverka kopparhinnan.
2. Silverlod. Silverlod blir också varmt. Det är oklart hur värmen kommer att påverka kopparhinnan.
3. Båtplast (glasfiberarmerad polyester). Ingen värme. Används till dricksvattentankar i båtar. Kan göras väldigt starkt. Oklart hur den påverkas av rörelsen av olika materiel vid värme och kyla. Det skulle vara möjligt att slå en ring runt hela behållaren för att på det sättet få det väldigt starkt.

Lagningen kan enkelt trycktestas efter lagningen.
När man väl tycker att lagningen är hel, är det troligen möjligt att svetsa ihop sågsnittet igen.
Det finns inga större risker med experimentet.
Trycket i det yttre kärlet är endast 1,5 Bar. Övertrycksventilen löser ut sedan.

Det är väldigt mycket arbete, så man får nog betrakta det hela som ett experiment och inte räkna timmarna så noga.
Jag får se hur jag gör.
Ni får gärna ge mig lite tips.

PS
Är det någon som vet hur tillverkningen av kopparhinnan går till?
Sker den med el (elektrolyt)?
Sker den med smält koppar som snurras omkring inne i kärlet?

MVH
Torbjörn

[25fOCUS]

En fråga har du el-patron i tanken , har du jordfelsbrytare 

Jag startar där

[Baltic]

Hej 25fOCUS

Den dubbelmantlade varmvattenberedaren finns (normalt) inne i en Nibe 1230 bergvärmepump.

Det finns ingen elpatron i tanken.

Värmepumpen i sig är naturligtvis ansluten till en jordfelsbrytare.

Det finns inga elektriska risker med experimentet.

Riskerna med kemikalierester från plasten är också helt försumbara. Man dricker ju normalt inte varmvattnet.
Fritidsbåtar har ofta hela vattentankar av polyesterplast.
I mitt fall kommer eventuellt några kvadratmillimeter av plast att ha kontakt med vattnet.

MVH
Torbjörn

[25fOCUS]

DÅ är problemet annat , som information till andra här
Om en el-patron finns men ingen  JFB  , det spelar ingen vad VVB eller annat som ska värms , och det blir ett litet hål
i patronen så kommer det att gå en ström genom vattnet och tro det eller ej men den lilla strömmen går till
svagaste punkten i tanken , äter ett microhål  , kan ta ett år innan det syns ,
Med JFB så löser den omedelbart om den situationen uppstår