Ämne: Återinföra fastighetsskatten?

[jehu]

Här en bättre länk till Lodins artikel  http://www.nationalekonomi.se/sites/default/files/NEFfiler/43-8-sol.pdf

För den som vill förstå varför det gick åt h-e med den svenska skolan finns Maciej Marembas utomordentliga artiklar. Allt är väl dokumenterat.
http://www.dn.se/kultur-noje/sverige-har-slutat-undervisa-sa-forlorade-lararna-sitt-yrke/

Ett utdrag: "S-ombudsmannen Gösta Brodins kamp mot lärarkåren 1982 lade grunden för det hela: "Så kom den då, folkets kultur, i skepnad av en snickare från Skåne. 'Krig mot lärarna', utropade rubrikerna. Det var skolstyrelsens ordförande i Åstorp, S-ombudsmannen Gösta Brodin, som höjde jämlikhetens fana. 'Lärarna jobbar bara halvtid, men har fullt betalt', avslöjade han i Expressen i december 1982. De hade lön även när de inte undervisade! Och så var det de långa loven. Det var ett rättvisekrav att de arbetande delade samma villkor. Brodin framställde lärarna som snyltare på välfärden: de var slöa, egoistiska, ett skrå som bevakade orättmätiga privilegier". Tänk att en person med ett så stort förakt för lärarprofessionen och läraryrket kunde få påverka så mycket."

Något om den mystiska mängdläran, en del av "New Math", som skulle förvandla alla barn ända från ÅK1 till forskare. "Inget mer 1+1! Ner med Euklides!" Dessa ideologer var i klass med Mao.
http://fof.se/tidning/2012/3/matterevolutionen-som-kom-av-sig%20
Nån mer än jag kanske får konvulsioner av denna bild.

Mängdläran symboliserar för mig vad som gick snett då ideologer på lärarhögskolorna utan kontakt med praktisk undervisning fick makten över lärarna.

Kompetensen finns än idag, hos lärarna, eller en del av dom. Bland politiker, nej, och inte på lärarhögskolorna.
Det finns ingen yrkesgrupp i Sverige som är tillnärmelsevis så luttrade som lärarna.

[Tågråttan]

Vi kanske istället för att införa fastighetsskatt ska titta på fördelningen av skatteintäkterna.

Sverige fick in ca 800 miljarder i skatteintäkter, enl 2013.
Pensionärerna får ca 40 miljarder av dom.
Bidragen kostade 288 miljarder, ca 36% av alla våra inbetalda skatter. siffrorna kommer öka när åren 2014 och 2015 visas.
Skolan får ca 104 miljarder.
Sjukvården ca 104 miljarder.
Försvaret ca 24 miljarder.
Rättsskipning ca 24 miljarder.

Skolan, sjukvården, försvaret och rättsskipning blir totalt 256 miljarder. Fortfarande en bra ifrån bidragstagarna på 288 miljarder. Finns det något land i hela världen som tar 36% av varje skattekrona för att ge bort till bidragstagare, flertalet snyltare, lata och simulanter? 1950 var siffran 10% av varje skattekrona.

Det har varit bostadsbrist i Sthlm sen 1800-talet förutom vid några enstaka tillfällen, det kommer förmodligen fortfarande vara det om 200år också.

Gör om alla bidrag till lån, bygg kommunala hyresbostäder av alla dessa minskade utbetalda miljarder.
Skulle vi minska bidragen med 20% skulle vi kunna bygga ca 37300 kommunala hyreslägenheter som i sin tur generera hyresinkomster. Lägger man till dom ca 15000 som redan byggs blir det strax under 55.000 hyreslägenheter/år. Då har vi ändå en bra bit kvar toppåren 1969-72.




 

[karlmb]

Det blir bara 584 miljarder ihop! Vart går resten?
MVH/ Lurad

[Rickard]

Vi kanske istället för att införa fastighetsskatt ska titta på fördelningen av skatteintäkterna.

Sverige fick in ca 800 miljarder i skatteintäkter, enl 2013.
Pensionärerna får ca 40 miljarder av dom.
Bidragen kostade 288 miljarder, ca 36% av alla våra inbetalda skatter. siffrorna kommer öka när åren 2014 och 2015 visas.
Skolan får ca 104 miljarder.
Sjukvården ca 104 miljarder.
Försvaret ca 24 miljarder.
Rättsskipning ca 24 miljarder.

Skolan, sjukvården, försvaret och rättsskipning blir totalt 256 miljarder. Fortfarande en bra ifrån bidragstagarna på 288 miljarder. Finns det något land i hela världen som tar 36% av varje skattekrona för att ge bort till bidragstagare, flertalet snyltare, lata och simulanter? 1950 var siffran 10% av varje skattekrona.

Det har varit bostadsbrist i Sthlm sen 1800-talet förutom vid några enstaka tillfällen, det kommer förmodligen fortfarande vara det om 200år också.

Gör om alla bidrag till lån, bygg kommunala hyresbostäder av alla dessa minskade utbetalda miljarder.
Skulle vi minska bidragen med 20% skulle vi kunna bygga ca 37300 kommunala hyreslägenheter som i sin tur generera hyresinkomster. Lägger man till dom ca 15000 som redan byggs blir det strax under 55.000 hyreslägenheter/år. Då har vi ändå en bra bit kvar toppåren 1969-72.

Hoppas du inte är politiker så att du får någon större påverkan på den förda politiken. 
Om en föräldraledig skulle få låna till ledigheten, en studerande bara kunde låna för att bekosta utbildningen, och en arbetslös bara fick låna för att överbrygga tiden mellan arbeten så skulle rätt många inte ha några som helst drivkrafter att arbeta alls, de skulle aldrig kunna få mer än existensminimum från någon framtida lön när lånen var betalda varje månad.
Där de stora pengarna finns att hämta torde vara försörjningsstöd (Socialbidrag) och bostadstillägg (KBT).
Båda dessa bidrag är Kommunala, och jag undrar om de alls finns med i den budget du presenterar? Eller är det bara statliga bidrag?

20 000 romska tiggare skulle ersättas med kanske 500 000 Svenska tiggare?
Folk skulle ta livet av sig, eller dö ute i kylan på löpande band, det skulle i och för sig skapa en helt ny yrkesgrupp, dödspatrullen, som fick samla ihop spillrorna av deras liv varje morgon. 

Det man i så fall skulle kunna tänka sig är att göra dessa försäkringar som vi gemensamt betalar till för privata och frivilliga,  problemet med detta är två:

1. De som verkligen behöver försäkringarna skulle ha svårt att kvalificera sig för dem, ingen skulle vilja försäkra dem.
2. De som verkligen behöver dem är de som saknar förmåga och drivkraft att skaffa sig dem.

Det som skulle hända vore att försäkringarna skulle vara lika dyra för oss vanliga medborgare, och vi skulle alla ta dem, men istället för att kostnaderna försörjde de som själva inte har förmågan så skulle pengarna bli höga löner åt försäkringsmäklare, samt inhemska och multinationella försäkringskoncerner.

Min bedömning är att runt hälften av de 1 miljoner personer i Sverige som lever i utanförskap skulle hamna i rent armod.
De pengar som skulle sparas på dessa 500 000 individer skulle till stora delar ätas upp av nya system - ett nytt system skulle ersätta det tidigare, det skulle kanske kosta hälften så mycket?
Men de övriga 500 000 som tidigare gick på bidrag skulle göra vad då?
Leva på sina anhöriga, tigga eller stjäla?

Jag tror ju inte på att arbete skapas av att färre får bidrag, utan av att det efterfrågas mer arbetskraft.
Ekvationen som göra att när färre får bidrag, så skapas det fler jobb - den ser jag helt enkelt inte.

Och byggbranschen efterfrågar knappast fysiskt, psykiskt och socialt handikappade människor i den byggboom som skulle skapas.
Troligen skulle dessutom lejonparten av alla jobb tillfalla gästarbetare.

En rätt stor summa bidrag går även ut till företag i olika former, jag har t.ex. genom åren fått över en halv miljon i olika utvecklingsbidrag som jag tror har varit en god affär för både mig, de jag anställt (Tillfälligt), de jag köpt tjänster av - samt samhället som får ta emot skatter från mitt företag på ca 800 000 kr/år samt de löneskatter som jag och de jag anställt betalar in.

Om det vore så enkelt att man kunde ersätta försörjningsstöd med arbete så skulle det nog vara gjort.
Man kunde t.ex. tänka sig att stödet istället gick till ett företag, som fick både bidraget och en anställd på köpet, gratis arbetskraft helt enkelt.
Problemet är ju bara att det skulle göra en tidigare anställd överflödig. 

Ett förslag som skulle kunna vara bra, det vore att ge alla ensamföretagare en gratis anställd (som annars fick försörjningsstöd).
Problemet med det är dock att då skulle dessa enmansföretag kunna konkurrera ut andra aktörer som betalade för sina anställda.

Till syvende och sist så hamnar man i att det finns en viss mängd arbete, och de som är sämst anpassade att kunna få ett jobb hamnar utanför ekvationen, dessa ska på något sätt tas om hand.
Det finns ett antal alternativ:

1. De kan tas om hand av de anhöriga
2. De kan få leva på spillrorna från de som arbetar (tigga/stjäla)
3. Vi kan gemensamt ta om hand om dem genom olika former av matchningar, utbildning eller bidragssystem

Som jag ser det finns en stor koncensus i Svenska samhället att det är det tredje alternativet som vi ser som det mest humana, sen finns det vissa skillnader hur alliansen och de rödgröna vill vikta insatserna, men att det skulle gå göra så stora inskränkningar i bidragssystemen som du pekar på verkar helt omöjligt.

Kanske om vi införde en ny stasi i Sverige, som hade järnkoll på alla som fick bidrag?

För att återknyta till ämnet mer specifikt så undrar jag hur det skulle öka byggandet när minst 500 000 personer färre skulle ha möjlighet att betala för en bostad?
Hade du då tänkt att man skulle använda pengarna som sparas på bidragen till att betala ut bidrag till byggande, alltså en annan form av bidrag?

Jag tror att alliansens väg, att minska ned de generella bidragen så att fler tvingas söka försörjningsstöd kan vara en väg att spara, då sker i alla fall en behovsprövning.
Å andra sidan, vill man ha tillväxt, framtidstro, och en efterfrågan på varor och tjänster så är det viktigt att hela befolkningen kan efterfråga varor och tjänster.
Skulle vi plötsligt plocka bort 500 000 Svenskar från den ekvationen så skulle efterfrågan minska och konjunkturen för företagen försämras.

Otroligt många forskare anser idag att samhällets största problem idag är att de rika blir rikare och de fattigare blir fattigare.
Inte bara de fattiga blir fattigare, utan även mellanklassen blir fattigare, och dessa forskare anser att detta är grunden till den låga efterfrågan av varor och tjänster som nu finns.
Att ge mer pengar till de som redan har så mycket att allt extra går till sparande och placeringar gynnar inte tillväxten på något avgörande sätt.
Att tvärt om göra en överföring av kapital från de allra rikaste till de som inte har det lika bra skulle öka efterfrågan, skapa fler arbeten, och göra att fler kunde anställa de som nu finns i utanförskap.

För att åstadkomma detta så behöver man internationella samarbeten som gör att man kan skapa en överföring av förmögenheter från de som sitter på kapitalet till den övriga allmänheten.
Istället för att bojkotta olika fattiga länder så kanske man borde bojkotta skatteparadisen?

Om man nu litar på vad forskarna säger.

[Tågråttan]

När det gäller jobb finns det i överflöd, nu har Sverige valt bidragslinjen och inte jobb till alla.
Men om vi ska importera nån eller några miljoner det närmaste årtiondet kommer varken jobben, bostäderna eller bidragen räcka.

Sjukskrivningarna ökar och väntas öka kraftigt framöver, märkligt att man blir sjukare av rosor.

Skulle kunna skriva ner en del exempel på svenska bidragstagare som väljer bidrag före jobb, men eftersom den här sidan ligger öppen för allmänheten känns det onödigt och det var ju nybyggnation vi skulle diskutera.

Väljer vi att skära på bidragsutbetalningarna eller åtminstone göra dom till lån kan vi bygga nya kommunala bostäder, det var ju det tråden skulle handla om Mitt förslag ger säkerligen MINST 37300 nya bostäder VARJE ÅR + dom 15000 som ändå skulle byggts.

Jag tycker absolut vi även kan dubbla fastighetsavgiften, men det ska vara samma kostnad för alla bostäder av just rättviseskäl. Med det överskottet kan vi försöka stoppa http://statsskuld.se/#date-from  som snart blir den högsta någonsin för Sverige.   
Slår man ut statsskulden på dom ca 3 miljoner som jobbar har varje person ytterligare 500000kr i skuld att betala, hjälper pensionärerna till blir det bara 294000kr, bidragstagarna kan man ju aldrig räkna med.

Nu får andra fylla i hur vi ska vi bygga fler bostäder och hur ska det finansieras.



 

[rocas]

"Jag tycker absolut vi även kan dubbla fastighetsavgiften"

Jag bor i ett risigt hus i ett värdeområde...med en massa nya villor och pröjsar redan max.
Att betala 15000:-/år i fastighetsavgift för ett gammalt hus med enskilt avlopp och grävd brunn.......vore ett skämt.

[Egeninstallation]

.

Till syvende och sist så hamnar man i att det finns en viss mängd arbete, och de som är sämst anpassade att kunna få ett jobb hamnar utanför ekvationen, dessa ska på något sätt tas om hand.
Det finns ett antal alternativ:

1. De kan tas om hand av de anhöriga
2. De kan få leva på spillrorna från de som arbetar (tigga/stjäla)
3. Vi kan gemensamt ta om hand om dem genom olika former av matchningar, utbildning eller bidragssystem

Kanske om vi införde en ny stasi i Sverige, som hade järnkoll på alla som fick bidrag?

Jag tror att alliansens väg, att minska ned de generella bidragen så att fler tvingas söka försörjningsstöd

Detta är gråsosse resonemang. "Vad kan vi göra, finns bara en viss mängd arbete"
Inte konstigt vi behöver importera ny arbetskraft...

Stasi Ja tack det behövs!

Söka inte stöd utan: Tvingas erbjuda sig att arbeta!!

Alt 4) Det finns massor av sysselsättning som kan göras, skall vi 3-4 miljoner som jobbar vara solidariska så vi går in i väggen så får faktiskt bidragstagarna också vara det mot oss.
Jag skulle också vilja gå hemma och ha det gott, tex träna varje dag, kolla på fotboll, spela TV spel , fiska, fika ,snickra på huset , baka bröd, skriva på vp forum m.m..m.
Folk har ju ingen skam i kroppen längre, det finns så många parasiter, speciellt lata etniska svenskar som har så mycket mycket bättre möjligheter än många nyanlända.

Allt är mycket enkelt, fler måste bidra med produktion av varor eller tjänster, som då också bidrar till vårt skatteunderlag eller så blir vi snart alla bara fattigare.

Vad det gäller fastighetsskatten så har man redan betalat dels inkomst skatt och sedan moms på renoveringar, sedan energiskatt och moms m.m. m.m. och sen blir det inkomst av kapital när man säljer. Måste man bo i husvagn?? Vår gemensamma budget är 1.600.000.000.000kr. Detta från de som jobbar och de som inte jobbar, varför skulle vi också betala fastighetsskatt on top? Ni som tycker detta, har ni rökt på?!

Varför inte mobil telefon licens och punktskatt på internet och varför inte 30% arbgivaravg för äldre och värmepumpsskatt (förmånsvärde) och...och...nu höjer vi!!

[Rickard]

Det finns de facto bara den mängd arbete som erbjuds de som söker jobb till den kostnad som gäller på Svenska marknaden.
Det råder relativt stor konsensus i landet om att vi inte skall konkurrera med lägre löner, vem skulle få det bättre i Sverige av att tvingas arbeta för löner som inte räcker att försörja sig på?
T.o.m arbetsförmedlingen säger att lägre löner inte skulle göra det enklare att få ut folk i jobb. (De har tillräckligt många verktyg som gör att företag kan anställa personal till reducerade priser redan)
De som tror att sänkta minimilöner skulle kunna hållas separerat till handel och hotell och för nyinflyttade Svenskar vet inte vad de talar om, börjar vi sänka lönerna så kommer det att sprida sig till alla yrken, och överföringen av kapital från låg och medelklass till överklass kommer att intensifieras - det ÄR inte rätt väg att gå, det gör bara det hela ännu värre.
Det blir färre som efterfrågar varor och tjänster och fler som kan smita undan skatt genom att flytta pengar och egendom till lågskatteländer.

För att få fart på byggandet så krävs efterfrågan på bostäder.
Detta kräver i sin tur att folk har en inkomst som gör det möjligt att efterfråga ett boende.
Sänker vi lönerna så minskar efterfrågan och byggande, och fler blir arbetslösa.

Rent krasst är det ju så att en viss mängd i befolkningen inte är kabapla att arbeta, av fysiska eller psykiska orsaker, inte ens under de mest överhettade perioder har arbetslösheten legat just lägre än 4% så någonstans där ligger nivån där man kan hävda att det råder full sysselsättning, d.v.s. alla som vill och har förmågan att arbeta gör det.
Sen kan man väl i och för sig tycka att dessa 4% till viss del är snyltare som inte tar ett jobb, även om de är sjuka, alkohol eller drigberoende eller så asociala att de inte är anställningsbara, men att sänka lönerna för en stor del av befolkningen, vilket minskar efterfrågan, skulle knappast få mer än ett ytterst litet fåtal av dessa att ta ett jobb.

Av skatterna så snurrar ju det allra mesta runt i samhället, även om vi betalar skatt på skatt så får vi ju i andra ändan tillbaks rätt mycket i form av offentliga jobb, skolgång, sjukvård, äldreomsorg, bidrag/försäkringar, pensioner, försvar, gator, vägar, avlopp, elnät, IT-infrastruktur, flygplatser och mycket mycket mer.
Som jag tidigare sagt så är det ju egentligen bara tillväxten som finns att fördela, resten skall helst snurra runt i systemet - det smörjer ekonomin bäst.
Visst skulle det kunna vara bra med piska eller morötter som får fler att ta ett jobb, men man måste verkligen vara försiktig när man gör förändringar för stora grupper av människor så att tillväxt och efterfrågan inte avstannar.

OM arbetslösheten är att stort problem, och det beror på för höga skatter på arbete så bör man skatteväxla, alltså lägre skatter på arbete, och högre skatter på annat.
Går det istället spara på utgifter, så gärna för mig, bara det inte minskar efterfrågan, för då finns det inga jobb ens om skatterna på arbete sänks.

Det är egentligen förunderligt hur en del får makroekonomi att framstå som något enkelt, personligen tror jag att det finns en massa ytterst kompetenta ekonomer och forskare som kontinuerligt tittar på dessa frågor och som är rätt eniga om att vi har ett system som fungerar skapligt.
Vi har relativt höga löner, relativt låg arbetslöshet, ett bra socialt skyddsnät o.s.v.
Börjar man göra stora förändringar som oroar folk, eller försämrar deras ekonomi så riskerar man att att minska efterfrågan, öka arbetslösheten vilket i sin tur minskar skatteintäkterna samtidigt som man får ökade offentliga utgifter.

Idag (2015) är runt 8% av befolkningen sjuka eller arbetslösa, resten arbetar, studerar, är pensionärer eller barn. http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Arbetsmarknad/Befolkning/Befolkning-och-arbetsmarknad/
Det kanske finns en potential att öka antalet "arbetande" bland dessa 8% med kanske 50% om man verkligen tar i med hårdhandskarna och tvingar ut dem i arbetslivet med eller utan lön, frågan är dock vad det skulle göra med snedvridning av konkurrens, minskad efterfrågan av varor och tjänster och trygghetssystemen i stort.
Min bedömning är att de flesta politiker är rätt eniga om att systemet behöver finjusteras åt ena eller andra hållet, men att större omläggningar riskerar försämra den situation vi befinner oss i.

För ökat byggande krävs:

Så många som möjligt i arbete med en lön de kan leva på.
Minskat krångel.
Stora möjligheter att få låna till nyproduktion av hyresrätter även i mindre centrala delar av landet/städerna. (Bostadsbrist finns snart sagt överallt nu)
Förkortade handläggningstider (kanske fler anställda som arbetar med detta = högre avgifter eller skatter)
Förändrade strandskyddsregler.
Mindre möjligheter för närboende att överklaga, eller snabbare handläggning av överklaganden.
Minskade krav i t.ex. BBR, exempelvis när det gäller isoleringsgrad eller maxeffekt - vilket kan göra det billigare att bygga.
Sätt istället krav på att husen skall värmas med förnyelsebara eller CO2-neutrala energislag - energiförbrukning är BRA, det ökar efterfrågan och skapar arbete, bara plus så länge det inte skadar miljön. 

[karlmb]

Nej! Det är statiskt tänkande att det bara finns en viss mängd arbeten.
Det beror helt på hur innovationer, skatter, arbatsmarknaden, utbildningar, löner etc etc fungerar, enskilt och ihop, hurpass många arbeten som det blir på en marknad. I Sovjet var det enklare att beräkna effekter av olika åtgärder.
Konkurrens från låglöneländer är naturligtvis också en faktor, men inte den enda.
Det nuvarande debatten om lägre ingångslöner förstår jag inte, lika statiskt felaktigt som den vi haft länge nu om vinster i vården.
Det finns många exempel på att vinster i vården inte är något negativt, utan tvärtom. Samma gäller lägre ingångslöner.

[Rickard]

Det blir varmt en stund om man pissar i brallan också.

T.o.m bland ungdomar får 70% jobb med en avtalsenlig lön mer eller mindre omedelbart efter skolan.
Att sänka ingångslönerna för alla och ha dem låga i 5 år, som ett förslag nu är, skulle försämra efterfrågan, vi skulle riskera att förlora utbildade unga till utlandet p.g.a. de låga lönerna, och det skulle INTE lösa problemet med de 4% på marknaden som är svåra att få i anställning.
De får dessutom än ännu mindre morot att gå från bidrag till arbete.

Då är det bättre med sänkta bidrag och lägre skatt i så fall.

[karlmb]

Att sänka ingångslönerna för alla och ha dem låga i 5 år, som ett förslag nu är, skulle försämra efterfrågan

?? Hur då?

[Roland]

Att sänka ingångslönerna för alla och ha dem låga i 5 år, som ett förslag nu är, skulle försämra efterfrågan, vi skulle riskera att förlora utbildade unga till utlandet p.g.a. de låga lönerna, ....

De som har en utbildning som gör att de är eftertraktade utomlands kommer aldrig att behöva riskera arbeta till sänkt ingångslön. Sänkta ingångslöner kan möjligen hjälpa de som är på gränsen till gruppen 4 %. 

[karlmb]

De som har en utbildning som gör att de är eftertraktade utomlands kommer aldrig att behöva riskera arbeta till sänkt ingångslön. Sänkta ingångslöner kan möjligen hjälpa de som är på gränsen till gruppen 4 %.

Varför skulle just nyutexade ha större vilja att dra utomlands? Själv hade jag större vilja efter några år när jag såg alla gröngölingar gå om mig i lön... Tror de flesta sjuksköterskor som jobbar i Norge tex har jobbat några år här hemma först.

[Rickard]

?? Hur då?

En stor andel av arbetskraften skulle arbeta med låg lön (Även de som annars skulle fått en normal avtalsenlig lön), det gör att efterfrågan av bostäder och varor minskar jämför med om de har en lön som räcker att försörja sig på.

[Rickard]

De som har en utbildning som gör att de är eftertraktade utomlands kommer aldrig att behöva riskera arbeta till sänkt ingångslön. Sänkta ingångslöner kan möjligen hjälpa de som är på gränsen till gruppen 4 %.

Alltså många nyutexaminerade, även med hög utbildning.
Ta min son t.ex. som just gått ut skolan, nu har han haft "tur" och fått jobb/praktik här i Piteå, men annars hade valet troligen varit ett arbete i en storstadregion med minimilön, eller ett jobb i Norge med en bra lön från första dagen.
Av vilken anledning skulle han välja ett jobb i Stockholm med låg lön och ingenstans att bo framför att ta ett jobb i ett annat EU-land, eller Norge?

Varför skulle just nyutexade ha större vilja att dra utomlands? Själv hade jag större vilja efter några år när jag såg alla gröngölingar gå om mig i lön... Tror de flesta sjuksköterskor som jobbar i Norge tex har jobbat några år här hemma först.

Ja, jag har aldrig påstått att vi har för höga löner i Sverige, det är väl du som gjort det, eller i vart fall antytt att lägre löner skulle kunna vara positivt.
Mot bakgrund av vad du nu skriver så anser jag att du ändrat ståndpunkt och istället anser att det är för låga löner på Svensk arbetsmarknad.
Förstår jag dig rätt så är inte heller du för lönedumpning som ett sätt att skapa arbete.

Det som dessutom händer när man sänker minimilöner och gör anställningarna mer otrygga - vilket pågått länge nu - är att allt fler bara får arbeta så länge de ligger på minimilön, när de börjar ha arbetat så länge att de skall ha löneutveckling så får de istället sluta - och en ny person med minimilön får ta deras jobb.
Det leder till osäkra lågavlönade jobb som gör att man knappt kan leva på lönen, än mindre efterfråga ett boende i den eventuella nyproduktion som kommer igång.

Lägre minimilöner och otryggare anställningar är absolut inte något som gör att byggherrarna står på kö för att få bygga nya dyra lägenheter, tvärt om - det skulle cementera ett lågt intresse av att bygga nytt då efterfrågan på bostäder skulle minska.

När det gäller huruvida de som är "eftertraktade på arbetstmarknaden", och att de inte skulle behöva gå på minimilöner så kan det kanske vara så, speciellt i storstäderna där behovet av utbildad "svensk" arbetskraft är hög.
Ute i landet är det annorlunda, speciellt om arbetsförmedlingen och regeringen inför den typen av lönesänkningar som det nu talas om för de som står långt utanför arbetsmarknaden, det kommer att bli rätt många av de som annars skulle fått riktiga jobb med en rejäl lön som tvingas flytta till mer högavlönade jobb för att "bidragstagarna" och de med minimilöner förstör den normala arbetsmarknaden.

Hur man än vänder och vrider på det hela så består Sverige av mer än storstäder, den allra största delen av jobben finns trots allt ute i landet, och då måste man skapa regler som gör att den arbetsmarknaden fungerar.
Inte bara i Stockholm där "svenskar" mer eller mindre kan välja och vraka mellan jobben - om de bara hittar någonstans att bo.

Flest invandrare och enkla servicejobb finns i de tre storstäderna, och då diskussionen om låglönejobb primärt handlar om integration och "ett första jobb för invandrarna så är mitt förslag i så fall att man inför minimilöner i Stockholm, Göteborg och Malmö.
Det skulle säkert vara bra för integrationen och samhällsbygget. *Ironi*

Att lönedumpa hela Svenska arbetsmarknaden för att integrera invandrare i storstädernas servicesektor är fel väg att gå.
Jag tror inte heller att det löser vare sig arbetslösheten bland invandrare, eller förbättrar integrationen att lönedumpa ens i storstäderna.

Som en liten kuriosa så noterade jag vid mitt Stockholmsbesök före Jul att det nog fanns fler "säkerhetsvakter" helt utan utbildning (gissar jag) vid butiker och i shoppingcentran än det finns avlönade i hela Piteå Kommun.
Så enkla servicejobb verkar det i alla fall finnas i överflöd i storstadsregionerna.