Ämne: Ska man avveckla kärnkraften i Sverige?

[karlmb]

Återigen!
Läs först skriv sen.
Om du nu har läst då har du inte förstått.

Dålig debattstil där. I rest my case,  du är tydligen i branchen...

[Bigfoot]

Samtliga dieselgeneratorer startade automatiskt. Eftersom inkopplingen av dem är beroende av el från det avbrottsfria nätet i respektive sub avbröts driften av två generatorer

Så står det!

Dålig debattstil där. I rest my case,  du är tydligen i branchen...

Mycket när man fortsätter debattera felaktigheter trots uppmaning att läsa igenom fakta en gång till.
På med läsglasögonen!
Ja, men inte i kärnkraftsbranschen.

[jehu]

Säkerheten runt svenska reaktorer finns väl beskriven här: http://corporate.vattenfall.se/om-oss/var-verksamhet/var-elproduktion/karnkraft/sakerhet/sakerhetssystem/

De svenska kärnkraftverken är byggda för att eventuella misstag inte ska få allvarliga konsekvenser.     
En rad olika tekniska system förhindrar att mänskliga fel leder till olyckor. Dessutom finns skyddsbarriärer och säkerhetsfilter för att skydda omgivningen från radioaktiva ämnen.         
Så fungerar säkerhetssystemen
Det finns parallella säkerhetssystem som hindrar radioaktiva ämnen från att lämna kärnkraftsanläggningen och nå omgivningen. Det betyder att flera säkerhetssystem har samma funktion, till exempel att stoppa reaktorn.
Det finns tre principer för säkerhetssystemen:
Snabbstopp vid fel
Om ett fel skulle uppstå stoppas reaktorn automatiskt och kärnklyvningen avbryts på några få sekunder. Även allt som måste göras inom 30 minuter från ett snabbstopp sker automatiskt. Funktionen finns för att ge medarbetarna tid att analysera situationen innan de agerar.
Mångdubbla säkerhetssystem
Det finns mångdubbla säkerhetssystem för att förhindra att fel får allvarliga följder. Risken att ett fel ska passera alla system är minimal. Så här fungerar det:
Redundans: Dubbla eller mångdubbla säkerhetssystem för samma uppgift.
Diversifiering: Olika tekniska lösningar för att förhindra att alla drabbas av samma fel.
Separation: Säkerhetssystem finns på olika platser i kärnkraftsanläggningen.
Exempelvis finns flera pumpar, från olika tillverkare, i olika rum som kyler reaktorn med vatten. 
El från flera källor
Elektricitet har stor betydelse för driften av ett kärnkraftverk. Exempelvis behövs el för att hålla igång pumparna som förser reaktorn med kylvatten. Vid strömavbrott finns flera alternativ som säkrar driften och säkerheten:
Egna dieselgeneratorer
Batterirum med flera hundra batterier
Gasturbiner utanför kraftverket
El från kraftledningar utanför kraftverket.
Barriärer hindrar radioaktiva läckor
Skyddsbarriärer är en del i säkerhetssystemen på de svenska kärnkraftverken. Om en allvarlig olycka skulle inträffa hindrar barriärerna radioaktiva ämnen från att läcka ut och skada människor och miljön. Fem skyddsbarriärer och ett säkerhetsfilter skyddar omgivningen från radioaktivitet i kärnbränslet.

1. Bränslet
Kärnbränslet utgör ett skydd i sig. Vid tillverkning pressas bränslet till så kallade kutsar i ett keramiskt material. Urankutsarna är extremt svårlösliga – ungefär som tegelsten i vatten – och smälter först vid 2 800° C. Det gör att de radioaktiva ämnena får svårt att läcka.
2. Bränslerören
Urankutsarna är inneslutna i kapslingsrör av zirkaloy, en särskild legering av metaller. Rören är helt gastäta och står för den andra barriären.
3. Reaktortanken
Reaktortankens vägg består av 15-20 centimeter tjockt stål och tanken väger runt 400 ton. Rörsystemet runt tanken bidrar också till den tredje barriären.
4. Reaktorinneslutningen
Reaktorn omges av metertjock betong med ingjuten gastät stålplåt. Inneslutningen har tre funktioner:
Strålskydd:En meter betong skyddar mot strålningen som finns i reaktortanken.
Kylning: Skulle en olycka inträffa så kyls utrymmet med hjälp av ett sprinklersystem. Sprinklern binder också radioaktiva partiklar.
Skydd mot yttre påverkan: Reaktorinneslutningen är byggd för att klara kraftig yttre påverkan såsom att ett mindre jetplan kraschar in i den med full kraft.
5. Reaktorbyggnaden
Själva byggnaden utgör den sista barriären. Den är konstruerad för att kunna stå emot starka krafter både inifrån och utifrån.

Säkerhetsfilter ger ytterligare skydd
Även om alla säkerhetssystem skulle sluta att fungera, får radioaktivitet inte läcka ut till omgivningen. Därför finns särskilda filter som tar hand om minst 99,9 % av de radioaktiva ämnena. (edit: det var detta som saknades i Fukushima)
Om trycket i reaktorinneslutningen skulle bli för högt kan man behöva släppa ut gaser och ånga till filtret. Filtrets främsta uppgift är att minimera utsläpp av radioaktiva partiklar och radioaktiv jod.

Därefter tvättas ångan och gaserna i en filterbassäng, en så kallad skrubber. De radioaktiva partiklarna stannar i skrubberns vatten medan de renade gaserna släpps ut via ett stenfilter.


Dessa system har fungerat bra under 40 år i Sverige. Kvittot på det är att vi inte haft några olyckor. De incidenter som en del hänvisar till var just incidenter. Men rubriken i tidningen blir: "MINUTER FRÅN HÄRDSMÄLTA!"
En del väljer att tro på det. Samma som tror att en reaktor är en atombomb, kanske.
För eventuella framtida reaktorer blir kraven höjda till 100% passiv säkerhet.

[Rickard]

100% passiv säkerhet finns inte, det är det mest självklara som finns.

Nu är ju iofs inte tiden när man bränner bränslet det enda problemet, det finns problem i hela kedjan från utvinning till förvaring.
Det är dyrt, ändligt, och oerhört svårt att kontrollera i den tid som krävs för att avfallet skall bli ofarligt.
Speciellt när man ser hur världen allt mer blir till en krigszon där extrema idioter hotar mänskligheten så är just kärnvapen, kärnbränslen och kärnkraftverken i sig en stor risk.

Det går inte bortse från allt som talar emot kärnkraften även om nu Svenska reaktorer skulle vara idiotsäkra under de förhållanden vi förväntar oss.
Alltså störningar och tillbud som är kontrollerbara, inte jordbävningar, tsunamis, meteorintedslag, terrorattacker mm, mm som är fullt möjliga scenarios.

[Bigfoot]

Man har länge talat tyst om påverkan vid brytning av uran.
Sverige har tydligen uranfyndigheter men vill inte godkänna brytning, med all rätt men det blir lite dubbelmoral över det hela.
Uran är en ändlig resurs som kommer att bli dyrare med tiden och kraftverken blir inte yngre de iheller.
Allt går att lösa, dessutom på relativt kort tid.
Men för det krävs det skattepengar och ett långsiktigt beslut över blockgränserna.

[Rickard]

Jag hoppas ingen Svensk Kommun blir så fattig att de måste acceptera uranbrytning för att överleva, "tur" att vi har vetorätt mot den där typen av mänskligt åstadkomna naturkatastrofer.

[karlmb]

Så står det!Mycket när man fortsätter debattera felaktigheter trots uppmaning att läsa igenom fakta en gång till.
På med läsglasögonen!
Ja, men inte i kärnkraftsbranschen.

Men herregud, ska jag läsa innantill för dig också? Vi får tydligen citera delar av denna "fantastiska" rapport då:
För det första:

Tisdagen den 25 juli 2006 kl 13.20 inträf-
fade en störning på Forsmark 1 som då var i drift vid full effekt, 990 MW. Stör-
ningen hade sitt ursprung i en kortslut-
ning i 400 kV ställverket utanför Fors-
marksanläggningen. Följden blev krafti-
ga spänningsvariationer som på ett kom-
plicerat sätt fortplantade sig in i flera av
elsystemen inne i anläggningen.

Hur då? Jo:

+ 24 sek Ordinarie inmatnings-
brytare till 500 V dieselsäkrat nät
öppnar i Sub A och Sub C pga un-
derfrekvens på 500 V-skenorna.
Mätkedjor matade av det batterisä-
krade nätet Sub A blir åter spännings-
lösa.

+ 24 sek Dieselstart och inkopp-
ling i Sub C. Inkoppling av Sub A
misslyckas.

Det hela upprepas:

+ 37 sek Ordinarie inmatnings-
brytare till 500 V dieselsäkrat nät
öppnar i Sub B och D på grund av
underfrekvens, mindre än 47 Hz, i
mer än 3 sekunder på 500 V-ske-
norna. Dieselstart och inkoppling i
Sub D erhålls. Inkoppling av diesel
Sub B misslyckas.

Tur var att resten av nätet utanför Forsmark fanns att ta till!:

+ 43 sek Andra generatorbrytaren
löser på grund av låg effekt.
+ 43 sek Omkoppling till 70 kV
inmatning via Sub B och D pga av
underspänning i 6 kV-nätet.

Det tog 22 minuter innan dieslarna MANUELLT äntligen kunde börja jobba som tänkt:

+ 22 min Manuell återställning av
spänningen på dieselsäkrad 500 V
skena i Sub A.

 22 min Manuell återställning av
spänningen på dieselsäkrad 500 V
skena i Sub B.

Slutsats, pga att de 4 dieslarna med automatik är identiska så reagerar de också exakt likadant på olika störningar.
Hade det istället funnits två olika typer hade den ena troligtvis inte påverkats likadant som den andra, och därmed kunna börja leverera el inom några sekunder, helt utan mänsklig inrådan.
Att det gick bra ändå berodde ju på att omgivande elnät fanns tillgängligt och kunde användas istället, att personalen kunde ta sig till dieslarna och manuellt starta om dem, att inga ytterligare följdfel inträffade innan läget stabiliserats.

Vidare analys:

Det var de inbyggda komponentskyd-
den i lik- och växelriktare som ledde till att
två av de fyra UPS-systemen slogs ut.
Vid störningar ges automatiskt start-
signal till de fyra dieseldrivna generato-
rerna som skall leverera reservkraft till
stationen, en generator i varje sub. Samt-
liga dieselgeneratorer startade automa-
tiskt. Eftersom inkopplingen av dem är
beroende av el från det avbrottsfria nätet
i respektive sub avbröts driften av två
generatorer. De två andra dieselgenerato-
rerna, i Sub C och D, levererade kraft till
det interna nätet under hela förloppet.
Växelspänningsnätet matar också den
utrustning som mäter vattennivån och
trycket i reaktortanken. Även här gäller
en uppdelning på fyra subar. Då två av de
fyra mätsystemen inte fungerade utlös-
tes som förväntat automatiskt snabb-
stopp av reaktorn.
Mätning, registrering och övervak-
ningsmöjligheter i kontrollrummet för-
svann delvis eftersom dessa funktioner
matas från Sub A och B i det avbrottsfria
nätet.

Det är alltså värre än jag mindes, två dieslar står för hela kontrollrummet, som alltså blev utslagnet. Hur var det med dubblering o redundansen där? Antagligen är det tänkt att endast en, A eller B, ska kunna klara kontrollrummet. Men samma generalfel igen, eftersom A o B är identiska så är det inte någon riktig redundans genom dubblering.

Slutligen:

Dieselgeneratorerna

Alla fyra dieslarna startade automatiskt
men de två i Sub A och B kopplades inte
in på sina respektive 500 V-skenor efter-
som de var beroende av hjälpspänning
från det avbrottsfria växelspännings-
nätet.
Händelsen visar dels på hur vitala de
avbrottsfria växelspänningsskenorna är
för anläggningens säkerhet, dels att det
fanns funktionella samband mellan ske-
norna som gjorde att de kunde slås ut av
en gemensam orsak.

I detta fall är det alltså egentligen inte dieslarna i sig, utan de för 10 år sedan utbytta UPS:erna för A o B som är identiska, och beter sig identiskt. Det finns någon okänd liten skillnad på Co D som gör att de fungerar, men detta är bara ren tur!

Alltså:

- Om ingen av dieslarna kopplats in och
dessutom 70 kV-nätet blivit spännings-
löst hade det varit nödvändigt med opera-
törsinsatser inom 40 - 60 minuter för en
manuell spänningssättning. Bränsleska-
dor i begränsad omfattning hade då kunnat uppträda.

Att som man på slutet gör, försöka få detta till att allt fungerat som tänkt och att vi ska dra slutsatsen att det aldrig var någon fara öht är ju direkt ohederligt.

[Rickard]

Ja, och det bekräftar vad jag hela tiden sagt, att man inte kan lita på en rapport som är författad av de som har till ansvar att säkerställa säkerheten.
Att erkänna att det vara många "tur" på varann, tillgång till nätspänning från ett håll, delvis fungerande snabbstopp, och en återställning av kylvattennivån just innan läget blev kritiskt trots att mätsystemen inte fungerade - för detta får man tacka personalen som tvärt emot rutinerna och instruktion gick in i reaktorhallen och visuellt kontrollerade nivån.
Konstigt att det inte redovisas i rapporten (så vitt jag kan se) trots att det verifierades i dokumentären jag såg. 

En sådan explosion som inträffade i ställverket hade mycket väl kunnat orsaka följdverkningar på alla inkommande nät, det var väl mer konstigt att inte allt slogs ut. 

Man kan ju fråga sig varför batteribackup inte tog över driften av mätsystem som slogs ut?
Är det säkert?

Efter mina 23 år i branschen styr/regler med delvis arbetsuppgift att kontrollera och reparera just säkerhetssystem är jag mycket skeptisk till allt som har med redundans och säkerhetssystem att göra, allt för ofta orsakar ett oväntat fel (som inte simuleras vid kontrollerna, som t.ex. en explosion i ett ställverk) att ytterligare följdfel triggas

[Bigfoot]

Så slutsatsen är:
Samtliga (alla 4) dieslarna startade automatiskt!
2 av dem stoppade igen eftersom 2 ups'er hade löst ut.
Ingen startades manuellt och det hade absolut inte spelat någon som helst roll om de var 4 helt olika dieselaggregat för de hade stoppat i vilket fall som helst eftersom det var upssystemet och inte dieslarna som inte fungerade.
Det hade varit önskvärt med redundans på ups systemet de två systemen (4ups) skulle haft dubbelt system.
Det hade kanske inte spelat någon roll i detta fallet.

Har för mig att det finns ett system som bygger på gravitation för att få ner styrstavarna.
Förlorar man spänning släpper en magnet och styrstavarna åker ner och avbryter klyvningen.
Jag är dock inte tillräckligt insatt i kärnkraften för att kunna verifiera det.

Jo det är inte sällan som murphys lag gäller, och flygindustrin får väl stå som måttstock för att ingenting går att göra felsäkert.

[jehu]

Eller så kan man läsa vad där står, att det var skillnader mellan sub A+B och C+D som gjorde att de senare inte löste ut.
Det var en del av indikeringen och datorerna som slocknade i kontrollrummet, inte hela kontrollrummet - du läste inte ditt eget citat karlmb. Reaktorn hade snabbstoppats och det kunde man inte se på skärmarna. Men, man kunde se det på andra sätt, som redovisas.

Rapporten är mycket intressant eftersom den ärligt redovisar vad som hände, och vilka konsekvenser det kunde och inte kunde få. Också intressant då den redogör för vilka förändringar som sedan vidtagits.
Den kritiserar också ledningen för att ha tagit ETT felaktigt beslut - man väntade ett dygn med att göra en kall nedstängning. Detta var emot instruktionerna.

"VAD HADE HÄNT OM...:
Forsmark och SKI bedömer att
- Om fler än två UPS-er och sammanhörande dieslar inte hade fungerat så hade man ändå haft god marginal mot torrkokning i härden och skador på bränslet.
- Om tre i stället för två subar hade slagits ut hade kontrollrumspersonalen manuellt utlöst tvångsnedblåsning av ånga från reaktorn till bassängen i reaktor-inneslutningen. De tre dieselskenorna hade manuellt kunnat spänningssättas inom cirka 20 minuter med hjälp av ordinarie nät.
- Om fyra störningspåverkade subar slagits ut skulle dieselskenorna ha spänningssatts manuellt från ordinarie nät i så god tid att man haft goda marginaler mothärdskador.
- Om ingen av dieslarna kopplats in och dessutom 70 kV-nätet blivit spännings-löst hade det varit nödvändigt med operatörsinsatser inom 40 - 60 minuter för en manuell spänningssättning. Bränsleskador i begränsad omfattning hade då kunnat uppträda.
- Om alla fyra subar blivit spänningslösa,och inga operatörsingripanden gjorts inom åtta timmar, skulle med stor sannolikhet allvarliga härdskador – en härdsmälta – ha inträffat. Då hade de konsekvenslindrande systemen i form av reaktorinneslutningens filtrerade tryckavlastning satts i funktion utan operatörsingripande. Dessa system hade förhindrat allvarliga utsläpp av radioaktiva ämnen till omgivningen."

Personalen agerade inte "mot sina instruktioner" som någon tror sig sett i en dokumentär.
Vissas reaktioner och beskrivningar stämmer väl med hur media och Greenpeace beskriver händelsen, och får det till att en katastrof var nära.
70% av oss verkar inse detta.

Och till sist så:
I en kokvattenreaktor (BWR) av den sort som finns i Forsmark kan kedjereaktionen stängas av på tre oberoende sätt:
- Snabbstopp som innebär att ett stort antal styrstavar innehållande bor förs ini härden underifrån med hjälp av ett hydrauliskt system (stoppar kärnklyvningen efter några sekunder).
- Ett långsammare avstängningssystem som innebär att styrstavarna skruvas in med hjälp av elektriska motorer (styr-stavarna helt införda efter några minuter)
- Stora mängder borhaltigt vatten pumpas in i reaktortanken.
Vid Forsmarksincidenten fungerade de två första metoderna i stort sett felfritt. Den tredje metoden behöver användas endast i mycket extrema fall i en BWR

Alltså var man inte nära en härdsmälta.

Hälsoproblem vid uranbrytning finns, liksom med annan gruvbrytning. Dock dör tiotusentals människor varje år vid
den kolbrytning som kärnkraft är tänkt att ersätta. Men det kan man välja att blunda för.
Vi behöver ett annat bränsle än uran pga brist på U235. Därför behövs en annan typ av reaktor. Den kan faktiskt komma att utvecklas i Sverige, nu när tankeförbudet är avskaffat.
Vi får väl se. Kineserna har 30 reaktorer och 24 under konstruktion. Man avser bygga 8-10 per år.
Själva kanske vi klarar oss utan kärnkraft med vår vattenkraft i botten + vind + bio men inte som det ser ut idag.
En växande befolkning kräver mer energi. Är det bättre att importera rysk gas och kolenergi än att ha några reaktorer?

[Rickard]

Vad man talar tyst om är vad som händer med forsmark efter en härdsmälta.
Blir det en betongsarkofag, eller skall vi skicka in brottslingar med blyförkläden och sanera härden?

Du jehu fortsätter diskutera som att bara de planerbara störningarna skall inträffa trots att vi borde kunna vara eniga om att de flesta allvarliga olyckorna inte berott på sånt som man kan tänka sig skall inträffa.

Jordbävningar, terrordåd, tsunamis, elektromagnetiska pulser och liknande okontrollerbara scenarios finns väldigt dåliga skydd mot.
Den typen av händelser kanske skulle döda fler i andra sektorer, men skadorna skulle vara kortvariga och kontrollerbara på ett helt annat sätt än om vi har ett antal kärnreaktorer som löper amok på olika platser i landet.

Jag köper mycket hellre skitig kolkraft från tyskland än ser atomubåtar och annat kärnavfall ligga och ruttna på markytan i Ryssland och andra korrupta nationer.
För att inte tala om allt bränsle och avfall som kommer på villovägar.

Problem och riskerna i Sverige är självklart små i förhållande till hur det ser ut i många andra länder, som t.ex. Nordkorea, Ryssland, Iran m.fl länder där det sitter rena idioter på makten, men Sverige har ett ansvar att visa att det i vart fall för vissa går att bygga upp en infrastruktur för en hållbar energiförsörjning.
Kan vi satsa hundratals miljarder på flyktingmottagning och försvar så måste vi kunna satsa samma summor på en ny energimix som inte bara är långsiktigt hållbart, utan dessutom skapar arbete både för de som redan finns här, och de som kommer hit.

[karlmb]

Så slutsatsen är:
Samtliga (alla 4) dieslarna startade automatiskt!
2 av dem stoppade igen eftersom 2 ups'er hade löst ut.
Ingen startades manuellt och det hade absolut inte spelat någon som helst roll om de var 4 helt olika dieselaggregat för de hade stoppat i vilket fall som helst eftersom det var upssystemet och inte dieslarna som inte fungerade.
Det hade varit önskvärt med redundans på ups systemet de två systemen (4ups) skulle haft dubbelt system.
Det hade kanske inte spelat någon roll i detta fallet.

Har för mig att det finns ett system som bygger på gravitation för att få ner styrstavarna.
Förlorar man spänning släpper en magnet och styrstavarna åker ner och avbryter klyvningen.
Jag är dock inte tillräckligt insatt i kärnkraften för att kunna verifiera det.

Jo det är inte sällan som murphys lag gäller, och flygindustrin får väl stå som måttstock för att ingenting går att göra felsäkert.

Jag skrev ju att det egentligen var upserna som var problemet.
Och det var ren tur att de två för c o d inte betedde sig exakt som de två för a o b.
Vad jag menar, och vad som nog nästan alla som vill förstå, förstår, är att det hade varit mycket bättre med  korrekt dubblering, då hade med säkerhet iaf två dieslar kunnat leverera el till både pumpar och kontrollrummet, vilket är betydligt bättre än att tvingas lita till nätet utanför.
Och att personalen till slut fick läget under kontroll,  och att snabbstoppet faktiskt fungerade automatiskt ändå denna gång, förtar ju inte den oväntat ökade risken som det innebär att faktiskt tappa stor del av kontrollrummet.
Tycker man inte det spelar någon större roll kan vi ju skicka hem större delen av de i kontrollrummet och spara grova pengar!

[jehu]

Vad man talar tyst om är vad som händer med forsmark efter en härdsmälta.
Blir det en betongsarkofag, eller skall vi skicka in brottslingar med blyförkläden och sanera härden

Erfarenheter finns, från Harrisburg. http://www.world-nuclear.org/info/safety-and-security/safety-of-plants/three-mile-island-accident/
Efter sex års avsvalning avlägsnade man bränslet. Inte av brottslingar i blyförkläden dock (det är sådana kommentarer som får mig tro att en del har sett för många katastroffilmer. Citat: "THERE WAS NO CHINA SYNDROME"). 2010 såldes generatorn (670 ton) och används på ett annat kärnkraftverk. Återstår medelaktivt avfall som gjutits in i betong och lagras.
Ingen har talat tyst om detta.
Den kvarvarande reaktorn i Harrisburg är f ö den som fungerat bäst av alla i USA, med en tillgänglighet över 90%.
Kanske pga erfarenheterna från olyckan. Som hände genom felaktigt utformade kontroller och felaktiga instruktioner till operatörerna, till skillnad från Forsmark.
Även vid en härdsmälta, som Harrisburg, sker inga skadliga utsläpp - om reaktorn är konstruerad som Forsmark/Harrisburg, och inte som Fukushima eller Tjernobyl. Sverige var f ö det land som vidtog längst gående åtgäder efter Harrisburg, såsom obligatorisk installation av haverifilter.
Vad annat skulle kunna hända? Terrorattack? Forsmark ska klara ett mindre störtande jetplan. Kanske inte en Airbus 380 dock. Men det planet skulle troligen orsaka större skada (fler dödsfall) om det kraschades i en skyskrapa eller liknande.
Terror riktar sig mot soft targets (stor effekt låg kostnad). Kärnkraftverk är very hard targets.

[karlmb]

Easy är det ju att ordna någon mindre explosion i ställverk ut mot elnätet, nu vet alla hur sårbart Forsmark är för plötsliga bortkopplingar. Den egna reservkraften är inte ens dubblerad på ett korrekt sätt.

[Bigfoot]

Andra ställen som exempelvis sjukhus har 2 ordinarie inkopplingar en nöddiesel som går in när båda inkommande linjer faller och UPS till prioriterade maskiner.
Kraftverk har enkla eller dubbla inkopplingar, UPS och dieselaggregat (1st större alternativt flera mindre).
Kan se lite olika ut men ungefär så brukar det se ut.
Dubbla inkopplingar och dubbla UPS system med dubbla nödgeneratorer samt en gasturbin på 40 MWh och säkerhetssystem som inte är beroende av strömförsörjning för att avbryta klyvningen.
Hur vill experten ha det?
Vad är ett korrekt sätt, du sitter tydligen på lång erfarenhet och har mer information i ämnet än vad vi andra gör!