Ämne: Beräknat ventilationsflöde med öppna fönster?

[mysman]

Jag utgår från antagandet att ett teoretiskt beräknat ventilationsflöde gäller för villa med alla fönster stängda och ett upparbetat visst undertyck som frånluftsfläkten måste arbeta emot.

Hur skall man förhålla sig till det faktum att ett flertal fönster står på glänt i t.ex. sovrum under nattetid? Minskar ventilationsbehovet eftersom trycket är jämnare och fläkten kan arbeta mer effektivt, eller drar det in så pass mycket luft och därmed fukt så att ventilationen istället borde öka?

Hur skall man tänka här?

Någon skrev att normalt efter varit borta någon vecka eller så kan det upplevas som lite instängt när man sedan kommer hem. Det kanske kan innebära att en teoretisk ventilationberäkning bygger på att man öppnar något fönster då och då, eller ibland går ut och in genom ytterdörren etc?

[mysman]

En annan sak jag funderar på är varför man oftast drar avluften rakt upp ibland genom bjälklag och övervåning och sedan ut. Det blir ju en ganska hög luftpelare som måste pressas ut i jämnvarm eller ofta varmare uteluft?

Borde inte rekommendationen vara att dra ut avluften genom väggen istället? Eller finns det någon poäng att låta avluften gå ut långsammare för att undvika kondensering eller nåt?

[Carl N]

En annan sak jag funderar på är varför man oftast drar avluften rakt upp ibland genom bjälklag och övervåning och sedan ut. Det blir ju en ganska hög luftpelare som måste pressas ut i jämnvarm eller ofta varmare uteluft?

Borde inte rekommendationen vara att dra ut avluften genom väggen istället? Eller finns det någon poäng att låta avluften gå ut långsammare för att undvika kondensering eller nåt?

Tror att detta beror på att det kan bli en del kondensutfällning där avluften går ut.
Om uteluften är kallare än avluften så kondenserar fukten och då rinner det utmed husväggen om röret går ut genom väggen.
På taket rinner det ner i hängrännan.

[Smurfen.]

Tror det är liten risk för att det ska rinna efter husväggen. Jag har avluften genom källarväggen och har inte sett att det rinner nån gång min avluft ligger nog på +2 till +10 grader eller så. Vet inte vart fukten tar vägen men luften borde vara ganska torr efter att ha passerat vent agget å andra sidan är det sällan det fäller ut kondens på agget på vintern när luften är torr 

[Västerhaninge 17]

I hus som är täta med mekanisk ventilation beräknas att luften skall bytas var annan timme.Om ngt fönster öppnas kortsluts ventilationsflödet ,luften tar den enklaste vägen.
När ngn upplever att luften är unken efter 1v bortafrånvaro (hus med mekanisk vent) bör nog ventrör/ventilation rengöras-servas-justeras

[mysman]

Tror kanske det egentligen är torrt man upplever som instängt. Unket är nog mera när det är fuktigt.

Vad tror du om mängden fukt som kommer in vid öppnade fönster, betingar det då högre ventilationsbehov eller kan man räkna med att den "naturliga" ventilationen tar hand om det?

[krambriw]

Om du vet både temperatur och relativ luftfuktighet så kan du räkna ut vattenmängden i luften (sök med google hur man gör detta). Om du beräknar denna både för din inneluft och uteluften så kan du se om du kommer öka eller minska vattenmängden i luften inomhus om du tar in uteluft.

Alltså, i vissa situationer blir det torrare inomhus, i andra blir det fuktigare. Allt beror på skillnaden i vattenmängd mellan den luft du tar in och den du redan  har.

[mysman]

Om ngt fönster öppnas kortsluts ventilationsflödet, luften tar den enklaste vägen

Detta är nog svaret jag egentligen sökte. Det spelar inte så stor roll hur mycket fläkten snurrar, den så att säga "trampar luft" bara. 

[Västerhaninge 17]

Tror mer att det "rätta" svaret på om du öppnar ngt fönster är
1. Luftflödet genom den mekaniska ventilationen ökar (mindre motstånd)
2. I rum med fönstren stängda minskar luftombytet (luften tar den enklaste vägen)
3. I rum med fönstren öppna ökar luftombytet med ökad luftfuktighet om nu fuktigheten på utsidan är hög och huset ej är under uppvärmning.

[ugge]

I normala fall så innehåller inomhusluften alltid mer vatten än luften ute, även de dagar då det är nära 100% relativ luftfuktihet ute.
Varför då? Jo vi tar in uteluften och tillför extra fukt genom utandning, svett, matlagning, dusch tvätt etc.
Inte ens då du kyler luften med ac/frikyla har du högre fukthalt inne. Kylningen torkar snarare ut luften, även om den relativa luftfuktigheten i luftströmmen kan vara högre.
Svaren 1 och 2 av Västerhaningen 17 är helt rätt.
Dessutom minskar eller uteblir det undertryck man bör ha i huset för att undvika att fuktig rumsluft tar sig ut i byggkonstruktionen där den kyls och kan orsaka mögel eller kondens/vattenskada. Äldre hus utan ångspärr och som inte har tilläggsisolerats felaktigt kan klara sig från dessa risker då byggmaterialen är valda för att kunna fuktbuffra och "andas".

Det man ändå kan behöva vara observant på är den relativa luftfuktigen som kan bli hög i vissa sammanhang även då luften innehåller liten mängd vatten (som i fallet med kall eller kyld luft).
Om nu luften innehåller liten mängd vatten, varför är då den relativa fuktigheten intressant?
Det är nämligen den relativa luftfuktigheten som ger indikationer på risken för kondens eller risken för mögel (i kombination med temperatur). Den relativa luftfuktigheten är också den parameter som över tid styr hur hög fukthalten i material, exempelvis trä, gips möbler, blir.

[krambriw]

Det är nämligen den relativa luftfuktigheten som ger indikationer på risken för kondens eller risken för mögel

Nej, det är skillnaden mellan aktuell temperatur och daggpunktstemperaturen som är viktig att hålla koll på. Det är när den skillnaden blir negativ som det sker kondensutfällning. Man kan ha hög RH utan att det föreligger risk för kondens.

mvh

[Carl N]

Nej, det är skillnaden mellan aktuell temperatur och daggpunktstemperaturen som är viktig att hålla koll på. Det är när den skillnaden blir negativ som det sker kondensutfällning. Man kan ha hög RH utan att det föreligger risk för kondens.

mvh

Hej!
RH är den relativa skillnaden mellan luftfuktigheten och daggpunkten för aktuell temperatur.
Hög RH innebär att luftfuktigheten ligger nära daggpukten.

[krambriw]

Förvisso, men för att veta hur långt ifrån kondensutfällning man befinner sig räcker det inte med att läsa av RH och temperatur (utom i det fall att RH = 100%)

Tex så är daggpunktstemperaturen 19,2 grader om luften håller 20 grader med RH 95%, fattas alltså att luften kyls med ytterligare 0,8 grader (nära till kondensutfällning)

Vid 20 grader 80% RH krävs att den kyls ned med 3,6 grader. Många skräms av höga RH värden men att bara stirra sig blind på detta är inte tillräckligt för att veta om man befinner sig i "farozonen"

[ugge]

Det är sant att det skiljer i antal grader för att gå en procentenhet vid olika temperaturer, men på vilket sätt styrker ditt exempel påståendet att man inte enbart kan läsa av temperatur och rel luftfuktighet (RH)?
Om du vill visa att det är olika långt, i grader, från 95% till 100% vid olika temperaturer får du väl jämföra två tillstånd med samma RH:

Kodstycke: [Välj]

20 °C, RH=95% som har en daggpunkt på 19,2 °C =>  :dt:=0,8 °C
15 °C, RH=95% med en daggpunkt på 14,2 °C =>  :dt:=0,8 °CDen effekten du pratar om blir betydande först då vi jämför rumstemperaturer med kalla höst och vintertemperaturer, det ser vi om vi tittar på ett mollierdiagram.

Kondens är den ena riskfaktorn den andra är risken för mögel och röta.
För att bedömma denna risken behöver man, som jag också skrev, veta temperaturen, eftersom att risken minskar med sjunkande temperatur. Under 5 grader är risken för mögel mycket lägre och då kan man tillåta en högre relativ luftfuktighet.

[krambriw]

men på vilket sätt styrker ditt exempel påståendet att man inte enbart kan läsa av temperatur och rel luftfuktighet (RH)?

Jag menade att de flesta, inklusive jag själv, inte har formeln för att beräkna daggpunktstemperaturen direkt i skallen utan måste använda något verktyg, tex kalkylator eller kodsnutt. Sedan behöver man självklart stoppa in RH och temperaturen i formeln. Utöver det tycker jag fortfarande att det är mer begripligt med 'dt' (som du har skrivit) eftersom det ger ett direkt mått att relatera till. Istället för att gå omkring och memorera en tabell med en massa tillstånd. Men det är som sagt bara vad jag tycker blir enklare att hålla koll på.