Ämne: Slitage beroende av fläkthastighet

[ejwbegysv]

ÄR väl så att när jag krämar på max fläkt så ökar effektuttaget i början och då noterar jag att den frostar av ofta.. Har ju inte mätt antalet avfrostningar per dygn osv med olika lägen...

Men det är så drygt för varje gång jag ska kräma på lite extra och ökar fläkten så startar den avfrostningen och det blir kallare (en stund) 

[Gano]

Hej Gäst.

Nja, jag tänkte som så här: Om man kör fläkten på låg hastighet kommer man inte att kyla ner mediat fullständigt i innedelen utan det finns överskottsvärme kvar. När man då släpper trycket på mediat och pyser ut det i utedelen så borde tempen i batteriet i utedelen inte bli fullt så låg ? -Och då borde risken för isbildning vara mindre?

Egentligen samma sak händer om kompressorn går på halvfart och man har full fart på fläkten, visserligen pyser man då ut media som blir svinkall, men så länge utebatteriet belastas med relativt lågt flöde och fläkten förmår hålla upp temperaturen minskar också risken för isbildning. 

Egentligen är ju risken störst för isbildning när man kör full sula. En liten pluttpump i ett stort hus måste ha ett h-e med avfrostningar hela tiden. Hör med nån som har en E9.... En kraftigare pump borde avfrosta mer sällan. 11 gigantiska pumpar i samma hus borde aldrig avfrosta...

Och sedan var det +10-funderingarna. Jag kan ju säga att jag funderar fortfarande.

MVH/Gano

[gäst]

Jag tänkte så här, rätt eller fel?
Om maskinen körs sakta så ökar isbildningen sakta på utedelen, samtidigt som innedelen och resten av systemet bara blir halvljummet relativt sett, ex quite-mode. Naturligtvis (vid behovsstyrd avfrostning) så kommer ju tiden mellan avfrostningarna vara lååååånga jämfört med full sula. När väl utedelen är så nedisad att avfrostningen går igång finns inte tillräckligt med energi upplagrad för att avfrosta utedelen och sen fortsätter det. Nu tänker den klarsynte naturligtvis: men då borde avfrostningen starta vid samma punkt varje gång med någorlunda samma islager på utedelen.
Javisst, om programmeraren/konstruktören inte tänkt helt fel, men vet vi hur de pumpar som visat detta problem är programmerade, testade och efter vilka kriterer de är godkända av den/de stackare som fått uppdraget? Svar nej, eller?
Kanske finns en tidsparameter inbyggd i (den dåliga) styrningen som gör att den förutsätter att utedelen är fullständigt isfri efter varje avfrostning?? Dessutom blir det ju då ännu sämre effekt till systemet eftersom utedelen bevisligen inte blev isfri efter avfrostningen, detta gör att det blir mer och mer vid uppstart efter varje försök till avfrostning. Men, vad vet jag?

Men om den risken föreligger, så borde pumpen fått en liten tid att bygga upp energi i systemet precis innan avfrostning, t.ex. en noga vald effektökning efter behov (t.ex. utetemperatur och vindförhållanden) under en noga uträknad tid för optimal besparing/funktion tillsammans med sänkning av utblåseffekten för att tillgodose kundens valda inställning (slippa värmechock innan varje avfrostning), det kanske verkar jobbigt att implementera detta, men programmerarna har ju faktiskt betalt, kanske det vissa av oss betalat för? Detta är bara spekulation, jag vet. Men en sådan liten detalj kan vara den skillnaden i styrning som jag pratat om tidigare och som kan avgöra om pumpen blir en hit eller ej (och då pratar vi inte försäljningshit).
HE9 sades ju av någon fått nya fasta avfrostningscykler var 40:e minut efter "upp"graderingen pga avfrostningsproblemen, vare sig behov finnes eller ej, troligen oftast ej? Torde påverka avgiven energi menligt å det mest horribla.
Är detta något som togs upp i den berömda testen? COP och max momentan effekt fanns ju tydligt redovisade, dock ej intressanta värden för dellast.
Men fanns avgiven energi? Dvs antal kWh under given tidsperiod under de olika driftsförhållanden som angavs. En pump som ideligen avfrostar, eller onödigt länge varje gång kan ju inte leverera lika mycket relativt en (vi kan förutsätta att det är samma maskin men med styrning som indikerar att programmeraren/konstruktören tänkt riktigt) som bara avfrostar så länge och ofta som det verkligen behövs?? Betänk även att dom pumpar som alla har behovsstyrd avfrostning som tycks fungera klanderfritt kan skilja sig från varandra, med onödigt "tidiga" avfrostningar och/eller onödigt "långa".
Jag inser ju mer jag tänker på just detta att är det verkligen nästan ingen skillnad alls mellan de olika fabrikatens modeller i likvärdiga storleksklasser,  så är det ju detta som verkligen kan avgöra. Rätt eller fel?
Räknade SP/RR efter en shablon, så att alla fick lika långa avfrostningar mellan lika långa avfrostningscykler? Ja, då lär inte det testet vara mycket värt?? Skall erkänna att jag förbluffats över angivelserna på forumet över hög frekvens (ofta) och även tid (länge) på deras pumpars avfrostningar. Just dom borde väl iofs knappast ha avfrostningsproblem? Men även motsatsen naturligtvis, vilket ju är skälet till att detta inläggs skrivs just nu.   
Kanske sådana saker dom kommit på nu när dom testar L/V pumpar. Testen skulle vara klar och redovisas i december 05, men sägs nu komma tidigast april 06 (R&R).
Rätt eller fel?
Vad säger vi om detta?
Som sagt, mycket spekulation, jag vet.
För något måste det vara?  (intern humor)

Ps. På vissa pumpar kanske man skulle haft värmekabeln (jättelång) som hjälp för själva avfrostingen? 

[Gano]

Hej igen Gäst.

Imponerande vad du skriver mycket. Du får inte skrivkramp va ? Eller tappar känseln i fingertopparna?

Jag tror jag förstår vad du menar. Jag skriver tror. Om man har en anläggning som går på sparlåga så har man väldigt lite värme inlagrat i systemet. När 4-vägaren slår om så brukar ju den vanligtvis ganska varma vätskan/gasen i inndelen rusa ut i utedelen och trycket jämnar ut sig. Värmen fördelar sig också.

Om maskinen gått för högtryck innan så borde faktiskt batteriet få sig en värmestöt av att all värme i systemet nu fördelar sig jämnt. Den värmestöten blir mindre om maskinen gått på sparlåga.

Alltså måste avfrostningstiden vara längre om man kör "sommarstugeläget" +10 med en IVT Nordic Inverter. Det kan IVT faktiskt ha missat, kräver ju någon extra programmeringrad.

Har jag förstått dej rätt ? Förstod du vad jag menade om mindre risk för is vid låg fläkt och lågt kompressorvarvtal ? 

MVH/Gano

[gäst]

Hej igen Gäst.

Imponerande vad du skriver mycket. Du får inte skrivkramp va ? Eller tappar känseln i fingertopparna?

Jag tror jag förstår vad du menar. Jag skriver tror. Om man har en anläggning som går på sparlåga så har man väldigt lite värme inlagrat i systemet. När 4-vägaren slår om så brukar ju den vanligtvis ganska varma vätskan/gasen i inndelen rusa ut i utedelen och trycket jämnar ut sig. Värmen fördelar sig också.

Om maskinen gått för högtryck innan så borde faktiskt batteriet få sig en värmestöt av att all värme i systemet nu fördelar sig jämnt. Den värmestöten blir mindre om maskinen gått på sparlåga.

Alltså måste avfrostningstiden vara längre om man kör "sommarstugeläget" +10 med en IVT Nordic Inverter. Det kan IVT faktiskt ha missat, kräver ju någon extra programmeringrad.

Har jag förstått dej rätt ? Förstod du vad jag menade om mindre risk för is vid låg fläkt och lågt kompressorvarvtal ? 

MVH/Gano

Ja, just det! Men jag tror inte att dom har tänkt på att det kanske inte ens räcker om dom avfrostar längre, eftersom så lite energi finns som du säger, upplagrat i systemet. Speciellt vid riktig svinkyla?
Därav måste i så fall en (korrekt bedömd behovsstyrd, om den skall vara optimal) upplagring av energi till innan avfrostning som jag beskrev (-vikten av styrning), som ger precis som du säger, en "värmestöt". Det tycks ju i så fall inte bara IVT missat. Det mesta kan man dock fånga upp innan driftsättning/produktion OM man har ordentliga testrutiner (själva signumet för att man har det är ju att sådant fångas upp), det fördyrar naturligtvis produkten "på pappret". Men man slipper kostnaderna i badwill och buggfixar och följdproblem för kunder, distributionsled etc rent allmänt, och sänkning av prestanda efter åtgärd i detta specifika fall (panas HEx). I en kravspec bör man ta upp felhantering och åtgärder för alla möjliga scenarios, det kanske man missat.
Jag förstod dig avseende isrisken, men jag tror inte att risken är mindre i förhållande till "urkramad" energi, bara att det tar längre tid. Det kramas ju lika stor mängd energi ur luften med kondensering av fukt som konsekvens, bara under längre tid, dock troligen billigare pga högre COP vid låglast. Men här är jag osäker, kanske är det helt andra temperaturer på förångaren vid låglast som i kombination med annan (mindre) fläkthastighet (på utedelen) ändrar förutsättningarna för fuktkondensering?
Om man inte lägger in i beräkningen att vädret slår om och blir ogynsammare vad gäller isbildning under just den låglastperioden, som annars inte skulle inträffat just då?  Men å andra sidan skulle det ju naturligtvis kunnat vara tvärtom...

Kanske kunde man förbättra konstruktionen på något sätt med t.ex. optisk avsyning av förångaren etc och det fördyrar. Fast å andra sidan tycks ju inte alla modeller och fabrikat ha detta problem. Och enligt vissa här på forumet handlar det ju bara om att köpa billigt. Och oftast får man vad man betalar för. Men det som diskuteras här är ju inte det allra billigaste från mongoliet, och om "upp"graderingen/buggfixen/arna av maskinen varit att dra till med fasta avfrostningscykler kanske på uppemot kvarten? varje gång var 40:e minut (om det nu är så? det kanske någon kan verifiera en gång för alla?), så kan vi nog glömma att just den modellen blev ett flagship (ev försäljningsframgångar oräknat). Framförallt om min teori om avgiven energi i mitt förra inlägg i tråden har någon substans?

Detta är hämtat ur wikipedia för ordet "flaggskepp":
Ordet "flaggskepp" används även bildligt och kan betyda ett företags mest prestigefyllda och exklusiva produkt eller tjänst. 

Symboliken är ju nästan spöklik gällande många kända riktiga "flaggskepp" och hur dom slutade sina dagar  

Ps. Fattar inte att det blev så mycket som inte har ett dugg med ämnesrubriken att göra, förlåt!! 

[Gano]

Ja, just det.

Antingen en kort period med uppladdning i form av ett rejält gaspådrag på kompressorn,  eller så måste maskinen slå över på full aircondition och innefläkt på, men det kanske inte funkar så bra mot en innetemp på 10 ynka grader

MVH/Gano

Ovidkommande fundering:

Undrar om maskinerna på SP testades utan elkabel ? Då kanske min värmekabelfria maskin med hetgasledning under batteriet framstod som onödigt dålig, den kan man ju inte plocka bort ?

Osökt kommer jag förresten ihåg hur en amerikansk lastbilstillverkare löste problemet när de misslyckats med att göra en både bränslesnål och miljövänlig dieselmotor. De satte en brytare som startade avgasreningen i motorhuvslåset, testerna utfördes nämligen alltid med motorhuven öppen. När man stängde huven så gick motorn bränslesnålt och gjorde ägarna nöjda, men skitade ner kopiöst............... Ja, det var smart men hjärtlöst.

MVH/Gano

[gäst]

Jajamen, förutom fullt AC.
Som jag skrev i mitt tidigare inlägg:
"tillgodose kundens valda inställning (slippa värmechock innan varje avfrostning),"

Gäller naturligtvis "slippa köldchock under avfrostning" också, tycker jag.  


Kan inte någon komma in och kommentera min "avgiven energiteori" om ev shablonuträkning på avfrostningarna på SP/RR:s test, gärna med fakta?
Kanske skillnaderna mellan pumparna är större än deras siffror visar? Om pumparna ligger relativt lika under olika driftsförhållanden i både COP och momentan effekt kan ju skillnader i avfrostningen med effekt/energibortfall påverka å det mest brutala över tiden, både 10 och 20 procent eller mer? 
Bara en sån sak att en avfrostar 1 gång varannan timme i 6 minuter, och en annan var 40:e minut i 14 minuter under givet driftsförhållande???
Detta kan ju vara förklaringen till varför vissa fabrikat tycks få husen "att krympa" jämfört med likvärdiga hus med på pappret likvärdiga maskiner, eller vad säger du larryd? 
Mycket spekulerande igen, jag vet. Men i syfte att söka svar!