Ämne: VVS för nybörjare

[25fOCUS]

Det är en FM Mattsson.
Skulle gissa att det är 4000-serien och engreppsblandaren med toppbricka i länkade dokumentet. Dock ej helt säker. Har som sakt mejlat Rinkaby för att höra om de har inne insatser till äldre FM Mattsson.
http://www.fmmattsson.se/globalassets/fm-mattsson/dokument/pdf/instruktioner_aldre_web.pdf

Inte helt säker men tror att hatten är påtryckt och någon form av snäppfäste
har sett något liknande på andra sorter , finns det ingen skruv så är det nog så ,kan vara lite stökiga att lossa ,

[villvetamer]

Har fått bra svar gällande blandaren samt att vi hade en liknande blandare på toan på jobbet som jag pillade upp toppen på 

...så jag byter raskt ämne tillbaka till VVS kopplat till nybygge av villa.

Har försökt skapa mig en bild av hur markarbetet, med fokus på VVS, kan se ut vid platta på mark och flytande golvvärme (dvs. ej ingjutet). Se bilden.
Det jag undrar över är hur rörförläggningen av spillvattenrör och kv-servis går till?
På vilket djup brukar KV-servisen och avloppsanslutningen komma in till husgrunden? samt hur långt från husliv är inkopplingspunkten?

Ca 3 min in i denna film:
...så gräver de upp det tvättade gruset och förlägger avloppsrören innan cellplastskivorna åker på och gjutning sker.
Ca 5 min in i filmen verkar det vara KV-servis som kommer in.
Är det vanligt förfarande att man så att säga gräver upp gruset för att förlägga spillvattenrören?

[tipo874]

Hatten sitter med snäppfäste, sprätta bort med en flat skruvmejsel eller nåt.

[villvetamer]

Jepp. Upptäckte det på toan på jobbet där vi har en liknande blandaren.

[villvetamer]

Ponera att man gjuter en platta och sedan lägger flytande golvvärme liknande detta i huset.



Hur blir det då på toaletten, tvättrum och i hallen där man ska ha klinker?
Om man förlägger enligt UPONORS variant här nedanför, hur fungerar det då rent praktiskt:

-Sätter man nån skyddsplats mot innerväggarnas syll så träet inte ruttnar om man gjuter mot väggen?

-Finns det inte risk att spackel/betong spricker om cellplasten sviktar?

[rocas]

25 mm arm flytspackel är självbärande

[villvetamer]

OK. Det förklarar varför det ej spricker fast det ligger ovanpå cellplasten 
Tack för svaret Rocas!

Gör man något särskillt för att skydda väggarnas syllar så att det inte kommer cement/flytspackel på dessa när man gjuter ovanpå cellplasten?

[25fOCUS]

OK. Det förklarar varför det ej spricker fast det ligger ovanpå cellplasten 
Tack för svaret Rocas!

Gör man något särskillt för att skydda väggarnas syllar så att det inte kommer cement/flytspackel på dessa när man gjuter ovanpå cellplasten?

Gör inte så mycket torkar upp , men i skarven kan det vara små springor , flyt är lika med vatten , har inte ont i ryggen och försvinner ner om det inte är tät , kan bli stora hål
utmed väggen , bör tätas med något på alla ställen som det finns mellanrum

[villvetamer]

25fOCUS skrev: men i skarven kan det vara små springor , flyt är lika med vatten , har inte ont i ryggen och försvinner ner om det inte är tät , kan bli stora hål
utmed väggen , bör tätas med något på alla ställen som det finns mellanrum

25fOCUS: Kan du förtydliga vad du menar när du skriver: "har inte ont i ryggen och försvinner ner om det inte är tät" och "bör tätas med något på alla ställen som det finns mellanrum".

SE BILD 1:
Menar du i springan mellan gjutningen och väggen?
Vad tätar man med i så fall?

SE BILD 2:
Borde man inte kunna sätta något skydd (ex. byggplast) på väggens nedre del samt som löper in under cellplasten? Då hade ev. armerad betong ej kommit i kontakt med syllen i väggen.

[25fOCUS]

Vilken sorts betong ska du använda ?  finns lite olika sorter , lättflyt som är nästan som flyt
och blir i våg eller :::  ska du gjuta själv ??

[purjo__]

Sätt nån tunnare skumplast, typ liggunderlag, mot väggen så får du både tätat och en rörelsefog.

[villvetamer]

25fOCUS: Jag kommer ta in hantverkare.

Purjo: Bra tips!

[25fOCUS]

25fOCUS: Jag kommer ta in hantverkare.

Purjo: Bra tips!

OK inte helt fel , för det är inget som man kan göra själv bra , då ska du konsultera
dom gubbarna hur det ska vara , och lita på att dom gör ett bra jobb , dom har nog gjort sådant förut , framför allt inte gå i clinch med dom  , skapar bara osämja , sen att du kan fråga om saker är ju självklart som kund

[villvetamer]

Läste följande stycke om värmebatterier i ventilationsaggregat, motströms vs medströms koppling (se bild).

Jag är med på noterna gällande verkningsgrad. Spontant tycker jag dock medströms koppling borde vara säkrare för att förhindra frysrisk, då det varmaste vattnet möter den kallaste luften. I fallet med motströms möter det kallaste vattnet den kallaste luften vilket borde innebära att man då har störs risk att få frysning i just denna del av batteriet. Men förmodligen har jag missat något... 

Har det månne med var tempgivaren vanligen sitter placerad när man säger att moströms är säkrare? Dvs. givaren sitter där returröret kommer ut från batteriet?
Eller sker frysning på ett annat sätt än jag föreställer mig dvs. inte i själva kopparröret(?) 

[Rickard]

Citerat från ilivet.se/fysik, vet inte om det kan ha bäring när det gäller din fråga, rent spontant håller jag med dig, men det är nåt klurigt med "varmt vatten" som gör att det riskerar frysa fortare än kallt...

Varmt vatten fryser snabbare än kallt vatten
Fenomenet kallas mpemba-effekten och har förbryllat forskarna länge. Hur snabbt en vätska kyls ned beror på temperaturskillnaden mellan vätskan och dess omgivning. Ju större temperaturskillnad, desto snabbare sjunker temperaturen.

Det verkar ologiskt att en varm vätska kan ha en snabbare nedkylningsprocess än kall vätska.

Varmt vatten avger energi snabbare
Men den senaste förklaringen av mpemba-effekten är att vattenmolekylerna i varmt vatten rymmer mer energi eftersom bindningarna i molekylen trycks ihop som spända fjädrar.

Bindningarna – eller fjädrarna – i det varma vattnet avger alltså energin exponentiellt i förhållande till det kalla vattnet, och det sägs vara förklaringen till fenomenet.

Vad händer när varmt vatten fryser till is?
I en vattenmolekyl är en syreatom och två väteatomer sammanbundna med hjälp av en så kallad kovalent bindning.
Molekylerna hålls ihop av vätebindningar. I varmt vatten är vätebindningarna långa och “tar upp” stor plats.
På grund av utrymmesbrist trycks de kovalenta bindningarna inuti alla vattenmolekylerna ihop likt spända fjädrar.
Varmt vatten avger energin i molekylerna snabbare än kallt vatten. Varmt vatten blir alltså av med sin ackumulerade energi snabbare och fryser därför snabbast till is.