Ämne: VVS för nybörjare

[svenske kocken]

I stort sett alla som säljer färg kan ge dig en sprayburk med färg av den typ och kulör du önskar, dom fyller själva. Så tala om vad du ska göra så så är jag övertygad om att dom fixar både typ och kulör utan problem.

[villvetamer]

Ok. Det är noterat. 
Tack för tips!

[villvetamer]

Är det någon som vet formeln för att beräkna värmeförlusten från ett oisolerat varmvattenrör?
Vi antar att  är konstant ca 30 °C högre än omgivningen.

Om det inte skulle vara någon som direkt vet svaret (jag har googlat men hittar ingen formel) så vet jag att formeln för en radiators värmeffekt är P = k x A x 
Där
k = värmegenomgångstal
A = radiatorns yta mot luften
  = medeltemp.skillnad mellan radiator och omgivning.

Storleken av en cirkulär cylinders mantelyta är 2 x 3,14 x r x h, där r är tvärsnittsradien och h är höjden.

Om detta går att applicera på rör(?)   så skulle ju formeln istället bli:

Effekt rör P = k x (2 x 3,14 x r x h) x 
Där k = ?? (hittar inga värden för detta som verkar rimliga).
  = 30 °C
Ytan på röret (1m rör, 15mm invändig diameter dvs. R = 7,5mm) = 2 x 3,14 x 0,0075m x 1m = 0,0471

Men jag gissar man måste ta hänsyn till att röret är cirkulärt format mot omgivningen.

Tacksam för inputs!

[Lennart123]

Gå in på en av de större tillverkarna av rörisolerings hemsida (jag har tappat länken) där står det förluster i rör olika dimensioner. Om jag inte missminner mig så tappar man 6 watt/m 15mm cu.

[villvetamer]

Lennart: Tack för svar.
Jag har tillgång till tabeller bl.a. teknikhandboken, där det står vad förlusterna blir vid en viss dimension samt delta T. Jag är dock nyfiken hur detta räknas fram dvs. hur de bakomliggande formlerna ser ut.

[villvetamer]

Dammar in en ny fråga:

Funderar lite på det där med att mäta tilluftstemperaturverkningsgraden på en värmeväxlare.
Formeln är som bekant:
(Tå-Tute)/Tfrån-Tute)* (tilluftflöde/frånluftflöde)
Tå = tillufttemp. efter återvinning
Tute = friskluft/uteluftstemp
Tfrån = frånluftstemp

Om man nu vill mäta temperaturverkningsgraden på sitt roterande FTX-aggregat samt att luftflödesmätningar och temperaturmätningarna görs enligt metodik på rätt sätt med kalibrerade instrument, vilka faktorer kommer då påverka värdet?
Samt hur mycket kan det tänkas påverka om man mäter vid två olika tillfällen med olika uteklimat?
Säg att man vid tillfälle 1 mäter när det är ca +5 grader ute samt näste tillfälle när det är -5 grader ute.

Det jag läst mig till är att temperaturverkningsgraden är en apparatkonstant beroende av växlarens yta och värmeöverföringskapacitet. Men kan ex. luftfuktigheten påverka temperaturverkningsgraden?
Jag gissar att högre luftfuktighet inomhus gör att mer fukt, i frånluften, kondenserar på växlaren. Sedan kräver denna fukt energi av frånluften för att avdunsta och på så sätt sänks tempen i frånluften vilket påverkar verkningsgraden.
Är detta nått man behöver ta hänsyn till?

[villvetamer]

Dammar in en fråga om effektbehovsberäkning av rum:

Om man vill räkna lite mer noggrant på effektbehovet i ett rum, och inte använda schablonvärden (ex. 50W/m2), finns det då någon metodik för hur man räknar? (dvs. utöver vanlig transmissionsförlustsberäkning).
Läste om randfält samt har hört om att man gör ett påslag på väggar i nordlig riktning.

[purjo__]

Dom flesta VVS'are håller upp ett fuktat pekfinger och chansar lite skulle jag tro. Sen avrundar man lite uppåt...

[bopakoster]

Vet inte riktigt vad du är ute efter?
Jag "brukar" räkna fram effektbehovet per resp. yta (golv, tak, väggar, fönster dörr etc) pga 
-värmeledning mha U-värde (lamdavärde och tjocklek ger detta) och tempskillnad  och addera wattarna samt
-lägga till typ 20% för ventilationsförluster.
-Är du petig så ska man ta med värmeövergångstal och strålning oxå, sätt det till typ 5 % så är du nog i rätt socken.
Det ger totala effektbehovet, som du delar med rumsytan för att få effektbehov per m2 om du vill jämföra med andras isolationsstandard.

purjo__s metod duger för det mesta, min har jag mest för ro´skull dvs på nöjeskontot. 

[villvetamer]

OK. Då vet jag.
Tänkte mest på om man kan köra på u-värden och transmissionsförluster rakt av eller om man behövde göra några korrigeringar för faktorer som vädersträck samt randfält, som jag läste om i nån annan tråd.

[villvetamer]

Funderar på hur man räknar på möjligt uttag av kyleffekt i en bergsbrunn?
Säg att man bor i norrbotten, har en bergsbrun på ca 180m, sen vill man använda frikyla under vår/sommar.
Enligt teknisk beskrivning av kylbatteriet jag tittat på så räknar man på ca 6 grader ingående samt 12 grader utgående.

[Roland]

Det går inte att nå 6 grader på ingående om man vill kyla bort en nämnvärd effekt. Jag skulle tro att bergets temperatur i Norrbotten är ca 5 grader. Temperaturen i borrhålet bör stiga ca 1,5 grad per kW värme som tillförs borrhålet. Vill man kyla bort 3 kW får man nog räkna med att kylbatteriet får minst 9 grader in.

[villvetamer]

Roland: Tack för svar.
Är lite nyfiken hur du räknat fram 1,5 grader per kW?

[villvetamer]

Finns det någon som kanske kan ge lite mer info om hur man dimensionerar frikylan?

Här på VP forums egna FAQ finns en artikel om frikyla som Rickard skrivit: https://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php?topic=67652.0
Där står det:
Räkna med att du kan ta ut ca 2/3-delar av den värmeeffekt du kan ta ut, ett borrhål som ger 5 kW i värmeeffekt kan alltså belastas med ca 3.3 kW kyla.

I fallet med ett 180m borrhål, där man exempelvis kan ta ut 40W/m blir max uttagen värmeeffekt ca 7,2kW. 2/3 blir i så fall ca 4,8kW kyleffekt.

Jag hittade även följande info på http://curant.se/naturkyla/:
Generellt kan man räkna med 20-40W kyleffekt per meter aktivt borrhål.
180m innebär i så fall 3,6-7,2kW.

Kylbatteriet i fråga är följande:
http://www.veab.com/veabdocuments/CWK/broschyr/CWK_VEAB_Heat_Tech_SE.pdf
I produktbladet finns bara temperaturintervallet 6 °C/12 °C  och inte högre temperaturer dvs. med utgångspunkt från Rolands synpunkt

 

[Roland]

Roland: Tack för svar.
Är lite nyfiken hur du räknat fram 1,5 grader per kW?

Det var från data för mitt borrhål omräknat för skillnaden i djup. Det blir ju lika stor temperaturhöjning i borrhålet när man tillför t.ex. 4 kW värme som temperatursänkningen när man tar ut 4 kW kyla. Därför är det lite vanskligt med en uppgift som att man kan ta ut 20-40 W/m. Det kan vara så att vid 40 W/m blir köldbäraren för varm för att vara användbar som kylmedium.