Ämne: Kan kollektor i sjö vara ett alternativ?

[GDS-Jan]

Jag tycker diskussionen är löjlig.

Alla vet att en kollektor i sjön ger mer energi än en i backen?

[hplp]

Vet inte om någon nämnt det, men om slingan ligger på halva lutet bör det kalla vattnet som vp genererar i alla fall inte stanna mitt i lutet. Troligen, tack vare det blir det en rörelse i vattnet.

[karlmb]

Men det är just därför det sitter en propp på den. För att förhindra påfrysning.
Motsvarar 800 m konventionell kollektorslang pÃ¥ botten pÃ¥stÃ¥r dem.   

En propp? Du menar en propeller. Jo, hade glömt den! Mmmm, i mitt fall så skulle den vara lite för hög, jag har inte så djupt förrän kanske 30 m ut eller så. Men det vore kul om ngn kunde prova den!

[karlmb]

Vet inte om någon nämnt det, men om slingan ligger på halva lutet bör det kalla vattnet som vp genererar i alla fall inte stanna mitt i lutet. Troligen, tack vare det blir det en rörelse i vattnet.

Lutet?

[hplp]

Japp.

[hplp]

Jo, Smurfen och karlmb var inne på samma sak, jag satt å glodde på en film, hade inte tid att kolla igenom.
 

[mexitegel]

Jag har precis som karlmb, egen erfarenhet av värmepump med sjövärmeslang. Installationen är hos en bekant och gjordes för över 10 år sedan nu. Vi fick ner 400 meter slang på en kort arbetsdag inklusive dykning för bottenkontroll. Gör man som KarlMB föreskriver så är det ingen risk att slangen flyter upp. Vid kontroll 1,5 år efter förläggningen så var den allra största delen av slangen täckt av bottensediment.

Vad gäller effektivitet så är sjövärme klart överlägset alla andra former räknat per meter nedlagd kollektor vilket också minskar arbetsinsatsen.

Vad gäller ankring så kan det så klart vara en problem, men en skylt med ankringsförbud är effektivt motvapen.

[hplp]

VARNING! HÖGSPÄNNINGSLEDNING!

[o o]

En propp? Du menar en propeller. Jo, hade glömt den! Mmmm, i mitt fall så skulle den vara lite för hög, jag har inte så djupt förrän kanske 30 m ut eller så. Men det vore kul om ngn kunde prova den!

Jo, propeller. Vet sedan man höll på båtar att det inte behövs mycket rörelse på vattnet för att det inte ska frysa. Tänkte mer som en tanke åt TS. Det går att bygga en sån själv om man vill.
Själv har jag en bäck som jag funderar pÃ¥ att lägga slang i. Men det är nog bara funderingar som aldrig blir av. 

[Rickard]

Jag har haft stora problem att hitta källor till hur pass effektivt sjövärme är i förhållande till markvärme, hittar helt enkelt inget alls om det när jag söker.
Så kom jag på att jag kan ju göra en kalkyl i Nibes dimensioneringsprogram, och det visar sig då att man klarar sig med avsevärt kortare kollektor i en sjövärmeanläggning om man stävar efter samma inkommande KB-medel.
Så på den punkten ger jag er rätt, men, med den dimensioneringen (inkommande KB-medel +0.5 grader) så blir det alldeles säkert is på kollektorn, i vart fall i början av kollektorn, vilket gör vikterna helt nödvändiga. (Utgående KB är ca 3 grader kallare än inkommande)

Om jag istället anger +3 grader som inkommande KB-medel, vilket borde betyda ca 0 grader på utgående KB, så blir resultatet nästan samma vad gäller kollektorns längd. (mer eller mindre beroende vilken jordart man väljer)
Årsmedel-COP blir 0.2 högre för sjövärmealternativet tack vare den högre inkommande KB-temperaturen.

I nibes program har jag utgått från ett energibehov på 25 000 kWh/år, och en 12 kW värmepump.

Om vi utgår från att Nibes dimensioneringsprogram stämmer kan vi alltså slå fast att Sjövärme (om kollektorn har samma längd som i jordvärmealternativet) ger en årlig besparing som är ca 379 kWh större än för markvärmealternativet.

Sjövärme är alltså effektivare.

Jag vidhÃ¥ller ändÃ¥ att markvärme som regel är mindre krÃ¥ngligt, men sjövärme kanske roligare som ett projekt, med ansökan om servitut, myndighetsansökningar, dykare och allt annat som det innebär. 

Bäst och lindrigast vore enligt mig att göra som ErikB föreslår, gräv ned en jordvärmekollektor i strandkanten om det är möjligt, då får man det bästa av två världar, god tillgång på energi, liten risk för skador, och inget jobb med återställning av grönytor.

[mexitegel]

Jag vidhÃ¥ller ändÃ¥ att markvärme som regel är mindre krÃ¥ngligt, men sjövärme kanske roligare som ett projekt, med ansökan om servitut, myndighetsansökningar, dykare och allt annat som det innebär. 

Som vanligt är alla installationer unika med sina olika förutsättningar. Det går inte att uttala sig generellt om vilket som är bäst. Det är bara löjeväckande när en åsikt skall försvaras in absurdum.

Jag kan bara tala för mitt exempel bestående av en liten välskött trädgård och med en sjö 20 meter utanför husväggen utan myndighetskrångel där undertecknad med vän är erfarna dykare.

[Rickard]

Håller med dig på samtliga punkter.
Och rent generellt är det mindre krångel med markvärme, det är min bestämda uppfattning.
Sen förstår jag naturligtvis att det kan vara hur smidigt som helst med sjövärme om alla som kan ha synpunkter på det hela är positivt inställda, och om sjön är sådan att risken för en skadad kollektor är liten.
D.v.s ingen som fiskar med nät, ankrar eller bottenmetar.

Jag tror att frågeställaren har fått en tydlig uppfattning om vad vi tycker, och att vi nog inte blir eniga, så att fortsätta debatten om just detta anser jag vara rätt meningslöst, det finns saker att tänka på både när det gäller markvärme och sjövärme.
Vad vikterna kostar vet jag faktiskt inte, men troligen är det väl kostnadsneutralt - mindre kostnader för grävning, men mer kostnader för vikter.

Om jag skulle rangordna "bök och risker" som frågeställaren ville ha svar på, och det inte fanns några specifika hinder (som t.ex. dåligt berg) så skulle jag rangordna det hela:
Bergvärme
Markvärme
Sjövärme
Grundvattenvärme
Luft/vattenvärme
Luft/luft-värme

Skillnaderna mellan de 4 första är inte stora, och i olika specifika fall så faller vissa av dem bort helt, så inget av dessa är "fel eller rätt" rent generellt.

[GDS-Jan]

Köldbärarspriten är lättare än vatten.

Så vikter behövs oberoende av is eller inte.

[karlmb]

Köldbärarspriten är lättare än vatten.

Så vikter behövs oberoende av is eller inte.

Eller iaf plasten i slangen är lättare än vatten.

[karlmb]

Jag har haft stora problem att hitta källor till hur pass effektivt sjövärme är i förhållande till markvärme, hittar helt enkelt inget alls om det när jag söker.
Så kom jag på att jag kan ju göra en kalkyl i Nibes dimensioneringsprogram, och det visar sig då att man klarar sig med avsevärt kortare kollektor i en sjövärmeanläggning om man stävar efter samma inkommande KB-medel.
Så på den punkten ger jag er rätt, men, med den dimensioneringen (inkommande KB-medel +0.5 grader) så blir det alldeles säkert is på kollektorn, i vart fall i början av kollektorn, vilket gör vikterna helt nödvändiga. (Utgående KB är ca 3 grader kallare än inkommande)

Om jag istället anger +3 grader som inkommande KB-medel, vilket borde betyda ca 0 grader på utgående KB, så blir resultatet nästan samma vad gäller kollektorns längd. (mer eller mindre beroende vilken jordart man väljer)
Årsmedel-COP blir 0.2 högre för sjövärmealternativet tack vare den högre inkommande KB-temperaturen.

I nibes program har jag utgått från ett energibehov på 25 000 kWh/år, och en 12 kW värmepump.

Om vi utgår från att Nibes dimensioneringsprogram stämmer kan vi alltså slå fast att Sjövärme (om kollektorn har samma längd som i jordvärmealternativet) ger en årlig besparing som är ca 379 kWh större än för markvärmealternativet.

Sjövärme är alltså effektivare.

Jag vidhÃ¥ller ändÃ¥ att markvärme som regel är mindre krÃ¥ngligt, men sjövärme kanske roligare som ett projekt, med ansökan om servitut, myndighetsansökningar, dykare och allt annat som det innebär. 

Bäst och lindrigast vore enligt mig att göra som ErikB föreslår, gräv ned en jordvärmekollektor i strandkanten om det är möjligt, då får man det bästa av två världar, god tillgång på energi, liten risk för skador, och inget jobb med återställning av grönytor.

Ja, den mesta av forskningen på detta område verkar ha gjorts på 70-talet och mkt lite finns tillgängligt på internet. Jag gick till CTHs bibliotek och läste på lite, det fanns en del studier av hur en kollektor beter sig när man kyler den rejält och en del andra idag rätt ointressanta kalkyler etc.
Inga direkta jämförelser med bergvärme vad jag kommer ihåg. På den tiden borrade man ju dessutom löjligt grunt så det skulle kanske inte bli rättvist ändå.

Vad blir det för årsmedel-COP om man lägger in verklig kb-temp sommartid: +20 °C i Nibe-programmet?
Borde ju göra en hel del enligt vad som skrivs här: http://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php?topic=53571.0