Ämne: Den svenska skolan

[Bingoberra]

Ofta är det barn med bokstavskombinationer som förstör mest för andra, och då måste kommunerna har särskolor så att dessa kan få det stöd de behöver.

Vad bygger du det påståendet på? Finns det nån källa, rapport?

[lars]

Barn med bokstavskombinationer  kan störa med har inte förmågan att kunna organisera tokigheter för att sabotera undervisningen. Inte värst.
Ser  här i Stockholm hur man väljer skola. Ser mina barnbarn välja skola.  Ambitiösa föräldrar elever väljer en skola med höga ambitioner. Andra sorteras ut på de sättet.
Hamnar i en egen grupp med mindre skolintresse.  Här har man ett nytt problem. Vem skall lösa det? Hur löser man det? Förmodligen ingen.
Då är vi tillbaka på 1960-talet när vi gjorde likadant med TP-klasserna. Samma problem. Det var då som lärarna fick gå med ryggen mot korridorväggen för att ingen skulle kunna överraska bakifrån.

[shumba]

Hur många kommer ihåg den? Med Bill Haley och "Rock around the clock".

http://www.filmdelta.se/filmer/21571/vand_dem_inte_ryggen/

[Rickard]

Vad bygger du det påståendet på? Finns det nån källa, rapport?

Egna erfarenheter från de klasser mina barn gått i och andra som jag sett passera skolgången där jag bor.
De kan inte lugna ned sig innan halva lektionen gått och på så sätt stör dom utan att göra det medvetet.
Att de sen har svårt att hänga med och tar upp stor del av lärarnas tillgängliga tid gör också att resten av klassen drabbas.
Ofta har jag noterat att dessa barn mår mycket bättre i de fall de har flyttats till särskolan.
De utvecklas också bättre, och min erfarenhet är att de senare har klarat sig rätt bra med jobb och familj i de flesta fallen.
Man behöver inte vara ett geni för att förstå att hyperaktiva barn med läs och skrivsvårigheter (som ofta är fallet med t.ex. adhd-barn) stör andra i sin närhet.

Sen finns det alldeles säkert intelligenta understimulerade barn som stör, och allmänt ouppfostrade och/eller desillusionerade barn som gör detsamma.

[karlmb]

Ja, roligt att läsa att det är fler än jag som är heligt förbannad på utvecklingen och inte tror att detta kommer att ordna sig självt!
För den som inte orkar läsa Johan Kants blogg eller alla inlägg i denna tråd finns en bra sammanfattning här:
http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.2202142-problemen-ar-manga-och-komplicerade
Det började alltså redan 1969 när man snabbt ville "förbättra" LGR 62.
Jag var själv offer för mängdläran i matematiken, kommer ihåg hur lärarna var osäkra på hur de skulle börja lära ut denna nymodighet i matematiken närr jag började i 1:an 1971.
Det kändes fel för mig då, och än idag, men eftersom den tidens lärare fortfarande var välutbildade och faktiskt kunde matematik själva, så blev våra resultat iaf hyffsade, om man jämför med hur det ser ut idag.
Samma med svenskan, katederundervisningen var kvar i stora delar under våra första 3-4 år, så vi hann lära oss att läsa och skriva någorlunda med undantag för den nymodiga "skrivstilen" som gick ut på att man skulle snirkla till vanliga skrivmaskinsbokstäver och förbinda dem på ngt vis.
Alla från vår tid skriver som krattor i princip. Numera kanske det inte gör så mkt, alla är ju fenor på tangentbordet numera, tänk det anade nog ingen när man satt i skrivmaskins-salen och undrade hur man skulle klara skriva 100 tecken i minuten...
Ett liten historielektion sålunda från artikeln:

Kärnan i flumpedagogiken

Ett antal SPA-grupper tillsattes 1966 för revidering av Lgr 62. De var specialiserade för olika ämnen och kategorier. Redan 1969 fick vi en ny läroplan, Lgr 69, endast 7 år efter starten av Lgr 62 och innan Lgr 62 hunnit gå igenom en full cykel. Detta inledde en lång era av snabba förändringsförsök, inte alltid välbetänkta. I Lgr 69 lyckades man bryta vad som föraktfullt kallades katederundervisning. De flesta lärarledda genomgångar försvann. I stället infördes PBI, problembaserad inlärning, med projektarbete efter eget val i form av grupparbete. Elevaktiviteten varierade kraftigt. Projekten kallades ofta arbetsområden eller samlad undervisning. Eleven skulle bli forskare. Detta är tidsödande. Det tog bort all systematik. En elev eller liten grupp av elever blev experter på t.ex. Afrika, en annan på Sydamerika. Det talades mycket om alternativ pedagogik men inte så mycket hände i praktiken. Eleverna fick inte de baskunskaper som alla behöver. Detta är kärnan i flumpedagogiken.

Sjunkande svenskfärdigheter

Det ansågs att eleverna inte behövde lära sig så mycket, man kan alltid slå upp vad man behöver veta. Dessa experter har helt förbisett att man behöver en hel del kunskaper för att söka i litteratur och andra medier på ett meningsfullt sätt. Det här märks inte minst på färdigheterna i svenska. De har konstant sjunkit. En stor del av förändringarna i dagens svenska, även inom journalistiken, är rena misstag som fel meningsbyggnad, fel stavning, blandning av fel och korrekta former, ibland i samma mening, och felaktig betydelse. Man använder fel lånord och är osäker på prepositioner. Bidragande till den sjunkande kvaliteten i kunskaper är en stor förändring som sällan nämns i debatten. 1968 sänktes kraven för intagning till lärarutbildningen som då också ändrades. Man kunde komma in med enbart folkhögskola som grund. Folkhögskolan hade ofta inte några större kunskapskrav på eleverna. Tanken var att bygga bort lärarbristen. Myndigheterna hade räknat fel så att det plötsligt saknades en mängd lärare. Statssekreteraren hos Olof Palme, matematikern Lennart Sandgren, reste runt till lärarhögskolorna och bad dem att radikalt öka intaget studerande.

Misslyckade reformer

År 1985 införde regeringen en enhetlig utbildning för grundskollärare. Den startade 1988 och byggde på utredningen LUT-74. För de tidigare åren infördes inriktningarna 1-7 (tidigarelärare), och för de senare åren 4-9 (senarelärare). Stadieindelningen avskaffades 1994. Reformerna var svårbegripliga och i vissa delar direkt skadliga. Exempelvis var lågstadielärarna i årskurs 1-3 något av specialister på grundläggande läsinlärning och reparerande åtgärder. Den här kompetensen försvann med lågstadiet vilket ytterligare accelererade den sjunkande färdigheten i svenska. Att innehållsligt och undervisningsmetodiskt täcka årskurserna 1-7 och 4-9 samt gymnasiet i stället för åk 1-3, 4-6 och 7-9 blev för svårt för många lärare. Den genomsnittliga kvaliteten sjönk.

1989 beslöts att skolan skulle kommunaliseras. År 1991 fick kommunerna arbetsgivaransvar för all personal inom skolan. Genom 1993 års decentraliseringsreform fick kommunerna det fulla ansvaret för hur mycket relativa resurser som skulle läggas på skolan.

Fler korrigerande åtgärder behövs

Kommunpolitikerna var inte vuxna att själva sköta skolan. Inkompetens blandad med avundsjuka ledde till en rad kvalitetssänkande och impopulära åtgärder. Bland många andra giftigheter som AP-tiden sänkte man lärarlönerna. Ett flagrant exempel är att SKL och 200 skolchefer i DN i mars 2010 krävde mandat att gå in och detaljreglera lärarnas arbetstid! Men just skolcheferna hade i pressen hårt kritiserats för slapphet, bland annat för att man inte ingripit mot mobbning och våld. Dessutom kan inspiration till bra lektioner inte schemaläggas.

Huuva...!

[tyke]

Med risk att få på käften?
Så håller jag nog med tidigare talare.
Men faktum är att Sverige är en av få länder som tagit emot flest människor utifrån omvärlden. Som antagligen inte haft Svenska som förstaspråk?
Vore i min värld inte konstigt om detta inte skulle återspeglas i skolresultaten.
Naturligtvis märker man inte detta som förälder i en skolkommun som inte är gynnad av Ullenhags satsning på mångkulturarism....

Detta är inte ett politiskt ställningstagande! Utan mest ett funderande på hur våra styrande tänker å resonerar?

I min värld är det inte konstigt om skolresultaten dras ned med astronomiska mått om det kommer in folk med noll vana av det germanska språket. I bästa fall så är de ej analfabeter men troligtvis långt ifrån våra egna barns erfarenheter/ vanor.

Detta är bara mina egna enkla tankar  .

Tyke 

[Rickard]

Enligt skolverket har invandringen bara en marginell påverkan på det försämrade resultatet.
Huvudsakligen är det andra saker som gör att det går utför.
För stor andel kvinnliga lärare tror jag kan vara en bidragande orsak.
Fast det får man väl inte skriva.

[bopakoster]

Intagning till lärarutbildningen har ändrats kraftigt.
Vad som dom fick göra förr, utöver att klara betygskraven för att komma ifråga, var ett lämplighetstest som pågick i 3 dagar. Testet var att undervisa skolelever med närvarande bedömare som avgjorde om man kunde undervisa eller inte. Det var många som sökte och väldigt få som klarade proven.

[karlmb]

Enligt skolverket har invandringen bara en marginell påverkan på det försämrade resultatet.

Ja, det är ju bara att titta som sagt själv i de enskilda skolornas resultat på nationella prov osv, "helsvenska" skolor, utan sociala problem och stora sparkrav, utmärker sig inte alls med speciellt bra resultat jfrt med riksgenomsnittet, så då kan med logiken som grund, analfabeter och andra med utländsk bakgrund faktiskt inte dra ner snittet nämnvärt heller.
Varför låtsas vissa här som att de aldrig sett mig skriva det...?
Fattar ni inte att ni förleder folk att tro att det är invandringen som är problemet med den svenska skolan när det är helt andra orsaker som måste åtgärdas?
Att vi bara tappar tid genom att flytta fokus från de verkliga problemen?
För det är väl de som ska lösas?
Sen kan vi diskutera invandringens volym och de förmåner de som kommer ska ha osv i ett annat forum.

[Rickard]

Värt att notera är dock att skolverket faktiskt sa att invandringen självklart var en påverkande faktor, men dock bara marginell.
Många vill få det till en ickefråga, och jag är alldeles säker på att skolverket, medvetet eller omedvetet försöker förringa problemen så mycket dom kan.
Troligen är alla olika saker som påverkar var för sig en marginell del av problemet, men sammantaget blir resultatet dåligt.
Den ökade invandringen och segregeringen är två saker som alldeles säkert påverkar.

Längre skoldagar, fler skoldagar, fler prov, bättre uppföljning, och mer stöd till de som inte presterar tillräckligt är troligen enda vägen att gå.
Jag är glad att mina barn snart är färdiga med skolan, sommarloven lär inte vara lika långa om 5 år som de är nu...

Att vi på något sätt skulle kunna förbättra lärarnas lärande ser jag som en ren utopi, frågan är om vi inte skulle börja titta mer på att flytta ut lärandet från skolan för de elever som har förmågan att på egen hand studera, kanske med hjälp av lärare på nätet när de behöver hjälp.
Skolan i sig verkar ha en negativ inverkan på lärandet...

[jehu]

Mycket irriterande hur sossarna försöker ta poänger på PISA-rapporten när de själva bär det övervägande ansvaret för resultaten.
Mycket ohederligt av Baylan och de andra politrukerna.
Även om man inte kan hålla med Björklund om allt så är han en ärlig politiker.
Inte alls säkert att hans politik kan vända utvecklingen, men en återgång till sossarnas skolpolitik vore en obetingad katastrof.

Vi diskuterade nyss här hemma om friskolor. Man kan konstatera att det blev ett fönster på några år då det var lätt att starta friskolor. Nu håller fönstret på att stängas genom hårdare krav. Gott så. Men är det friskolorna som är problemet? Nä.
Just nu på nyheterna. Det är inte friskolereformen som är problemet, det är kommunaliseringen. Äntligen en allmän insikt.
Små kommuner har ofta inte förutsättningar för att driva skolor. (Eller äldrevård. Eller företag.) Man har svårt att rekrytera rätt kompetens.

[Rickard]

Kommunaliseringen må vara en stor anledning till det sämre resultatet, men samtidigt har jag inga som helst förhoppningar om att ett förstatligande skulle göra saken bättre.
Speciellt inte om alliansen fortsätter att styra, ständiga skattesänkningar skulle göra skolan till en "industriliknande" stordriftsverksamhet, varenda byskola/småskola skulle lägga ned och urbaniseringen skulle accelerera ytterligare.
Förutsättningarna för byarnas överlevnad skulle bli än sämre än vad de nu är som ett resultat av detta, och som vi kan se i statistiken finns det inget som talar för att elever i stora skolor presterar bättre resultat, snarare tvärt om, ju mindre skolor desto bättre resultat.

[Roland]

Jag läste på DN:s hemsida att ett antal experter ansåg att det fria skolvalet var en av orsakerna till försämringen. De ambitiösa eleverna, som påverkade de övriga i klassen i positiv riktning, flyttade till skolor dit andra ambitiösa elever sökte sig. De som blev kvar hade ingen positiv förebild längre.

Jag är inte riktigt med på logiken där. Jag kan köpa att ambitiösa elever kan ha en positiv inverkan på mindre ambitösa elever i klassen. Därav följer att om ambitiösa elever samlas i egna klasser så försämras resultaten för de övriga i klassen. Men enligt studien hade även de duktiga elevernas resultat försämrats men i mindre grad. Då måste man dra den slutsatsen att alltför många ambitiösa elever i en klass påverkar varandra negativt, att ytterligare en ambitiös elev i klassen gör att de övriga eleverna presterar sämre. Det är något som inte stämmer här.

[Rickard]

Mmm, det går nog hitta hur många orsaker som helst, men allt mer bortskämda ungar, sämre lärare, och dåligt utnyttjad skoltid är nog de främsta orsakerna, och väldigt svårt att göra något åt.
Det är dessutom väldigt svårt att politiskt lyfta fram det som en orsak, dödsdömt för den som gör det.

[karlmb]

Enligt artikeln och Johan Kant är det mkt riktigt en rad olika negativa faktorer som samverkar till en katastrof.
Det är tyvärr inte så enkelt som att ordna betyg, förstatliga, eller ens byta ut lärarna.
ALLT måste gås igenom från grunden.
Troligen måste man börja med att sparka alla på skolverket och skolinspektionen, för det är tyvärr den genomgående tråden här.
Det är dessa småpåvar som obstruerat mot än det ena, än det andra, och lyckats lura politikerna till den ena korkade reformen efter den andra, samtidigt som man haft en helt egen dold agenda, populärt uttryckt: flumskolan.
Och PIE sitter ju kvar där i skolverket och skolinspektionen,  http://johankant.wordpress.com/2013/09/05/en-skola-at-helvete-del-7-pie-nagra-exempel/ , och blockerar både mätningar och verkliga förändringar, eftersom man vet att man är del av problemet!
Tyvärr är det sedan en lång väg tillbaka och den enda genvägen jag kan se är att vi återgår till LGR 62 eller möjligen LGR 69, och återanställer alla lärare som gillade de läroplanerna bättre, inklusive de pensionerade lärare som orkar + kanske importerar alla svensktalande lärare de har i Finland!
Sedan får vi omskola de lärare som vill och som bedöms användbara.. av de som är kvar, och snabbutbilda nya.