Ämne: Den svenska skolan

[Rickard]

Jag försöker ju diskutera sakproblem, men du försöker hela tiden få det till rasproblem, jag fattar faktiskt inte vad du håller på med.
För att förstå vad som hänt med Svenska skolan, som gjort att resultaten försämrats så måste man se på fakta.
Fakta är att en ökad invandring ger fler elever som inte kan språket, och därför inte når de uppsatta målen.
Fakta är att Kommunaliseringen har lett till lägre löner, lägre status och mindre engagerade lärare
Fakta är att dagens IT-samhälle gjort bokläsande mindre vanligt, vilket i sin tur försämrar läsförståelsen.

Man behöver inte alltid leta problemen i skolans strukturer när det gäller lärande och uppföljning, det kan säkert finnas problem även där, men de tre punkterna jag räknar upp ovan kan ensamma vara orsak till de få procent vi tappat i de senaste jämförelsestudierna.

När det kommer till hur lärandet och uppföljningen sköts så är det i mångt och mycket upp till rektor och lärare på varje enskild skola, så om själva undervisningen, och uppföljningen, vore det som styrde resultaten skulle det finnas många bra exempel på där det fungerar bra.
Och det kanske det gör, men i dagens klimat verkar det inte vara speciellt intressant att visa de goda resultaten.

[109an]

Inte kan väl det faktum att man inte förstår språket påverka resultaten i skolan . Inte ens i svenska.

OBS Ironi

[jehu]

Mina ungar går på engelska skolan. Att ha undervisningen på ett annat språk är bara bra, de lär sig snabbt, och blir flerspråkiga. Skolan har utmärkta resultat.
Där går många invandrarbarn, vars föräldrar inte accepterar den slappa inställningen i andra grundskolor.
Med statistik kan man bevisa lite vad man vill, det är bara att välja rätt undersökning. UG handlade väl specifikt om segregering i Södertälje.

[Rickard]

Ja, det går lära barn hur mycket som helst om man driver dem nog hårt.
Den Svenska skolan har väl haft iden att man inte skall driva ungarna så hårt att de hoppar från hustaket.
Å andra sidan så tycker jag att mina ungar har alldeles tillräckligt mycket läxa, och många prov, de satsar nog under perioder minst 10 timmar/vecka på läxa och att plugga inför prov.

Förmodligen är det som jag tidigare sagt, väldigt stora skillnader, både regionalt och mellan olika skolor (rektorer/lärare styr).
I Piteå har eleverna bra resultat, och Piteå blev utsedd till bästa Kommun av lärarfacket.
Jag gissar att det går få bra resultat om man satsar på skolan, och har en bra struktur- även med nuvarande läroplan.

[Tågråttan]

Såg Jan Björklund i veckan på tv och han sa: Det är alldeles självklart att vi inte kan förvänta oss samma resultat i skolan från invandrare..

 

[mikethebike]

Såg Jan Björklund i veckan på tv och han sa: Det är alldeles självklart att vi inte kan förvänta oss samma resultat i skolan från invandrare..

Språket är grunden i all inlärning, min fru är lärare, och barn som inte förstår fullt ut vad som sägs och inte kan läsa har givetvis svårigheter. Mina egna grabbar lärde sig läsa långt före skolåldern och det har gett resultat, utan läsförståelse kan du inte tillgodogöra dig något i andra ämnen heller.
Självklart finns det större problem i skolor där det finns mycket invandrarbarn, förutom de som kan svenska då förstås, att tro något annat är naivt.
Om jag själv satte mig på skolbänken i en fransk skola skulle jag få väldigt stora problem att ta åt mig av undervisningen, kan nämligen ej prata franska, att tro att icke svensktalande elever klarar målen lika bra som en som har språket är väl närmast att betrakta som korkat. Förmodligen finns det undantag även där, men det är undantag som bekräftar regeln.

Mike

[karlmb]

Ja, det går lära barn hur mycket som helst om man driver dem nog hårt.
Den Svenska skolan har väl haft iden att man inte skall driva ungarna så hårt att de hoppar från hustaket.
Å andra sidan så tycker jag att mina ungar har alldeles tillräckligt mycket läxa, och många prov, de satsar nog under perioder minst 10 timmar/vecka på läxa och att plugga inför prov.

Förmodligen är det som jag tidigare sagt, väldigt stora skillnader, både regionalt och mellan olika skolor (rektorer/lärare styr).
I Piteå har eleverna bra resultat, och Piteå blev utsedd till bästa Kommun av lärarfacket.
Jag gissar att det går få bra resultat om man satsar på skolan, och har en bra struktur- även med nuvarande läroplan.

Jag har då från min ände av landet pekat på helsvenska skolor som ligger helt enligt snittet för Sverige, vilket alltså är på väg utför i internationell jämförelse.
Jag tycker det är ett större problem än de självklara problem som kan bli om man inte har svenska som modersmål, och helt naturligt kan få en del problem av det.
Men man väljer ju vilka problem man vill se..

[Rickard]

Jag räknade ju upp tre olika saker som rent faktiskt har förändrats under den tid resultaten dalat, dessa tre i kombination bör sammantaget kunna förklara den försämring vi ser.
Men även om det skulle vara fallet så är det naturligtvis inte ett skäl att inte försöka få till de saker som faktiskt går påverka så det funkgerar bättre än idag.

I nuvarande skolstrukturutredning i Piteå presenteras en del intressanta data som jag bifogar nedan.
Kommunen satsar ungefär lika mycket på skolan som i övriga riket, men sett till att vi har rätt många små skolor, och länga avstånd så går det lite mindre pengar till själva utbildningen, och mer till annat, resultaten är dock bättre än både i riket, och än i andra jämförbara Kommuner.
Som jag ser det finns det tre huvudsakliga skäl.

Små skolenheter ger en bra grundtrygghet för barnen.
Stor andel behöriga lärare gör att utbildningen sker på ett proffsigt sätt (Nåja, allt är ju relativt)
Piteå har ingen stor flyktingmottagning, har aldrig haft.
Värt att notera är att Boden har bättre resultat än Piteå, trots en relativt hög flyktingmottagning, vilket väl på något plan motbevisar min tes att flyktingmottagning skulle vara negativt för resultaten i skolan.
Fast å andra sidan så vet jag inte vilken typ av flyktingar de tar emot.
Det enda som i statistiken kan förklara att Boden har ett så bra resultat är att de har ännu fler och små skolor än vi har i Piteå.
Skolornas storlek verkar alltså utifrån sett vara en viktig faktor för resultatet. 

Jämför man de tre kommunerna som finns i bifogat skolutredningsmaterial så är skillnaderna påfallande:
Under åren 2008 till 2012 har dessa kommuner tagit emot flyktingar enligt nedanstående.
Piteå: 2,9/1000 innevånare
Örnsköldsvik: 9,4/1000 innevånare
Boden: 12.6/1000 innevånare

Källa: http://www.svd.se/nyheter/inrikes/minst-flyktingar-i-m-kommuner_8307510.svd

[leifa.k]

Om det är en man eller kvinna i dag som rektor spelar nog ingen roll. Lika. Går vi tillbaka till 70- 80-90-talet så var rektorerna mycket färgstarka personer.  Förändring  har kommit till försiktiga bleka rektorer som aktar sig för att ta itu med  problem. Glider undan med förklaring "Inte bra för skolans rykte".
Ensamma mannan har det kärvt men jag vågar inte säga att jag har sett något klart samband med problemelev-ensam -mamma. När det gäller dylika elever är det ofta någon diagnos som kan delvis förklara en del. Om sedan problemeleven växer upp i ett problemhem och ser missbruk o dyl så kommer skolan långt ner i prioritet. Det blir en annan värld som sätter värderingarna.

Kanske lite sen kommentar, men ändå, vill delge detta! När grabben född -92 skulle börja mellanstadiet, årskurs 4-6 så kom mellanstadiets och högstadiets rektor och informerade oss föräldrar  inför flytten från årskurs 3 till årskurs 4. Samma rektor har hand om högstadiet årskurs 7-9. Vi var en hel del föräldrar på denna infokväll i lågstadiets matsal. Han sade en speciell sak som etsade fast sig i mitt minne, det var att skolskjutsen där bussarna stannar så finns det en bergsklack, där samlas det en hel del skolungdomar och de kan kasta ut en hel del oförskämdheter mot de vuxna som passerar, men det får man ta... Efter några sekunders tystnad så reste jag mig upp så alla skulle se vem det var som pratade, jag sade att det skall man inte ta! Rektorn undrade om jag tyckte att han var en vekling? Svarade att det har du svarat på själv just nu... fick bara medhåll från en manlig förälder till som också ställde sig upp. Guu så dålig respons av föräldrarna. Tjejerna i mellanstadieklassen sade att min grabb var snällast, han försvarade de svagaste, grabbarna i klassen fick 2st elever att byta skola pga mobbningen, skolan ringde hem till de utsatta barnens föräldrar och sade att det är bäst ni hämtar hem ärat barn nu, det börjar bli otäckt. Det är mobbarna som skal bort, inte offrena! Faan tror att det går åt helvete med skolan med denna "pedagogik". Hur länge går det innan vi får väktare på skolorna, finns väl de som vill och kan bära vapen i skolorna framöver? När de som blivit utsatta hade bytt skola så blev min son utsatt för dem, han frågade mig om råd, men jag fick inte säga nå`t till någon. Då förklarade jag att han har att välja mellan att gå till skolan med magont, rädsla, skräck för vad de andra kan hitta på under en massa år framöver, eller så tar du saken i egna händer och slår ned dom som jävlas med dig. Får vi inte hjälpa dig så är det dina alternativ... En dag när han blev utsatt så tog han antagonisten, tryckte upp han mot väggen o drog till han så blodet rann från både näsa och mun. Han fick vara ifred efter detta hela skolgången och har inte använt våld efter denna händelse! Våld kan lösa våld!

[Tågråttan]

Snyggt... 
Men det får man oftast inte säga

Själv fick jag hjälpa båda mina barn och båda ggr gick det galant, jag har alltid kört teorin, sinnesjuk jävla galning för så var det en pappa som var när jag var liten och ingen rörde hans barn och det fungerar!!!!

Orkar inte skriva hur vi gjorde mot dotterns mobbare, men vi gjorde starkt intryck eftersom mobbaren började drömma mardrömar trots att hon var 15-16år gammal, rycktet spred sig och min dotter fick vara ifred från alla för ingen ville möta oss..
Lite auktoritet och ett samtal kan få den mest korkade ungen att lyssna men framförallt när hennes mamma ringde för att prata med mig trodde hon att jag var galen och hon varnade sin dotter från att peta eller ens tilltala min dotter..

Men oftast har barnen det jäkligt jobbigt hemma och måste därför mobba någon som har det bra, så allt är egentligen bara tragiskt..

[mikethebike]

Kanske lite sen kommentar, men ändå, vill delge detta! När grabben född -92 skulle börja mellanstadiet, årskurs 4-6 så kom mellanstadiets och högstadiets rektor och informerade oss föräldrar  inför flytten från årskurs 3 till årskurs 4. Samma rektor har hand om högstadiet årskurs 7-9. Vi var en hel del föräldrar på denna infokväll i lågstadiets matsal. Han sade en speciell sak som etsade fast sig i mitt minne, det var att skolskjutsen där bussarna stannar så finns det en bergsklack, där samlas det en hel del skolungdomar och de kan kasta ut en hel del oförskämdheter mot de vuxna som passerar, men det får man ta... Efter några sekunders tystnad så reste jag mig upp så alla skulle se vem det var som pratade, jag sade att det skall man inte ta! Rektorn undrade om jag tyckte att han var en vekling? Svarade att det har du svarat på själv just nu... fick bara medhåll från en manlig förälder till som också ställde sig upp. Guu så dålig respons av föräldrarna. Tjejerna i mellanstadieklassen sade att min grabb var snällast, han försvarade de svagaste, grabbarna i klassen fick 2st elever att byta skola pga mobbningen, skolan ringde hem till de utsatta barnens föräldrar och sade att det är bäst ni hämtar hem ärat barn nu, det börjar bli otäckt. Det är mobbarna som skal bort, inte offrena! Faan tror att det går åt helvete med skolan med denna "pedagogik". Hur länge går det innan vi får väktare på skolorna, finns väl de som vill och kan bära vapen i skolorna framöver? När de som blivit utsatta hade bytt skola så blev min son utsatt för dem, han frågade mig om råd, men jag fick inte säga nå`t till någon. Då förklarade jag att han har att välja mellan att gå till skolan med magont, rädsla, skräck för vad de andra kan hitta på under en massa år framöver, eller så tar du saken i egna händer och slår ned dom som jävlas med dig. Får vi inte hjälpa dig så är det dina alternativ... En dag när han blev utsatt så tog han antagonisten, tryckte upp han mot väggen o drog till han så blodet rann från både näsa och mun. Han fick vara ifred efter detta hela skolgången och har inte använt våld efter denna händelse! Våld kan lösa våld!

Perfekt hanterat!
Mina grabbar har vad jag vet aldrig blivit utsatta för något, men jag har ända sedan de var små talat om för dem att "om nån jävlas med er, nyp till utav helvete och se till att det känns". Dom är mer eller mindre vuxna nu och jag vet att äldsta grabben klappade till en störig klasskompis ordentligt i 3:an eller 4:an, och sen blev dom kompisar!
Det där med att vända andra kinden till är ju bara att tigga om en smäll till!

Mike

[Sanntos]

..Stor andel behöriga lärare gör att utbildningen sker på ett proffsigt sätt (Nåja, allt är ju relativt)

Ett par saker bara om detta som tydligen alla tar som självklart, att det är bättre med behöriga än obehöriga...
Obehöriga lärare har sedan 1800-talets mitt och folkskolans införande funnits av flera anledningar, tex så är de oftast välutbildade och har andra yrkeserfarenheter, ingenjörer, humanister, samhällsvetare. De  har ett intresse för undervisning och har ofta handplockats av rektorn.
De behöriga däremot.... det räcker att säga att lärarhögskolan i Jönköping anser att man har höga kvalitetskrav genom att man kräver minst 0,5 på högskoleprovet.... Det är egentligen inget krav, nästan alla får bättre än 0,5 om man varit det minsta intresserad av skolan. Så det här publikfriande kravet om lärarbehörighet inte har höjt skolans kvalitet, tvärtom.

[Percy]

Skall säga redan från början att jag inte läst ens en bråkdel av det som skrivits här, dessutom är jag inte speciellt bekant med den svenska skolan. Men jag kan delge hur det ser ut från min horisont: den finländska (finlandssvenska) skolan.

Sverige har en större andel invandrare, vilket jag kan tänka mig påverkar skolan, men jag tror att det finns andra, betydligt större problem.

Läraryrket: I Finland ser lärarutbildningen ut på följande sätt: Klasslärare (åk1-6) läser förståss in sig i många ämnen men lägger en mycket stor vikt på pedagogik. Att ta sig in till klasslärarutbildning i vid Åbo akademi (finlandssvensk lärarutbildning) är svårt: många sökande och inte så många platser. Det har dock utexaminerats många klasslärare på sistone, och speciellt i Österbotten är det mycket svårt att få en tjänst. Över 50 behöriga sökande/tjänst är inte ovanligt. I södra svenskfinland är andelen behöriga inte lika stort.

Ämneslärarna (åk 7-9 samt gymnasiet [som i Finland består av teoretiska ämnen, yrkesskolorna har de praktiska...]) läser sitt ämne till största del och endast 1 år pedagogik. Andelen behöriga lärare är god i de flesta ämnen, och att antagningen sker i praktiken ifall du får plats på ett universitet. På finskt håll är konkurrensen bland ämneslärarplatserna hårdare.
Lönenivåerna för lärare i Finland torde vara högre än i Sverige. Grundlön för en ämneslärare ligger på 2800€ +/- 100€ för gymnasielärare/klasslärare (Danmark har de högsta lärarlönerna). Lärarnas anseende är även ganska hög i Finland samtidigt som den finländska läraren får stor frihet i att sätta upp sin undervisning. Givetvis enligt de läroplaner som finns.
Läraryrket lockar alltså till sig duktiga studeranden och yrket har en viss mån av status.

Skolan: Den finländska skolan är med några få undantag kommunal. Ett fåtal privata samskolor (eller friskolor som ni kallar det?) finns men i huvudsak sker skolgången från åk1 till gymnasie/yrkeskola i kommunal regi. På så sätt finns ingen marknadsekonomiskt resultatkrav på skolan, utan undervisningsgrupperna hålls små. Men inte badar vi i pengar heller...kommunerna lånar även i Finland I den skola (åk7-9) där jag undervisar har vi 15-20 elever/klass i teoretiska ämnen och under 15 i praktiska ämnen. Har en släkting som undervisar i Stockholm, som blev grön av avund när hon hörde detta. Som sagt, jag känner inte till verkligheten i svenska skolor, men de dokumentärer jag sett om svenska gymnasier där antalet lärare är få sett till antalet elever, och där undervisningen är projektbaserad (läs: surfa, spela, göra allt utom undervisning), gör att jag förstår varför resultaten pekar dit de gör. Jag är övertygad om att man inte skall blanda ihop vinstkrav och skola...

Rätta mig om jag har fel, men jag tror att svenskarna uppfattar de finska lärarna och skolan som strikt och auktorativ. Och det förekommer säkert med katederundervisning i Finland, på gott och ont... Eleverna har väl mindre möjlighet att uttrycka och framhäva sig, men å andra sidan kanske ordningen är bättre...jag vet inte. Stor generaliseringsrisk här...Men detta förändras också...

Sen börjar vi se samma problem med läsförståelse och dylikt här på andra sidan viken, så på det sättet har vi gemensamma problem.

Som sagt, reflektioner från min horisont.
Percy

[karlmb]

Ytterligare en kommun (relativt "fri" från invandrare), med hög medelinkomst, utbildade föräldrar, lite drogproblem, låg arbetslöshet osv osv, med dalande skolresultat:
http://www.gp.se/nyheter/bohuslan/1.2166310-kritik-efter-forsamrade-skolresultat

Elever i Stenungsund har länge legat resultatmässigt på en högre nivå än riksgenomsnittet. Vad det sjunkande resultatet beror på råder det delade meningar om.

Revisionsrapporten visar bland annat att:
Andelen elever i årskurs nio i den kommunala skolan i Stenungsund som fått godkänt i kärnämnena har minskat från 97 procent 2009 till 93 procent 2012.
Andelen elever i årskurs nio i hela riket som fått godkänt i kärnämnena har minskat från i snitt 88 procent 2009 till 87 procent 2012.
Rapporten baseras delvis på nationella mätningar. Men också på dokument och intervjuer med skolchefer, rektorer och politiker.

Det är dags att göra något åt skolan från grunden.

[Rickard]

Det är inga grundläggande fel på skolan.
Problemet är de bortskämda ungarna som går i skolan.

surfa, spela, göra allt utom undervisning

Håller jag med om är ett problem, man ger helt enkelt eleverna för mycket frihet.

De åtgärder som behövs för att få upp resultaten är (ingen inbördes ordning):

1. Särskilda klasser eller kraftigt utökad lärartäthet i invandrartäta skolor, kanske t.o.m att man undantar de som kommit till landet de senaste 1-3 åren från statistiska underlag, det är inte rimligt att ett barn från Irak skall klassas som okunnig bara för att de inte får godkänt i Svenska under sin första tid i ett nytt land.

2. Inför absolut mobiltelefonförbud i skolan, både för lärare och elever.

3. Ge klarare direktiv om vilka mål man har för undervisningen, eleverna och föräldrarna måste få veta, och se exempel på, hur ett godkänt resultat ser ut, och vad eleverna skall kunna för att uppnå målen.

4. Sprid ut proven mer över tid, fler prov på delar av kurser/avsnitt i de olika ämnena, gärna med de nationella proven som "samlingsprov" som verifierar kunskaperna.

5. Fler män i skolan, auktoritet föds man inte med, och långt ifrån alla kan lära sig att vinna sina elevers respekt, med fler män i skolan tror jag att eleverna skulle se goda exempel oftare, och man skulle i personalrummet kunna dela med sig av sina erfarenheter på ett annat sätt än när det är 95% kvinnor på arbetsplatsen.
Det är bra att vara vänlig, snäll och omtänksam, men långsiktigt så riskerar det ge en skola som benämns flumskola, alldeles oavsett vad läroplanen säger.

Ni som orkar läsa och begrunda ser att de saker jag räknar upp i princip inte har något att göra med dåliga läroplaner eller bristande resurser, utan det är ett resultat av samhällsutvecklingen, och att det inte finns tillräckligt många i skolans värld som vågar göra de åtgärder som krävs för att utbildningen skall kunna drivas på ett effektivt sätt, med målinriktade elever.

Att lönerna skulle vara sämre i Sverige än i Finland tror jag inte på, däremot kanske andra yrken i Finland har lägre löner, vilket i sin tur gör att läraryrket blir mer intressant?

Kommunaliseringen av skolan gör dessutom att det aldrig någonsin kommer att ges mer pengar till skolan, om inget görs med den ekonomiska styrningen så kommer följande att hända:

1. Färre och större skolor.
2. Större klasser
3. Mindre resurser för att stötta barn från andra länder eller med bokstavskombinationer som gör att de har svårt att hänga med, och/eller som gör att de stör andra i klassen på ett sätt som inte är acceptabelt.
4. Allt färre som vill bli lärare
5. Fler obehöriga lärare
6. Fler dåliga lärare (med behörighet)

De skolor som ofta uppvisar bra resultat är små skolor, med sm klasser - ofta byaskolor som idag läggs ned på löpande band för att Kommunerna måste spara, så sent som i Helgen misshandlades Barn och Utbildningsnämndens ordförande i en Västerbottnisk Kommun p.g.a. detta.
Det är naturligtvis oförsvarligt att misshandla någon som bara gör sitt jobb, men samtidigt är det enormt frustrerande att se på när väl fungerande skolor läggs ned i jakten på ekonomisk effektivisering, och att elever flyttas till större, sämre skolor - så att det händer är jag inte förvånad över.