Ämne: Den svenska skolan

["joka"]

Nu är det ju oxå som så att tiderna förändras med åren och det vill ju inte skolan inse utan de stirrar sig blinda och ser tillbaka på hur de snälla barnen från 60, 70 och kanske en bit in på 80-talet satt som fromma lamm i bänkarna och lyssnade på lärarna...
Lärde de sig mer på det då tro 
Kolla på Facebook tex, väldigt vanligt att personer som gick grundskolan på 60 och 70-talet inte ens kan skriva.., de särskriver, kan inte stava, vet inte var . , och - ska vara och allt skrivs som om de tog ett djupt andetag och låter fingrarna gå...

[karlmb]

1. Ja, vi lärde oss mer på 70-talet.
Det är ju en enorm skillnad på nivån på flera ämnen numera. Som medelmåtta själv i matte känner jag mig ändå som doktor i matematik när jag ser vad de får lära sig på mellanstadiet o högstadiet numera. Dessutom halkar vi som sagt efter flera andra länder i internationell jämförelse.

2. Visst ser man hemska felstavningar ibland på fb etc, men de som går ut dagens skola utan skrivkunnighet, de skriver nog inte alls där...

[Rickard]

Jag kan inte låta bli att tänka på hur oerhört lite vi behövde lära oss innan IT kom in i samhällsutvecklingen, idag finns det tusentals nya saker som ungarna måste lära sig på ena eller andra sättet, så på ett sätt kan man förstå att de är mättade vad gäller kunskapsinhämtning redan innan de sätter sig i skolbänken.
Bara att hänga med i alla sociala nätverk, TV-kanaler, appar, IT-plattformar och försöka ha koll borde slita på ungdomarna.
Jag tror att detta är en av anledningarna till att det är svårt att få barnen att fokusera i skolan, speciellt när vi talar om högstadiet och gymnasiet.
I vissa klasser finns det väl 50% av killarna som knappt sover för att de inte har tid p.g.a. sitt onlinespelande (Dataspel, inte poker)...

[karlmb]

Tvärtom, om vi hade haft IT på 70-talet hade det varit en fantastisk hjälp att ta reda på och få hjälp med olika problem.
Men, idag används ju IT som en ersättning för hederligt pedagogiskt arbete på många håll.
Man kan faktiskt inte "söka reda på" hur man ska lära sig att läsa effektivt, eller skriva läsbart.
Därför måste man lära sig det först. För en del kommer det här av sig själv efter hand efter otaliga timmar på fb eller liknande, men det gäller kanske bara 50% av alla elever. Resten behöver riktig inlärning av proffs.

[Rickard]

Så kan man också set det, jag menar att barnen på samma sätt som vi blir "utbrända" av att ständigt vara uppkopplade, nu är det inte bara kraven i skolan utan att 18 timmar/dygn vara på "uppkopplad" och aktiv, inte konstigt de tar alla chanser att slacka om tillfälle bjuds.
Speciellt om de har lärare som inte orkar ta fighten varje dag.

Däremot tror jag att du överdriver vikten av Svenska språket, jag kan knappt göra mig förstådd på Svenska, detsamma gäller de flesta skåningarna, men nog funkar det bra för de allra flesta ändå.

Att läsförståelsen har minskat är egentligen helt obegripligt, för ungarna gör ju inte annat än läser nuförtiden, jag tror faktiskt inte att det har med läsförståelsen att göra, utan att ungdomarna idag ofta är så oerhört dåligt allmänbildade att de helt enkelt inte förstår vad som skrivs även om de kan läsa orden och förstår innebörden så kan dom inte sätta sakerna i sitt sammanhang.

På min tid i grundskolan, på 70 och 80-talet så kan jag inte påminna mig att vi hade i närheten lika mycket läsning, läsförståelse, recensioner  och så vidare i utbildningen, så att skillnaden skulle ligga där har jag väldigt svårt att se.
Jag ser heller inget principiellt fel med att de elever som lär sig läsa, skriva och förstå mer eller mindre på egen hand skall behöva tråckla på med det i ytterligare hundratals timmar, men visst, det måste finnas resurser för de som inte lär sig.

[karlmb]

Visst kan de bli utbrända, men man blir inte det innan man lärt sig att läsa någorlunda, eller hur?
Jag pratar om stadiet innan man börjar hänga på fb och skriva massor där. Kommer man bara dit så kan man ju läsa o skriva iaf.
Visst kan man kanske släppa iväg de snabbaste till internet och ägna mer tid åt den långsammare hälften, men jag, som hade lätt för att läsa och ledes ihjäl av alla de som stakade sig hela tidene, lärde mig nog en del ändå på den klassvisa högläsningen.
Jag var tvungen att skärpa mig och hänga med för jag visste inte när fröken skulle be mig läsa.
Nu är det ju tydligen kränkande att tvingas visa för de andra att man stakar sig, så såg vi aldrig på det..
Så de lite snabbare, slackar big time eftersom de fått ngn ny uppgift som ingen pressar dem på.

[Roland]

Visst kan man kanske släppa iväg de snabbaste till internet och ägna mer tid åt den långsammare hälften, men jag, som hade lätt för att läsa och ledes ihjäl av alla de som stakade sig hela tidene, lärde mig nog en del ändå på den klassvisa högläsningen.

Väldigt mycket OT men detta fick mig att komma ihåg en händelse i 3:e eller 4:e klass. Vi hade högläsning. För att göra det lite roligare hade läraren, en man i 50-åldern, valt en bok som handlade om cowboys och vilda västern. Boken gick runt i klassen och vi läste en bit var. Så kommer boken till en pojke som läser tyst. Då det var ett spännande avsnitt i handlingen med bråk mellan misstänka boskapstjuvar och mera rättskaffens personer var det lite irriterande att han läste så tyst. Då avbryter läraren eleven och säger att han måste sitta mer upprätt och läsa högre. Pojken rätar på ryggen och fortsätter med hög röst att läsa nästa rad: Tig gubbe om livet är dig kärt!

Orkanartat jubel i klassen. Långt senare började jag misstänka att läraren, som måste ha gått igenom boken i förväg och kände till handlingen, förmodligen hade väntat till detta strategiska ställe med sin tillsägelse.

[karlmb]

 
Tänk vad ni lärde er!

[karlmb]

Det är inga grundläggande fel på skolan.

Och de här, http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.2189311-regeringens-kunskapslyft-bara-ett-slag-i-luften  , akademikerna har då bara glömt bort att de sjunkande resultaten gällande basala kunskaper som att läsa och skriva, hos elever som vill ägna sig åt högre studier, beror på att det numera är så stort antal invandrare i klasserna?

Med dessa basala insikter som grund, borde insatserna för att höja resultaten i den svenska skolan se annorlunda ut än vad de gör i dag. I stället för att lägga ut hundratals miljoner kronor på ett läslyft, ett matematiklyft eller något annat tillfälligt lyft, borde regeringen satsa på att redan från början lära alla barn de grundläggande färdigheterna att läsa och skriva.

Det bör också innebära att man på allvar införlivar den informationsteknik som barn numera föds in i, något som skolan i dag inte riktigt klarar. Inga senare åtgärder kan reparera brister i baskunskaper. Det finns i nuläget inga studier som visar att riktade satsningar har någon större effekt, vilket framgår av Skolverkets egen interna rapport ”Nyttjande av statliga satsningar inom skolområdet”.

Utan dessa invandrare som drar ner snittet så hade de aldrig kommit sig för att skriva denna artikel?

[Rickard]

Bara för att de inte nämner invandringen så innebär det ju inte att problemet inte finns, det är ju alldeles uppenbart att invandrare har större problem med detta.
Och det behöver därför inte nämnas.
Hade det varit så att det INTE hade varit någon skillnad på invandrare och i Sverige födda elever så hade de alldeles säkert nämnt det i sin artikel.

Jag håller dock med om att man bör satsa mer på grundläggande läs, skriv och matematikkunskaper i tidiga år - men att framställa det som ett gigantiskt problem är att överdriva.
Visst, man kan brinna för att få den förändringen till stånd, men det enda som krävs är ju faktiskt en mindre justering av läroplanen för att komma dithän att man faktiskt inte bara lär ut läsande, skrivande och matematik, utan även följer upp att eleverna verkligen lärt sig - och ger bättre stöd till de som inte lär sig som man kan förvänta sig - om de nu är mottagliga för hjälp.
För att ge bättre stöd till de som behöver så behövs det fler vuxna i Skolan.

[karlmb]

Två saker behövs inte:
1. Spekulationer om att allt nog är bra, bara det inte vore för den stora andelen invandrare som drar ner snittet.
Jag har i denna tråd visat på exempelskolor, som inte ligger i problemområden och helt utan invandrare, som ändå inte utmärker sig med bättre resultat än riksgenomsnittet. Jag anser det vara bevisat att invandringen är ett sidospår som används i syfte att påskina att allt är rätt bra i skolan, och inga grundläggande fel finns i arbetssätt eller metoder.
Jag har hittat starkt stöd för den ståndpunkten på många ställen, bla på Johan Kants blogg.
2. Mer personal. Detta är en vänsterparoll som inte ger någon lösning, Sverige har redan mest personal per elev i en internationell jämförelse.
Men den passar bra in när vänstern tvingas förklara varför de (inte heller) har några bra förslag på lösning, givetvis bör man höja skatterna!

En sak vore bra:
Lite riktig uppföljning...:
http://www.riksrevisionen.se/sv/OM-RIKSREVISIONEN/Pressrum1/Nyheter1/2013/Tillsynen-av-skolan-bor-inriktas-mer-pa-undervisningen/
Bakgrund

Utvärderingar visar på sjunkande kunskapsresultat bland eleverna och att den svenska skolan har blivit allt mindre likvärdig. Ett av statens styrmedel för att bidra till en likvärdig utbildning av hög kvalitet är inspektion av skolhuvudmännens verksamhet genom tillsyn och kvalitetsgranskning. Skolinspektionen utövar tillsyn över all skolverksamhet, för att se att den följer författningarna på skolområdet. Skolinspektionens kvalitetsgranskningar bedömer verksamheten mer ingående och utgår från mål och riktlinjer.

Man ägnar sig som väntat åt trams istället för att se på hur själva undervisningen faktiskt går till:

Skolinspektionen har ett brett och krävande uppdrag. Enligt Riksrevisionens bedömning finns det ett glapp mellan de förväntningar som riksdag, regering och allmänhet har på Skolinspektionens tillsyn och kvalitetsgranskning och vad Skolinspektionen i praktiken har kapacitet att göra. Granskningen visar att tillsynen inte är tillräckligt verksam. Till exempel anger 60 procent av de rektorer som har svarat på Riksrevisionens enkät att de inte anser att Skolinspektionen bedömde hur lärarna genomförde undervisningen när den egna skolan inspekterades. Tillsynen inriktas ofta i praktiken på brister i olika dokument som åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner. Sådana dokument säger mindre om undervisningens kvalitet men är av betydelse för elevernas rättssäkerhet, och det är därför viktigt att Skolinspektionen kritiserar dokumenten när de inte lever upp till lagkraven.

Har riksrevisionen också överdrivit problemen i den svenska skolan..?

[lars]

Riksrevisionens initiativ är mycket intressant. Äntligen börjar man intressera sig för vad som är skolans huvuduppgift.  Det är först när man börjar intressera sig för vad som händer i klassrummen som det kan bli någon positiv förändring.
Skolans tidigare uppgift var undervisning. Nu är det mera sysselsättning av elever.  Nu har vi fått en "Hjälpskola" dvs alla ropar på hjälp. Elever vill ha hjälp. Lärare behöver hjälp, för många elever.  osv.   
Jag tror att grundproblemet i skolan är lärarnas egna insatser.  Hur många lärare kommer själva i tid till lektioner?  Vet  läraren vilka elever som är borta? Har man verkligen ett mål för lektionen?  Slutar man lektionerna för tidigt?  Koll av frånvaro? 
När man granskar vad som händer i klassrummet kommer man att finna att en förfärlig massa tid slösas bort till ingen nytta.  Mitt tips:  Riksrevisionen kommer att bli förvånad hur  lite tid som används till undervisning.

[Rickard]

karlmb: Jag har aldrig påstått att allt nog är bra, men att invandringen förstör - jag påstår bara det självklara, men som ofta undertrycks i debatten, att det är självklart och uppenbart att det i invandrartäta områden finns stora inbyggda problem i att få barnen att lära sig läsa och skriva.
Det är alltså en av de uppenbara saker som förändrats de senaste årtiondena, och som kan vara en delförklaring till de lägre resultaten, det är inte den enda förklaringen, men en av dem.
Sen kan man säkert hitta exempel på skolor utan invandrare som inte alls når målen.

Menar du på fullt allvar att skolinspektionen skall tillåtas växa så mycket att de har tid att utvärdera enskilda lärare, samt komma med förslag på åtgärder, samt genomföra dessa på ett tvingande sätt?
Jag fattar ingenting.

Självklart kan skolinspektionen inte göra mycket annat än att kontrollera dokumentation och de riktlinjer som skolan har när det gäller hur de skall arbeta.
Man skulle i.o.f.s. kunna kräva att vissa skolor som av ena eller andra anledningen verkligen behöver ha skolinspektionen på plats mer eller mindre kontinuerligt skulle bli granskade, t.ex. sådana som på de nationella proven visat på utmärkande bra eller dåliga resultat.
I fallet med utmärkande bra resultat bör man försöka lära av framgången, eller hitta eventuellt fusk.
I fallet med utmärkande dåliga resultat bör man försöka lära av misslyckandet och se till att resultaten blir bättre framöver.
Man borde också kunna kräva väldigt ingående och täta kontroller av vissa skolor med halvskumma pedagogiska och religiösa inriktningar.
Att skolinspektionen skulle kunna granska enskilda lärares arbetssätt och resultat är en utopi.
I vart fall går det inte om man samtidigt vill sänka skatterna.

De nationella proven är det enda som på ett någorlunda rättvist sätt kan utvärdera kunskap, och på så sätt visa på vilka kommuner/skolor som bedriver en framgångsrik skolverksamhet.

Lars:
I Piteå har vi i.o.f.s. rätt bra resultat i skolan, men om det hänger på om läraren vet vilka elever som är borta, att man har ett mål för lektionen eller huruvida man slutar man lektionerna för tidigt är jag inte rätt man att svara på.
Klart är dock att det är stenhård koll på frånvaro och obligatorisk rapportering till föräldrarna, där det också krävs av oss att vi skickar mottagningsbevis när vi fått meddelande om frånvaron. (Vi får logga in på skolans hemsida och bekräfta meddelandet)
Att den del av lektionen som har effektiv utbildning är liten tror jag stämmer rätt ofta, men det beror nog oftare på odrägligt bortskämda och respektlösa barn än på lärare som slackar.
För att komma ifrån att störande elever förstör lektionerna så bör man ha en åtgärdsplan liknande mobbingplanerna, nolltolerans, och intensiv uppföljning av åtgärderna, och om eleverna inte bättrar sig måste de sättas i särklass.

[karlmb]

Menar du på fullt allvar att skolinspektionen skall tillåtas växa så mycket att de har tid att utvärdera enskilda lärare, samt komma med förslag på åtgärder, samt genomföra dessa på ett tvingande sätt?
Jag fattar ingenting.

Det faktiskt så det gick till när vi gick i skolan.
Stickprovs kontroller gjordes när staten kom och kollade en hel lektion för att ge feedback och upprätthålla likriktning över riket.
Troligen kollades man oftare om man generellt hade klasser med lägre betyg eller andra problem som inte andra lärare på samma skola hade.
Allt sådant har facket tvingat bort, och dessa f-e åtgärdsplaner, är det någon här som sett några resultat alls av dem, jfrt med hur läraren på vår tid identifierade att en elev hade ngn form av problem som läraren försökte lösa, t.ex extratid med matte eller läsning?
Mkt tid verkar gå åt till att hålla planer uppdaterade, men i dem ser man bara simpla cut&paste texter från läroplaner eller andra std-dokument, inget verkligt individuellt material som bara skrivits för den aktuella eleven.

I vart fall går det inte om man samtidigt vill sänka skatterna.

Hur räknar du ut det?
Ta bort lite åtgärdsplaner, få fler timmar till riktig undervisning, och anställ ett par hundra inspektörer, hur många kan det behövas...?

[Rickard]

För att utvärdera en lärare räcker det inte med en timme, svammel på hög nivå är vad det är.
Eller svammel..., men vad skulle DU tycka om du blev inspekterad i en timme och sedan eventuellt hade repressalier att vänta?
Kanske en vecka med varje lärare 
Då behövs det tusentals anställda ytterligare på skolinspektionen, och det är långt ifrån säkert att resultatet skulle bli bättre.